Kameratest och Stefan Sundström på Ritz

Kameratestet jag gjorde i fredags visade tydligt att den dyraste kameran och objektivet var bäst och det är jag mycket nöjd med. För tänk om jag betalat över 3000 europenningar för min systemkamera med objektiv och sedan visade det sig att en betydligt billigare kamera presterat lika bra, vilken miss. Jag körde ut Bettan på gården och ställde upp mitt stativ på vilket jag monterade alla tre kameror i tur och ordning med sikte på Bettan. Sedan gjorde jag samma inställningar på kamerorna, tog två bilder var med 24 mm och 70 mm zoom i RAW-format samt gjorde samma inställningar i Lightroom.

Min Canon 6D Mark II tar utan tvekan de bästa bilderna men Sony RX100 III kom god tvåa medan vargen Panasonic TZ-95 gav dåliga bilder. På en femgradig skala fick 6D en femma, RX100 en fyra medan TZ-95 en svag trea vad gäller bildkvalitén. Jag känner mig nöjd att jag avpolletterat TZ-95 som bloggkamera och att RX100 i stället fick följa med till Vasa i fredags på butiksrunda och senare på kvällen musik.

Meningen var att jag bland annat skulle besöka nya Jula som i torsdags öppnade butik i Vasa, den första finländska butiken för den kedjan. Jag svängde in på den korta gatan men där blev det stopp, parkeringen var full. Tänk att alla måste besöka just den butiken! Nåja, så viktigt var det inte så jag fortsatte. Jula får besök någon annan gång. I stället blev det torggrottan där Bettan fick vila sig en stund medan jag åt en hamburger meal på Friends & Brgrs.

En sen fredag eftermiddag skall man inte ha bråttom om man skall äta hamburgare. Alla andra vill nämligen samma sak och hämtbuden bar ut den ena fyllda kassen efter den andra. Jag fick vänta 35 minuter innan jag fick min hamburgare men god var den. Jag kan rekommendera Friends & Brgrs, finns på ett tjugotal ställen runt om i republiken.

Sedan blev det att flytta Bettan till Hovrättesplanaden och där gjorde jag min hittills bästa fickparkering. Jag styrde in bakändan på en gång, körde en bit fram och där stod den, perfekt vid trottoarkanten! När jag sedan klev ur blev jag förvånad över hur lite utrymme det fanns mellan framför- och bakomvarande bilar. Hur var detta möjligt? Jag visste att det var en liten lucka men ändå. Tur att det var mörkt, annars hade jag kanske sökt en annan parkeringsplats, haha…

Kvällens begivenhet på Ritz var Stefan Sundström med bandet som hette något så konstigt som Sista Jäntan. Jo, en jänta fanns som spelade klaviatur men resten var rena rockgänget grabbar. Ös blev det och Sundström visste hur han skulle agera, lite smålustig, med mystiska scenrörelser och tjo-rop här och där. Ibland verkade han förvirrad, lufsade omkring på scen men greppade micken i precis rätt ögonblick. Stilen kanske improviserad men aldrig borttappad.

Och jo, han är kul på sitt sätt, tar inte allt för allvarligt. Bland annat påstod han att det bara varit fem personer i publiken när de spelade i Uleåborg på torsdagskvällen. Jag vill nog påstå att Stefan Sundström inte är så känd i Finland, kanske inte alls bland ungdomar, och att de spelade i Uleåborg förvånar mig men allt skall prövas. Ritz var inte fullsatt men ändå ganska många hade mött upp för att höra ”rocknroll som inte är 3D-koperiat i hårdplast” som det stod på Nettickets hemsida. Han har nog sina fans också i Vasa av applåderna och visslingarna att döma. Första gången jag såg att publiken på Ritz fick ta in öl och vin i lokalen men så var det också en fullvuxen publik.

Jag stiftade bekantskap med Stefan Sundströms musik första gången på Urkult 2014 och i somras när han hoppade in som ersättare för ett annat band samt att han var presentatör på Stora scenen. Den bästa presentatören på Urkult någonsin, vill jag påstå. Han har många järn i elden, bland annat är han trädgårdsodlare (specialiserad på tomater), författare och politiskt har han en klar vänsterprofil. Det finns en del videor på YouTube för den som vill kika lite närmare på personen Stefan Sundström.

Nästa musikevent är om knappa tre veckor och då i Umeå.

På väg till Friends & Brgrs passerade jag Espens galleria. Julgranen är framplockad.

I Atrium kan man numera hyra sig ett kontor per timme eller dag. Praktiskt för affärsmannen på resande fot. Sen fredag eftermiddag var dock ingen där.

Så stod han på scen, Stefan Sundström med band på Ritz i Vasa. Duktiga musiker vill jag påstå.

Med systemkameran hade jag nog lyckats bättre och så satt jag på femte raden. RX100 gjorde så gott den kunde i denna miljö. En annan fotograf, Johan Hagström, fick fina bilder men han var bättre utrustad och rörde sig nära scen.
Nåja, mitt syfte denna kväll var inte att få fina bilder utan att lyssna på musik.

En bild till från i fredags på Ritz.

Jag passerade också torget där det nu finns en utställning med namnet ”We have a dream”, Ibis 25-års jubileumsutställning. En del av utställningen finns på Österbottens museum.

Stefan Sundström – Spotify

Ibis utställning ”We have a dream” – hemsida

Nikonisten – bilder från Sundströms konsert på Ritz. Längst ned på Johan Hagströms bloggsida finns en länk till fler bilder (Webfotoalbumet)

Friends & Brgrs – hemsida

Till sist en video med Stefan Sundström inspelad av Jonna Jinton, min favoritbloggare innan hon lade av med bloggen och blev vloggare. Lite fladdrig video men det var tiden innan hon blev proffs på YouTube med mera än 4 miljoner följare. Det jag gillar med denna video är det spontana och familjära i Jonnas kök för sex år sedan.