Det var spökets fel!

Är huvudet dumt får kroppen lida. Är huvudet dumt två gånger får kroppen lida dubbelt så mycket.

Sistlidna natt, just en stund innan halv sex hade jag en dröm.

Jag drömde att jag befann mig på torget i Vasa. Jag mötte ett gäng som frågade om jag sett ett spöke.  Jo visst, svarade jag. Där inne i en bar finns det, sa jag. Vi tittade in genom att trycka näsorna mot fönsterrutan för att spana in spöket. Just då kom en stor, tjock man (spöket), som såg ut som en enda stor ballong, bakifrån och lyfte upp mig från marken. Jag blev alldeles ilsken och började sparka. Jag missade men det gjorde ändå ont i foten. Jag sparkade en gång till och nu gjorde det riktigt ont, samtidigt som jag vaknade med en ömmande stortå på höger fot. Jag hade med kraft sparkat rakt in i väggen invid sängen, inte bara en gång utan två! Inte konstigt att jag hade en värkande stortå på höger fot i ottan och knappt kunde gå.

Det blev dock bättre under morgonen och mitt på dagen beslöt jag att gå till postlådan mitt i byn. Kanske en bit till, tänkte jag.

Det var mitt andra dumma drag denna dag och denna gång medvetet. Ju längre jag gick desto sämre blev foten. Ibland högg det till som en kniv. Jag kom mig hem men tänkte, hur dum få man vara?

Jag borde naturligtvis stannat hemma och kurerat stortån idag, och kanske imorgon, istället för att gå en tur i det soliga vädret.

Vid nyår avgav jag inget nyårslöfte men jag har som avsikt att motionera mera och skaffa bättre kondition. Jag läste nämligen en artikel i tidningen Land om hur nyttigt det är att motionera minst en halvtimme varje dag, helst mera. Jag har en app i telefonen som mäter sträckan plus en del annat. Enkelt sedan att skriva upp bedriften i en tabell som visar hur jag lyckas med min intention. Det var kanske detta som fick mig ut idag? Jag borde inte ha varit så ivrig utan väntat en dag eller två men jag kände sådan motivation och lust att jag bara vill få ytterligare några kilometer till månadsresultatet.

Med detta vill jag ha sagt att även om man har ett mål eller ett nyårslöfte så måste man få avvika från det utstakade spåret om så krävs. Visst kan det vara svårt att komma igång igen men har man antecknat så att man ser svart på vitt hur det går så tror jag att det är lättare.

Detta med att fästa saker och ting på papper är viktigt, tror jag. Det må sedan vara allt från vedarbete till motion eller något annat. Ser man kurvan plana ut så får man en kick att nej, inte ger jag tappt nu! En lite bit till idag och nya siffror på framgång syns även om de är små, imorgon blir det lite mera.

Något ytterligare jag har som mål, inte nyårslöfte, detta år är att läsa en bok till av Torgny Lindgren, cykla Botniarundan, men inte på den officiella dagen utan en dag någon gång kommande sommar när vädret är fint och temperaturen lagom. Kanske också göra ett par resor ut i Europa eller någonstans. Varför inte sjösätta min roddbåt som legat på land i åratal och fiska med nät. Rökt abborre är ju gott! Oj, oj, hur skall jag hinna med allt, friherre som jag är!

Nu sitter jag här med stickningar i min tå men måtte det ändå inte ge med sig kanske redan imorgon. Jag tror inte något är brutet utan det är nog bara en stukning. Kommande natt måste jag ta det lugnt i drömmarnas värld och inte sparka på spöken!


10 000 steg om dagen – så påverkas din kropp  

Titta där kommer snöplogen! Idag var den ute för att skrapa vägen så att det inte uppstår lika spårigt väglag som ifjol. Folkets ilska ifjol fick väl herrarna att skjuta till lite mera pengar? Ganska bra väglag i år, vill jag påstå.

6 reaktioner till “Det var spökets fel!”

    1. Bäst att vara på min vakt nästa gång jag beträder torget i Vasa! Nu var min upplevelse en dröm men min stortå är ett mycket talande, för att inte säga ömmande, bevis för drömmarnas värld.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *