Under södra Lapplands höga himmel – lästips
Igår fick jag hem mitt senaste bokpaket, efter att jag fått en påminnelse via SMS. Jag hade nämligen dragit ut på besöket i det längsta.
Två böcker fanns i paketet och den ena läste jag ut på en gång. Visserligen var det ingen tjock, tätskriven lunta utan en ganska tunn sak på något över hundra sidor. Dikter, minsann. ”Under södra Lapplands höga himmel” heter diktsamlingen av Börje Lindström, författare och dramatiker med rötter i Vilhelmina.
Han tar det ovanliga greppet att låta döda människor på en kyrkogård någonstans i Vilhelmina framföra dikter ur sina liv med just det som var speciellt för dessa människor med alla sina egenheter, tankar och minnen. Vissa fiktiva, andra sådana som verkligen levat.
Det kan handla om helt vanliga saker eller underfundiga tankar, små koncentrerade berättelser, knorren i ett liv, vardagshändelser eller fenomen som hänt just under södra Lapplands höga himmel. Jag gillar språket och kreativiteten i hans diktning.
Dikterna har inga rubriker men med ett namn sist, påhittat eller verkligt. Till exempel gäller första dikten Knut Svensson som vad vi kan utläsa ur dikten är noggrann (nogat), båtbyggare, snickare, slöjdlärare och frisör. Han var grundlig och eftertänksam och när han tog emot en klippning i sin båtverkstad så klippte han håret ”strå för strå, timme för timme”. Han mejslade fram något ”ur den toviga, ruggiga huggaren” som efter färdig klippning ”trädde ut ur min snickarverkstad med ett skimmer kring sig”.
Jag plockar fram några russin här och där i boken.
”Jag förstod ganska tidigt i livet
att korna visste mera än vi” [Johanna Berggren]
”Jag hette Anna-Greta
Jag var en grå bland de gråa
men jag hade
en lägda, en äng” [Anna Greta Berggren]
”Vad folk ville ha hade jag redan
Jag hade lagårn
jag hade huset
jag hade vedbacken” [Kent Backlund]
”Gubben min var ofantligt klok
och visste allt
—Han sa det själv —
Vi fick vänja oss vid det,
ungarna och jag” [Eva Johansson]
”Idealet var att dö över huggkubben
med blodsmak i munnen
en regnjävlig dag i september” [Ragnar Lundbäck]
”Och de låg med öppet fönster
och lyssnade efter V8:n
och jag kom till dem på stegen
och de log [Tommy Risberg]
Det finns mycket mera som jag vill citera men stannar vid dessa strofer. Det är dikter om och för vanligt folk, lättlästa och begripliga samtidigt som man, åtminstone jag, får minnen och tankeutflykter. Se inlägget som ett lästips, boken borde finnas på biblioteket, eller som ett julklappstips till en lyrikvän. Eller man behöver inte vara en lyrikvän, man kan lika gärna vara en vanlig knegare, bondpojke eller lingonplockare.
Adlibris – Under södra Lapplands höga himmel – boken
Börje Lindström – Wikipedia
4 kommentarer
annepauline
Det där var en annorlunda bok. Jag som aldrig brukar läsa dikter skulle kunna tänka mig att läsa den.
Hur får man idén till att skriva en sådan bok kan man undra.
Den här tycker jag om:
”Jag förstod ganska tidigt i livet
att korna visste mera än vi”
Haha, så sant. För att inte tala om hur mycket mera hästar vet än vi.
Per
Du får söka på biblioteket, om du inte vill haska pengar på ett osäkert köp. Föregångaren till denna bok ”På kyrkogården i södra Lappland” (2020) kan med fördel läsas på samma gång, tydligen i samma stil. Dock har jag inte läst denna.
Ett smakprov till där hästen Bonta ingår:
”Jag var ofta rädd för att han skulle köra vilse
i fyllan och villan
men Bonta hittade hem
till tonerna av Gamle Svarten
som var ny då
Fast jag vart som nervös
när han sålde Bonta
och skaffade sig traktorn
men det gick bara bra det”
——–
Han var mitt liv
jag var inte van vid någon annan”
[Elsa Gebart]
Joanna
Den verkar bra. Tack för tips.
Per
Jag gillade den, hoppas ävenledes att du gör det!