Det är inte varje vecka jag får handskrivna brev på posten. Nästan så att jag kan säga: inte varje år. Men så hände sistlidna vecka. Två brev till och med. Det ena var inte så långt bort ifrån, bara från kyrkbyn, men trevligt ändå. Det andra kom från kungliga huvudstaden skrivet av en f.d. sekreterare. Det kunde jag också se på stilen. Takterna sitter i trots att pensioneringen uppnåtts för länge sedan. Det var salig mors ungdomskamrat, som jag fortfarande har sporadisk kontakt med, som var skribent. Hon hade gått genom gamla foton och fann då två foton av mor som hon tyckte att jag och efterkommande kunde får. Bilderna…