Allehanda,  Förr i världen

Några huttar gammeldansk gör susen

Jag har drabbats av diverse krassligheter vilket dämpat mina aktiviteter de senaste dagarna. ”Magafari” modell mini kan man kalla det. En allmän olustkänsla i kroppen, som lätt ”sjösjuka”, ingen matlust men inte heller alltför mycket spring på toa, tack och lov.

Torsdagen efter veckohandlandet i köpladan kände jag mig väldigt trött, sov faktiskt tre timmar på eftermiddagen och ändå gick jag och lade mig redan klockan nio på torsdagskvällen, jag som annars brukar uppsöka snarklådan närmare midnatt. Igår fredag var det en mellandag som kändes rätt bra fram till kvällskvisten när jag åter kände av åkomman. Och så har det fortsatt idag.

Jag började faktiskt längta efter salig mors ”nervinsdroppar” på en sockerbit som gav en skarp, stickande doft i näsan men som hade god inverkan på magsjuka. Förmodligen var det Thielemans droppar eller liknande. Eller var det Kamferdroppar?

Något sådant har jag inte i skåpet däremot en flaska Gammel Dansk som också har en bitter men uppiggande smak. Några små huttar gammeldansk gjorde verkan och den kväljande känslan jag haft i maggropen försvann. Efter en stund kunde jag få ned en bit fläskpannkaka som jag gjorde igår. Jag som annars brukar sluka fläskpannkakan när den finns på bordet.

Annars brukar jag ta en öl plus en gammeldansk när jag åker över med färjan till Umeå och inte kör bil. En liten personlig tradition som härstammar från den tiden när jag bodde i Malmö. Den tiden innan Öresundsbron var byggd gick färjor mellan Limhamn (Malmö) och Dragör på danska sidan men också flygbåtar mellan Malmö city och Nyhavn i Köpenhamn. En grön Tuborg, en gammeldansk och ett wienerbröd hann jag med på den timslånga överfarten. Det där med wienerbrödet i kombination med Tuborg och gammeldansk förvirrade personalen och jag serverades ofta också kaffe trots att jag inte beställt något sådant.

Det var en fin tid när jag fredag/lördag kunde åka över till storstan och uppleva lite ”kontinent” mitt i vardagen. Ibland kunde det bli sent och sista flygbåten mitt i natten fick transportera hem en till Malmö. En röd pölse med bröd var ett måste och de danska wienerbröden var gudomliga. Synd att jag inte hade med mig kameran den tiden men då fotograferade jag bara vid speciella tillfällen och kameran var en av dessa billiga folkkameror. ”Filmen” kostade, som man sade och man slösade inte med exponeringar. Men visst hade det varit roligt med kvalitetsbilder från den tiden.

Något bättre känner jag mig nu på lördagskvällen och som synes har jag knappat in ett inlägg. Tänk vad några huttar gammeldansk kan göra! Fernet Branca är också bra medicin.

Vitsvanshjortar

På förmiddagen kom tre vitsvanshjortar på sjukbesök utanför min stuga. Egentligen var de sex men de delade på sig, kanske någon annan krasslig också behövde besök?
Bilden togs genom fönster i motljus så kvalitén blev inte den bästa. Alltid roligt att få del av det som naturen bjuder så nära inpå.

Vårblommor

Vårblommor hade de också med sig. Blåsippor förmodar jag att det är men det är troligen fel. Urusel på detta med namn på blommor och växter. I stället har det från ett par håll kommit förslag på scilla och det köper jag. Scilla är det!


Gammel Dansk – Wikipedia

2 kommentarer

  • annepauline

    Det tar på humöret om man har trassel med magen. Det har vandrat runt en del magsjukor här också. Jag har klarat mig hittills. Drabbas jag vet jag att en gammeldansk botar det hela. Åtminstone blir det lite roligare att stå ut en stund med magbesväret. Min mor hade också kamferdroppar som lösning på de flesta lättare åkommor som uppstod. Inte smakade de gott, det gällde att svälja snabbt. Undrar om nervinsdroppar och kamferdroppar var samma sak? För svårare åkommor fanns Hota pulver. Inte alls gott det heller.

    Här skuttar också vitsvanshjortar runt i ”mitt” naturreservat. En höll på att skrämma slag på mig när den brölade. Vilket läte de har. Blad håller på att slå ut nu på både träd och buskar. Om en vecka lär det vara riktigt grönt. Jag hoppas verkligen att det inte blir lika varmt som sommaren 2018 denna sommar. Då torkade ju all grönska bort. Inte ens maskrosorna hade en chans.

    Vet du, jag hittade en handlare här som säljer fårskinnsfällar. Jag beställde en på stående fot. Stora fällar, som ett vanligt täcke. Så härliga fällar så det är inte klokt. De är gjorda av Gotlandsfår. Inget Made in Bangladesh.
    Gissa om fällen är dyr!

    • Per

      Gammel Dansk är inte så god att man dricker sådan mängd att man blir ”glad” men en matsked som medicin kan verka eller i samband med en öl.
      Jag sökte på nätet efter nervinsdroppar och snubblade över denna fantastiska berättelse:
      Kapten Nelsons memoarer
      https://www.lassebacklund.fi/?page_id=2793
      På denna hemsida finns en mängd intressanta saker från södra Österbotten, Dagsmark och andra ställen.

      Hota-pulvret smakade illa men var kanske kraftfullt mot diverse besvär. Mest hade vi hemma vanligt aspirin.

      Så fint att kunna se dessa fina djur även i storstan. Jag tror de anpassar sig till människan och miljön men dessa vi har här är väldigt skygga och misstänksamma.

      Det kan jag tro att en fäll i den storleken kostar klöver men ack så skön och behaglig. Min kusin i Skåne säljer också fårskinn från sin gård. Det finns en marknad.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Translate blog »