Allehanda

Kan du vissla Johanna?

Jag vittjade postlådan igår kväll vid sjutiden och minsann, där fanns ett par julkort, ett som jag skickat till mig själv. I samma veva hade jag ärende till en gård i närheten och jag korsade landsvägen. En bil kom från vänster men strålkastarna bländade så att jag inte såg vem det var och jag fortsatte utan att hälsa. Bilen stannade vid postlådorna och jag fortsatte min promenad. Kanske var det någon bybo som skulle kolla postlådan? Nåja, det måtte vara vem det var men så plötsligt hörde jag att personen vissla på det kännspaka sätt som sister Jane visslar och jag visste vem det var. Sister var på väg hem och kollade sin postlåda.

Det kändes fint att höra henne vissla där i decembermörkret vid postlådorna mitt i byn. Hon har inte haft det helt lätt det senaste året men livsanden finns ändå kvar. Den som visslar är inte helt döfärdig. Man måste likt Johanna i visan kunna vissla, livet går vidare.

Hon liksom jag är visslare. Jag brukar också vissla, gärna lite falskt och högt. Lite åt jazzhållet för min del. Egentligen är jag ingen duktig visslare, mera inställd på att höras i landskapet. Dock inte i skogen, där skall man vara tyst och njuta eller så jobbar man.

Julkortet som jag skickade till mig själv? De 15 julkort jag i år skickade gick som vanligt via PostNord i Sverige. Eget motiv och enkel hantering av adresserna samt att det är ett av de billigare alternativen att skicka julkort. Även för oss i Finland. Format vykort eller A5 till samma pris. Den som sänder mig ett julkort i år får ett i retur nästa jul med motiv från årets bildskörd (om jag har adressen). Ett julkort skickade jag till mig själv för att se hur bra motivet blev; bara en kontroll. Helt nöjd blev jag men nästa år väljer jag A5.

Brukar du skicka julkort och hur gör du? Hur många blir det och vad gör du av de julkort du får? Soptunnan tjugondag Knut eller sparar du dem?

Stråkaviken på Österö

Här ser ni motivet för årets julkort från mig, Stråkaviken på Österö. Med detta vill jag önska alla läsare och de som kommenterat bloggen en God Jul och Ett Gott Nytt År!

Julgran i Vasa

Ett par aktuella bilder från Vasa, julgranen på Salutorget. Kanske inte den mest dekorerade julgran jag sett men ändå fin!

Salutorget i Vasa

Vänder vi blicken åt andra hållet ser vi Frihetsstatyn, en släde och Hartmanhuset. För den som vill få en julbild från Vasa är det bara att kliva in i släden och låta någon trycka på kamerans knapp. Enkelt och alltid gläder det någon att få ett julkort.


PostNord, skicka julkort – hemsida

 

9 kommentarer

  • Märtha Vesterback

    Jag skickar massvis med julkort, vare år, anlitar Posti. Ett eget foto, i kuvert. Julkort jag får är inte alls lika många som jag skickar. Jag tittar på korten flera gånger under helgen, lärde mig av en isländsk/norsk väninna att titta på korten jag fått och sända varma tankar till avsändaren. Känns bra. Sparar alla kort i ett år, sen gör jag ett urval. De kort som avsändaren lagt lite extra i återkommer jag till flera gånger. Elektroniska ”kort” försvinner av sig själva, speciellt de där ”jag skickar julhälsningar till alla mina vänner”, eller ”i stället för julkort betalar jag en summa…”. En av mina bekanta var verksamhetsledare i en förening som enligt lokaltidningen fick massor av donationer ”Vi betalar i stället in en summa till…”. ”Ha ha”, sa hon, ”högst varannan gjorde en donation i verkligheten. En mycket liten sådan, dessutom”.

    • Per

      Posti har också denna service men något dyrare så jag valde PostNord. Däremot kommer inte kortet i eget kuvert från PN.

      Vet du, jag gör det samma, tittar ordentligt på korten och läser ofta högt vad som står på baksidan även om det är så enkelt som ”God Jul önskar moster Lily”. Samma med de få vykort som eventuellt kommer under året. Jag sparar dem i ett kuvert per år och jag har nog ganska många årgångar.

      Det är inte speciellt hedersamt att lova en summa till välgörande ändamål och sedan fuska.
      Varje jul kommer också ”gratis” julkort från någon organisation men använder jag dem så betalar jag också vad de kostar. Nu för tiden använder jag eget motiv så då är inte det aktuellt men det hindrar ju inte att jag ändå kan understöda behjärtansvärda ändamål vid juletid.

  • annepauline

    Vilka fina bilder från Vasa! Jag tycker också julgranen är fin. Det behövs inte mer dekorationer än så där.
    Hartmans huset, jag jobbade där en gång i tiden på ekonomiavdelningen. Vid tredje fönstret högst upp till höger där solen skiner så fint, satt jag och jobbade. Det fanns en maskin som skrev ut fakturor och maskinen skramlade något så fruktansvärt. Haha, det här är länge sedan, den fakturaskrivaren var väldigt modern då.

    Jag skickar inte fler än cirka tio julkort nu för tiden. I år köpte jag och skrev dem väldigt tidigt. Men fick jag dem postade? Nähädå. Jag skulle tro de kommer fram i mellandagarna. Men bättre sent än aldrig heter det väl fortfarande.

    • Per

      Jo, julgranen var fin och kanske ännu finare på kvällen när dekorationerna syntes bättre. Vissa offentliga granar har så mycket lull-lull att man inte ser det gröna och grenar.

      Du hade då bästa utsikten i Vasa på det jobbet. Säkert mera att se på än nu för tiden. Torghandeln till exempel. Kontorsmaskinerna har nog genomgått en hel del förbättringar under årens lopp. Jag tror man i de flesta fall slipper oljud. Förresten köpte jag ny laserskrivare i fredags, tyst och snabb. Den förra hade gjort sitt med 17 år på nacken så det får väl godkänt.

      Tio julkort låter som en rimlig mängd, snabbt och enkelt. Eller, kanske för enkelt… haha…

      Förresten, har du varit upp i kuporna, de två runda utrymmena högst uppe på Harman-huset och vad finns där?

      • Christina

        Jag kan svara på vad som finns i den vänstra kupolen. Dit slipper man från gränden mellan Hartmanhuset och det andra huset. Upp går en trång hiss och någon arma stackare har någong gång fått i uppgift att måla fina motiv av Vasa på väggarna. Så att man har något att beskåda medan man åker hiss. Högst uppe finns ett ”mötesrum” med ett litet pentrykök och toalett. Vi hade ett kurstillfälle där en gång, så jag tror att man kan hyra det.

  • Anne annepauline

    Jag har inte varit upp i de två kuporna på Hartman huset. Himla synd att jag inte gjorde det för jag har själv undrat på senare år vad det är för rum. Jag kommer ihåg från jag jobbade där att folk sprang ”upp till arkivet” och det var ett sjå vem som hade nyckeln dit de skulle. Men inte kunde de väl ha arkiv så tjusigt uppe ”på taket”. Det ser ju mera ut som eleganta mötesrum för direktionen. Vilket mysterium! Undrar vad som finns där idag.

    • Per

      Så kan det också gå med kommentarer. Jag blev tvungen att godkänna denna kommentar trots att du är gammal kommenterare. Ibland blir det knasigt med datorerna, det har jag fått känna av senaste dygnet.

      Jo, det kan man tänka att dessa kupoler är avsedda för något finare, kanske mötesrum. Mysteriet lever vidare.

  • annepauline

    Hoppsan, vad hände med min kommentar som jag skrev nyss. Det ser knasigt ut men jag vet inte varför det blev så där. Tomtar i min dator kanske?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Translate blog »