Äntligen fläskpannkaka!
Äta bör man annars dör man, torde vara en sanning som inte går att säga emot någon längre tid. Helst bör man äta så nyttig och varierad kost som möjligt för att hålla hälsan och välmåendet i skick. Bäst anser jag vanlig husmanskost vara även om jag ibland kan prova på nya saker och kanske lyxa till det lite. Den godaste maträtt jag ätit var en lammgryta på en restaurang i Uppsala. Så utsökt god den var! Ja, jag har väl tjatat om den maträtten tidigare om jag inte missminner mig.
Något annat som dykt upp på denna blogg är fläskpannkaka. Som jag trånat efter att få en bit fläskpannkaka med lite lingonsylt till. Jag brukar äta fläskpannkaka på Ingelas Café i Näsåker under Urkult men i år hade hon begränsat utbud och där ingick inte fläskpannkaka. Så synd att jag måste bryta traditionen och nöja mig med en skinkfralla.
Här i Österbotten är det inte alls vanligt med fläskpannkaka, faktiskt har jag inte en enda gång sett fläskpannkaka här eller på någon lunchmeny. Det är nästan så att jag tror att folk inte ens vet att fläskpannkaka finns fast den är så enkel, pannkakssmet med knaperstekt fläsk eller bacon i. Man kan blanda i mycket annat också om man vill variera. Jag har några gånger försökt få sister Jane att göra fläskpannkaka men icke, hon slår dövörat till och ser oförstående ut.
I kungariket är fläskpannkaka mera vanlig och tillhör husmanskosten. Det är där jag fått nys om rätten. Märkligt att den inte finns i Finland men allt annat har man nog importerat.
Jag gjord slag i saken och gräddade idag min första fläskpannkaka enligt recept från ICA Recept. Enklast möjliga eftersom jag inte är någon kock och matlagningsintresset är lågt. Tur att receptet är enkelt och snabbt. Jag hade tidigare köpt en panna lämplig för ändamålet och nu bredde jag ut stekt bacon och hällde smeten över, in i ugnen på 200 grader i 25 minuter.
Det var med spänning jag öppnade luckan och tittade till min fläskpannkaka. Hur såg den ut? Jodå, kanterna hade svällt upp runt om men i mitten såg det lite väl blött ut. In med den igen och först efter ytterligare 15 minuter var jag nöjd med konsistensen och plockade ut den och skar upp två stora bitar. Kanske det behövs lite mera mjöl, högre temperatur eller som redan provat, längre gräddtid? Jag får prova mig fram för nog blir det fler gånger jag gör fläskpannkaka, den saken är då säker.
Smaken då, det viktigaste? Jodå, helt bra, smakade inte alls illa och med tillbehör som lingonsylt, tomat och mina ständigt närvarande oliver blev det en riktigt fin söndagslunch. Receptet angav fyra portioner men jag delade upp den i tre så nu har jag lunch för ytterligare två dagar. Och speciellt kostsam är inte rätten för den som vill spara lite pengar och få variation i maten så rekommenderas fläskpannkaka varmt! Ja, man kan kanske äta den kall också, vad vet jag, men enkelt är det att värma upp den. Och mättande är den, vill jag lova.
Nu undrar jag förstås om någon av bloggläsarna själva gör fläskpannkaka och speciellt de från Finland, när åt du fläskpannkaka senast? Kanske du får en liten kick nu om du inte tidigare är bekant med rätten?
Så såg anrättningen ut serverad på tallrik. Inte så dåligt av en amatör? Hemlagad lingonsylt fick jag av sister Jane så nu klarar jag mig en stor del av hösten. Stort tack för det!
Uppe till vänster syns efterrätten, en ask havtornsbär. Ha, ha, där skojade jag allt lite men denna fick jag också av en bybo som har egna buskar. Även detta är jag mycket tacksam för! Nu tar jag fem bär per dag tills asken är tom och får därmed C-vitaminer för en stor del av hösten. Jag har annars buskar vid min villa men än så länge har jag inte kommit mig för att plocka egna bär av havtorn.
Till detta tog jag ett glas rött, ja röd saft vill säga. 2 dl mjölk lämnade i burken så den får jag ta i morgon bitti, jag som annars inte dricker mjölk till vardags.
Fläskpannkaka – ICA Recept
Du kanske också gillar
8 kommentarer
Wesber
Jag äter det ganska ofta men kör med färdigtärnade baconbitar som jag steker på lite i en panna och så häller jag pannkakssmet över och gräddar, lingonsylt till och dagen är räddad. Syrran gör fläskpannkaka i ugnen ganska ofta och båda våra män älskar den maträtten, man blir liksom lite mättare i magen med fläsk i än utan. Nu rinner snålvattnet och det blir nog en fläskpannkaka insatt i ugnen i kväll.
Per
Det var också färdigtärnade baconbitar jag använde, något mera än receptet förslog eftersom förpackningen var större. Då får jag önska smaklig måltid! Själv skall jag strax värma upp en portion till lunch innan jag går ut och klipper gräsmattan för förhoppningsvis sista gången denna säsong.
annepauline
Fläskpannkaka gör jag lite då och då. Snabbt gjort, gott och mättande. Jag brukar ha i ungefär en tesked bakpulver utrört i mjölet, då blir pannkakan extra pösig och fluffig. Jag vispar i fem ägg till sju dcl mjölk. Undrar om du hade för svag värme? 225 grader är bra tycker jag men ugnarna är ju olika. Hehe, nu kan du fixa din egen fläskpannkaka. Du får bjuda Sister Jane nästa gång så ska du se att hon blir ”fast” för denna enkla och goda rätt.
Jag läste att ryssar invaderar Finland. Ryssen kommer…men på ett annat sätt. Nu ska Finland visst stoppa invasionen. Får se hur det går. Denna Putin. Vad allt hinner han inte ställa till med än.
Per
Vad bra, länge leve fläskpannkakan! Men i Finland är den sällsynt.
Aha, där finns vissa skillnader i receptet. Äggen och mjölken skiljer sig åt och jag skall absolut höja temperaturen nästa gång. Nog skall också jag få fason på mina fläskpannkakor! Jag får bjuda vid tillfälle, hon har bjudit på så mycket mat tidigare.
Jo, det brinner i knutarna för de som vill hinna undan dårskapen som diktatorn ställt till med. Det kommer uppgifter från Ryssland om att de inte kommer att införa utreseförbud för män i vapenför ålder men det skall man inte tro på. Allt vad som kommer från Kreml är lögn och bedrägeri tills annat bevisats. Säger de fred så menar de krig! 1984!
Erik Forsling
”1984” är onekligen ett bra och framsynt litterärt alster. Jag har läst Orwells berömda drama, och har det sedan något decennium i egen ägo, i svensk översättning. Med tanke på hur allt mer bisarr vår nya sköna framtid ter sig kanske det är hög tid för en repetitonsläsning. Det gäller att hålla dystopierna vid liv, och kanske elda på dem lite extra i sitt arma gubbhuvud under dessa höstdagar i livet. Problemet är bara att jag uppskattar hösten som årstid väldigt mycket. Kanske som den bästa i kvartetten. Allt känns lugnt, avslappnat och färgglatt vackert. Jag sitter här och tänker på de stora mängder nedfallna färgrika lönnlöv som jag plockat den här hösten. De ligger i press just nu, för att torka, samtidigt som de blir plana och släta. En del har jag kastat, men de som finns kvar är de vackraste, av varierande storlek och kulör. Jag har alltid tyckt om lönnlöv, speciellt om hösten. Kanadensiska hockeyspelares symbol, och hela nationens dito. Och min familj är näst intill kanadensisk. Mina föräldrar är saligen insomnade, min lillebror är vid god vigör, och så är det mina tre barn då. Moa, som är yngst, lever och abertar som operationssjuksköterska i Malmö. Henk som är nummer två i trion lever sedan länge i Stavanger där han knegar på ett livsmedelslager. Son nummer ett i åldersskalan flyttade till Kanada i de sena tonåren när han blev antagen till en välrenommerad högskola i Montreal – École nationale de cirque (National Cirkus School). Och i metropolen Montreal fann han kärleken i form av Magalie Betts – en äkta infödd québécois – och det ledde till vigsel och med tiden fyra vitala barnbarn – i mitt fall då. Summa smmarum: I mitt fall är nu majoriteten av mina närmaste säktingar kanadensare. Och jag sörjer inte över det. Kanada är ett bra land. Lite långt borta bara, där på andra sidan atlantiska oceanen.
Lite offside den här kommentaren, men jag högg på 1984.
Per
Inte helt fel att hugga på något och spinna vidare från det. Du har rätt i att 1984 borde läsas en gång till, det är årtionden sedan jag köpte och läste boken. Den är högst aktuell med tanke på ”alternativa” påståenden och rena lögner som präglar vår tid; allt från Trumpens notoriska ljugande och Putins skamlösa lögner till att åsikter framställs som fakta trots frånvaro av källa, sammanhang och bevis.
Jag läste annars en artikel i DN del D (17 sept) av Anna-Lena Laurén som intervjuat den ukrainska författaren Oksana Zabuzjko som förklarar mycket av konflikten mellan Ryssland och Ukraina.
Jag citerar ett kort stycke:
”Det handlar inte om okunnighet utan om något slags imperialistiskt högmod. De tror att de kan bestämma hur verkligheten ser ut. I ryska samhällsvetenskaper, inom sociologin och historieforskningen talar man ofta om länder som ”projekt”. Till exempel Ukraina är inte ett land, det är någons projekt. Nu påstår de att någon använder ”projektet” Ukraina, gör det antagonistiskt mot Ryssland. Det är en väldigt solipsistisk syn”
Ett tips ifall du har tillgång till DN på ett eller annat sätt.
Höstlöv är vackra, det är en orsak till jag har gjort mina Norrlandsresor i september. I år blev det tyvärr ingen tur. Jag nöjer mig dock med att fotografera dem vilket också kan bli fint. Och visst är hösten härlig, tur att vi har fyra årstider som jag egentligen skulle vilja utöka till fem och också ta med vårvintern.
Du kan vara lycklig med fyra barnbarn även om de är långt borta bor de som sagt i ett bra land. Enorma områden men orörd vildmark och de har hanterat två huvudspråk utan alltför stora konflikter. Tilläggas bör att det också att det finns många språk och dialekter som pratas av First Nations. Du får plocka dina lönnlöv och tänka på din familj over there.
Moa känner jag till lite grann via Instagram efter hennes fenomenala bedrift ifjol när hon cyklade genom hela Sverige från norr till syd, en stor del av färden ensam. Det gör inte vem som helst.
Så kan jag till sist rapportera att sista bitarna av fläskpannkakan är idag uppäten till lunch. Mycket god och mättande. Tur att jag fick tummarna loss och smeten klar.
Erik Forsling
Med tanke på hur allt mer bisarr vår nya sköna framtid ter sig kunde jag inte låta bli att kasta in i en kamoflourerad blänkare i texten ovan. ”Med tanke på hur allt mer bisarr vår nya sköna framtid ter sig …” syftar givetvis på Aldous Huxleys dystopi ”Du sköna nya värld” (Brave New World). Ytterligare ett anglosaxiskt mästerverk som jag har i min ägo. Misstaget jag gjorde när jag fick ett infall att samla på mig en mängd litteratära dystopier var vad jag då var för dum för att begripa. Jag köpte alla jag kunde komma på, och läste dem alla. Det slutade givetvis med ett dystopikaos i mitt arma huvud. Inte för att jag blev dyster – tvärtom. Jag njöt, men insåg det självklara efter en tid. Jag hade bökat in så mycket dystopi i min arma skalle att jag inte kunde skilja respektive författares text från själsbroderns text. Vem hade skrivit vad blev den naturliga frågan. Djup suck. Jag måste gå in till bokhyllan i rummet som jag i stort sett inte inträder i och leta fram dystopier. Det är främst en rysk/sovjetisk? som jag tänker på. Men det får bli i morgon. Idag kommer jag att sova hela dagen efter ett rejält nattvak.
Lönnlövet som kanadensiska hockeyspelares symbol kommer från ett gammalt barndomsminne. Vi hade i mitt föräldrahem ett uråldrigt bordsspel för barn – ett ishockeyspel. Sverige mot Kanada. Det var där lönnlövet kom in i mitt barnsliga liv. Nu som äldre gubbe är det en symbol för halva min närmaste familj! Vad gäller Kanada och ishockey är jag fullständigt ointresserad av alla former av sport – utom konståkning på skridskor. Men eftersom jag inte har någon TV-mottagare ser jag inte det heller. Vad gäller språk i Kanada så är min äldste son ofta hos inuiter i arktiska Kanada, i Igloolik, där han och kollegor från södra Kanada jobbar med cirkus. En verksamhet som även tagit dessa ungdomar ut i världen, där de även har uppträtt med bl.a. Gisle i Italien.
Jag har inte tillgång till DN, utom på vårt finfina bibliotek här i Tierp, men numera är jag allför sällan där. Tyvärr. Men Anna-Lena Laurén känner jag till som radioröst, och Oksana Zabuzjkos namn klingar bekant, men just nu finns det inte direkt i färskt minne, dessutom efter ett rejält nattvak är det definitivt försvunnet i demensens dimmor.
många språk och dialekter’
Fläskpannkakan
Per
Jag menar att det är bra att variera det man läser, för den delen också allt annat man konsumerar, musik, konst och varför inte bekantskaper. Man blir påverkad och är det mycket dystopi i flödet och kanske inte så mycket annat finns risk för dystopikaos som du beskriver det. Det är samma på sociala medier om man enbart tar del av ensidigt material och umgås med likasinnade, speciellt på ytterkanterna, så riskerar man att hamna snett och i värsta fall bli radikaliserad.
Nu tror jag ändå att du har ett betydligt bredare litteraturintresse än bara dystopier även om det dominerade en tid.
Lönnlövet, Kanadas symbol, som syns inte minst i idrottssammanhang. Duktiga inom ishockey men jag är precis som du nästa helt utan idrottsintresse. Jag vet inte när jag senast tittat på en ishockeymatch eller något annat idrottsevenemang för den delen. Formel 1 och slalom tittade jag en gång i tiden men det är länge sedan.
På tal om inuiter fick jag besked via DNA-test hos en av de stora leverantörerna i ämnet att jag skulle ha en droppe eller två inuitblod i ådrorna, något som lät intressant. Huruvida man kan lite på det resultatet är en annan fråga.
Ja, det var närmast bibliotekets tidningstjänst jag tänkte på. Det fanns också en intervju med Oksana Zabuzjko i senaste Babel men den tyckte jag inte var så intressant.