Stora berättardagen

Några gånger varje år infaller Stora berättardagen. Då skall allt berättas som har hänt, kunde ha hänt och förmodligen aldrig kommer att hända igen. Dagen infaller oftast efter de stora högtiderna; jul, påsk, midsommar, men även efter utlandsresor och semester. Så skedde även detta år i saltgruvan.

De flesta infann sig i måndags för att åter påbörja ett långt arbetsår innan nästa sommarsemester inträffar. Många hade historier att berätta om sin semester, andra var mera tillknäppta och sparsamma med uttalanden. Likväl fanns det ett uppsluppet sorl vid kafferaster och lunch i början på veckan. Stora Yxan hade kört Norrbotten runt medan Knubbiga sälen hade fiskat en massa. Stora hövdingen hade förlovat sig, sämre kan man ha för sig på semestern. En hade mest jobbat, för att riktigt kunna njuta av nästa års semester. Sådant gick i alla fall resonemanget. Man får hopps att det inte upprepar sig.

Glada Tomaten hade besökt kungliga huvudstaden, en annan hade vaktat tjärdalen. Bilfärd till södra Finland, cykling, bad, byafester, auktioner, båtfärder i lugnt tempo eller på vattenskoter i hundra knyck. Fransmannen hade kört fyrhjuling i terrängen. Allt möjligt hade besättningen i saltgruvan haft för sig. Men det fanns också de om absolut inte gjort något alls utan mest sovit länge på morgnarna och räknat dagarna tills saltgruvan åter öppnade sina portar. De flesta har klarat sig med hälsan i behåll och humöret var det inte heller att klaga på när åter spett och korpars slag hörs i schakt och gångar.

Vid mitt bord i restaurang Nord sitter några fantasifulla personer. Samtalet rör sig om olika saker och ibland skenar fantasin iväg och dråpliga scener utspelar sig in absurdum. Det gäller att ge svar på tal och ytterligare sätta piff på historien som från början varit ganska oskyldig. Ibland handlar det om värdelöst vetande eller ”har ni hört om…”-historier. Några av veckans ämnen var: hur lång är kinesiska muren, slår blixten ned eller är det tvärtom så att blixten går från marken uppåt, finns det två tunnelbanesystem i Moskva (ett allmänt och ett hemligt), vad heter småkusin på engelska, kan ett mörkt par få ett blont barn, hur sägs ”prosit” på engelska när någon nyser. Jo, det sista sägs ”Bless you” eller t.o.m. ”God bless you”. De engelskspråkiga är allt lite kyrksamma av sig ibland.

Stora berättardagen har sakta klingat av under veckan och nu har vi åter kommit in i rutinerna med galna historier och skrattanfall när någon levererat en poäng utöver det vanliga. Google är vårt verktyg, Wikipedia vårt uppslagsverk och allt som står i Aftonbladet är sant. Resten hittar vi på.