Det var en torsdag morgon
Jag vaknade tidigt i morse, redan vid femtiden. Låg och vred mig tills jag fattade mobilen och läste en stund i ”På spaning…”. Då brukar jag somna om efter några sidor men så icke i morse. I stället låg jag där och lyssnade på alla ljud som finns i ett gammalt hus, allt knirk och knark, visst hördes regndroppar på luftvärmepumpens plåttak, i en hastig vindil hördes mitt vindspel klinga till på bron, där kom visst en bil snabbt körandes förbi.
Vem kan det vara som är så tidigt uppe en helgdagsmorgon – Kristi Himmelsfärd som det är idag – och kör så snabbt? Kanske någon på väg till jobb inom vården eller någon som skall på resa och har tåg eller flyg att passa? Eller var det en ”frian-pojk” på väg hem efter en ljuvlig natt hos sin käresta? Det var ju lill-lördag igår.
Förr i världen var det vanligt att byns tanter höll koll på om någon av byns ynglingar kom hem på tidig söndagsmorgon. Upprepades detta hade han säkert varit ute på frieri, han kilade stadigt skulle vi kanske säga idag. Kom han också hem tidigt en torsdagsmorgon utan annat giltigt skäl skulle det snart bli förlovning, funderades det i stugorna. Kanske någon till och med visste vem den utvalda var och i vilken by? Sådant var viktigt att hålla reda på. Idag vet jag inte om nyfikenheten är lika stor även om vi har skvallertackan Facebook att ty oss till?
Jag har en bekant som den tiden bodde i kungariket men tillbringade semestern på hemsoporna. En lördagskväll träffade han en tös på sommardansen och fick ynnesten att följa henne hem på natten. På söndagsmorgonen vaknade huset till liv, dörrar öppnades och stängdes, ut springer lillebror som får syn på en främmande bil på gårdstunet vilket han genast högljutt rapporterade till grannarna som bodde nästgårds: Kom och titta, vi har en svensk bil på gården! – Jag kan tänka att storasyster fick en åtminstone lätt rodnad på kinden när hon hörde lillebrors exalterade frispråkighet genom fönsterglipan till flickkammaren på vindsvåningen. Kanske han fick sig en skrapa efteråt?
När jag blev pensionist för snart 5 år sedan fortsatte jag att stiga upp kvart i sex även om jag kunnat sova vidare. Morgonstund har guld i mund säger ordspråket och visst har det sina fördelar att starta dagen tidigt. Men jag sov lite för lite, kanske bara 6 timmar per dygn, och för att öka min sömn beslöt jag att stänga av larmet i mobilen och sova tills jag vaknar självmant. Men pyttsan, oftast vaknar jag innan sex men ibland blir det något längre sovtid. Till det kan det bli en och annan tupplur.
Pensionist är danska för pensionär men visste ni att ordet pensionist också finns på svenska? I Svenska Akademiens Ordbok står det att ordet pensionist numera är föga brukat men finns i betydelsen pensionerad person, pensionär, pensionstagare. I samma artikel finns ordet pensionär också med betydelsen ”person som är inackorderad, pensionär” något som jag tolkar så att är man boende på ett pensionat så är man också pensionär. Visserligen numera knappast brukat som det står i SAOB. Men pensionist i stället för pensionär använder jag allt som oftast och alla förstår vad jag menar.
Är du morgon- eller kvällsmänniska? Själv är jag både och. Sent i säng och tidigt upp men som sagt en tupplur säger jag inte nej till, det bästa med att vara pensionist.
Som avslutning på detta inlägg lyssnar vi på Kim Larsen Og Kjukken Det Var En Torsdag Aften från år 2002. Kanske jag haft med konserten tidigare men den kan godt nydes en gang til. Eller som Perikles säger angående Tuborg, at en Tuborg smager bedst hver gang. Kim Larsen, en av mina absoluta favoriter som tyvärr gick bort 2018, alltför tidigt.
På tal om frieri så finns det olika metoder att locka den sköna med, allt från skönsång under balkong i månsken till kärringkånk i Sonkajärvi där förvisso de flesta frierier redan torde vara avklarade men ändå. Denna bild från 2011 när jag besökte Kärringkånk.
Kärringkånk – Wikipedia
6 kommentarer
annepauline
Hemma i byn fanns några tanter som höll koll på alla både dag och natt. Vilken tid folk kom och gick, om det så var mitt i natten. En tant höll reda på exakt vilken buss en person åkte in till staden med och förundrade sig att den personen kom hem med en buss två timmar senare än normalt. VAD hade personen gjort i staden hela två timmar längre? Konstigt nog fick killar ofta komma och gå som de ville medans det blev ett himla kacklande om tjejer kom hem klockan två på natten. När sov den tanten egentligen? Hon hade koll på vem som kom och gick dygnet runt. Sedan var det tanten som satt i byns telefoncentral. Hon satt förmodligen hela dagarna och tjuvlyssnade på folks samtal. ”Viktiga skvaller” spred hon ögonaböj med vindens hastighet över hela byn och mera därtill. Jag har trott att skvaller i byarna är utrotat. Nu för tiden är det inget märkvärdigt med att en tjej blir med barn utan att vara gift. Det är mera regel än undantag. Men nog sjutton verkar det som skvallerkärringar har fullt upp i alla fall. Det verkar som om sociala medier eldar på skvaller. Där folk kan skriva anonymt är guld värt för elakt skvaller. Sedan hakar andra på och snart blir det den berömda hönan av en fjäder.
Per
Jo, men det kan man förundra sig över, att någon inte kommer hem som vanligt… haha… hela två timmar med extra spring? Skärpning!
Kanske det skulle behövas några Tanter som håller koll på buset så att skjutningarna blir uppklarade? Polisens nya hemliga vapen mot gängen. Jag kommer att tänka på henne med handväskan som gav nazisterna kring öronen med just handväskan, tanter kan! I Växjö 1985 var det visst men bilden finns kvar.
Skämt å sido, skvaller är aldrig trevligt, speciellt om det växer under färdens gång och fjädern blir en höna.
Skvaller finns kvar men det kan vara annat än förr i världen och på annat sätt men lika otrevligt för den som drabbas orättvist.
Ett slags skvaller fanns under pandemin när vissa till och med rapporterade om svenska bilar som synts här och där och som det gällde att hålla koll på via sociala medier. Eller berättade att de minsann hörts rikssvenska på Prisma. Mycket fult gjort!
Erik Forsling
Jag vill be såväl bloggägare som dig AnnePauline om undskyld för att jag skriver ett litet inlägg till dina ord . Jag har njutit av att läsa dem, skrivna av PJs trognaste kommentator. Jag ler när jag tar del, men har aldrig kommenterat någons kommentar tidigare – i alla fall inte här. Kanske i något annat sammanhang, men jag tror inte det. Själv har jag också upplevt dessa individer som hängivet ägnar sig åt andras göranden och låtanden, kanske t.o.m mer än åt sg själva. Det är nesligt, anser jag, men lätt att skratta åt.
Inte något tokskratt, men ett stort leende som växer till ett litet läte av road fröjd. Jag känner igen delar av det du beskriver, och det är beteenden och uppföranden som jag kraftigt ogillar. Jag anser att alla människor ska äga sin egen integritet utan själutnämnda spioners inblandning – och likaså självutnämnda rätt att sprida sina integritetskränkande rapporter vidare. Jag tolkar dina rader som att resultaten av spionerierna muntligen spreds i form av byskvaller. Den enklaste och simplaste metoden för fegisar och snokare. Lev väl både AnnePauline och P.J.
Jag understryker igen att jag aldrig tidigare kommenterat en kommentators kommentar, och jag ska inte göra det igen. Hoppas att P.J. förlåter undertecknad och att du inte tar illa upp av mina rader. Men din kommentar var helt enkelt för bra för att bara pasera utan en känslomässig respons. Jag njöt, och har läst den flera gånger med ett leende.
Per
Naturligtvis får du kommentera andras kommentarer, det är inget att be om ursäkt för.
Lev väl och må gott!
annepauline
Tack för din kommentar till min kommentar bäste Erik Forsling! Jag blev uppriktigt glad att du skrev och jag kan inte tänka mig att PJ misstycker heller. Jag gick en långpromenad efter jag läst kommentaren ( för att se hur långt liljekonvaljerna kommit ) och jag gick med ett leende på läpparna hela vägen tack vare din kommentar. Lycka!
Du skriver: ”Själv har jag också upplevt dessa individer som hängivet ägnar sig åt andras göranden och låtanden, kanske t.o.m mer än åt sg själva.” Så sant som det är skrivet. Mår de bättre själva av att ondgöra sig över andra? Oftast är ju skvaller dåligt, att få andra i dålig dager. Puh!
GO
Kom att tänka på en historia som min svärfar berättade angående torsdagar.
En krigsveteran från Kokkolatrakten mindes när e va rikti såmarin ifjol, e va på en torsda.