Så var åter Juthbacka marknad på plats, ordningen är återställd

En av sommarens begivenheter har gått av stapeln, nämligen Juthbacka marknad i Nykarleby. Tre år sedan senast men det verkar till stor del vara samma varor och skrot och på samma platser, samma lösbokstäver, kappsäckar, lakritsremmar, varmkorv, rostig spik och cykelpumpar, kläder och porslin, leksaker, CD-skivor, bildelar och mycket annat. Till stor del samma försäljare, som om de övervintrat och plötsligt dök upp ur jorden, fredag och lördag.

Egentligen ganska härligt med tanke på pandemin som förlamade så mycket av det som är roligt och givande, att vi åter kan gå på i ullstrumporna.

Själv åkte jag in på lördag förmiddag ett par timmar men de som bevistade marknaden på fredag fick sig till livs ett rejält regn- och åskväder som förmodligen räcker länge att tala om. Jag passerade ett par gubbar från Närpestrakten som livfullt redogjorde för varandra om gårdagens oväder. ”He spraka å knista överallt, ja ha aldri hört e smield så hårt” hann jag höra innan jag släntrade vidare. Somliga besökte marknaden båda dagarna. Blixten lär ha slagit ned någonstans i närheten. Spår av regnet syntes i gyttja här och var men ändå inget stort menföre för besökare på lördag förmiddag.

Jag brukar främst besöka marknaden för att eventuellt göra något bokfynd men det stora bokstånd från norra Sverige som vanligtvis brukar finnas på plats lyste tyvärr med sin frånvaro. Så det bidde inget köp förutom två varmkorvar. Jag slapp billigt undan. Bekanta som jag inte sett på år och dar brukar dyka upp men egentligen var det bara en enda bekant som jag fick ett litet snack med. Förutom sister Jane och svåger som ringde upp mig och dirigerade mig till bordet där de satt. Som boende i staden är de trogna marknadsbesökare.

Parkeringen med veteranbilar, motorcyklar och jenkkibilar besöktes naturligtvis också. Där fanns putsade och kromglänsande dollargrin men också äldre bruksbilar som sköts med varsam hand. Ett tillfälle att visa upp sina klenoder och visst är de fina.

Jag skulle säga en ganska lugn och fridfull marknad, åtminstone när jag var där. Varma vindar och solsken, jag gjorde mina rundor, men efter drygt två timmar kändes det ändå bra att vända näsan hemåt. Vi tittar på några bilder.

En hel del folk på plats och mitt i allt ståtar herrgården.

En kärra som väckte visst uppmärksamhet men att den blev såld tvivlar jag på. Eldrift, max hastighet 30km/h, räckvidd 50 km. Modern teknik i främst asiatiskt utförande. Kanske något för lokaltaxi på sommaren?

Tillbringare i mängd. Här kunde samlaren tillbringa mycket tid med att välja ett fynd.

Har man andra intressen fanns här både bössor och motorsågar, snickeriverktyg och en kamera.

Så går vi över vägen till bilparkeringen för rariteter. Denna Volvo har jag inte sett tidigare. Taxi och allt…

Visste är de härliga både till utseende och djupt mullrande V8-ljud!

Å andra sidan kan man också vurma för en annan typ av åkdon, detta är en Trabant från DDR. Lite mera spartansk i sitt utförande men väcker också den uppseende på vägarna.

Nä men titta, två skönheter från Väst-Tyskland när den tiden begav sig. Måttligt upphottade men stiliga är de.

Juthbacka marknad – hemsida