• Människor,  Reflektioner

    Farväl till Snödrottningen!

    Våren har verkligen kommit och kvällens körning genom landskapet gav ett fridfullt intryck med blå timme och ett flertal vandrande människors längs vägarna ännu en god stund efter klocka åtta. Just sådana helgkvällar när de flesta är lediga och ofta stillat sig till ro inför helgen är det fint att glida genom bygden och njuta av det lugn som staden sällan kan ge. Röda stugor med vita knutar, moderna hem i mångahanda kulörer och isfria vägar. En och annan cyklist. Isen som alltmer släpper sitt grepp om sund och sjö. Många svanar som seglar runt och tranorna har kommit till sitt vanliga ställe nere på åkern. Ännu ett vykort dök…

  • Människor

    Det droppar in

    Även denna vecka har ett par vykort droppat in. Det ena med min nicaraguanska adress, det andra enbart med postnummer och ort. Fram kom de båda. Om något kort inte kommit fram, det vet jag av naturliga skäl inte, men jag förmodar har man bara postnummer och ort rätt så är det inga större problem i Oxkangar. Är man riktigt känd kan det räcka med namnet men så ryktbar är inte jag. Ifjol när vi gjorde en resa till Umeå så körde Såka-Kalle bussen och han hade fått julkort från nöjda resenärer med enbart Såka-Kalle som adressuppgift. Fram kom kortet. Så kan jag meddela att jag blivit gammel-morbror idag. Huu,…

  • Människor,  Upplevelser

    En titt på höstens herrmode

    Jag måste ikväll dra på munnen när jag läste en artikel på Vasabladets webbplats med följande upplyftande rubrik: ”Visst kan mode göras hållbart – Stockholm visar hur vi ska klä oss i höst”. Modebranschen är före alla andra och visar redan nu genom olika modevisningar och diverse spektakel vad som kanske bjuds ut inför nästa höst vad gäller mode. Visst är det bra att modet är hållbart, inte tu tal om saken. Min egen Helly Hansen-tröja har hållit i mera än 35 år och är fortfarande i bra skick och mycket varm. En äkta skogshuggartröja. Tyvärr verkar jag nu ha slavat bort den eller så blev den av misstag förd…

  • Människor

    Byns två tramporglar

    Igår var jag på begravning. En av byns äldsta män har avlidit i den aktningsvärda åldern av 92 år efter ett äktenskap med lika lovvärda 70 år med sin fru. Ett strävsamt och stillsamt par som, skulle jag tro, levt ett lyckligt liv tillsammans. Efter gravsättningen på byns begravningsplats blev det minnesstund i bönehuset Betel under ledning av Kaj Kanto. Sedvanlig bjudning med kaffe, tårtor och dopp. Sedan blev det sång, uppläsning av adresser och tal. I samband med kaffestunden så kom jag i samtal med Harry Blomberg, en före detta predikant för pingstförsamlingen i byn som har just bönehuset Betel. Han och han fru bodde och verkade i byn…

  • Människor,  Reflektioner

    Födda och dödda

    Födda år 2018 är jag ganska snabbt klar med. Vad jag vet så har ingen i närmaste släkten blivit född senaste året och då menar jag syskonbarns produktion och dylikt. Berömdheter i övrigt kan jag inte uttala mig om för bebisar är i allmänhet inte berömdheter automatiskt om de inte är av kunglig börd och det orkar jag inte befatta mig med; sedan må de vara hur näpna som helst. Avlidna i släkten är det bara en år 2018, make till en kusin, och alltså inte alltför nära. På så sätt har vi skonats från sorgebud inom närmaste familj och släkt. Däremot har en massa kändisar dött. En hel del…

  • Människor,  Resor

    Vem är de? Var är de nu?

    Hur lång tycker du att den optimala väntetiden mellan två flygningar är? Två 2 timmar? Jo, det är en passlig tid inom Europa tycker jag. Det finns tid för lite förseningar och i bästa fall hinner man äta en bit mellan flygen. Det beror naturligtvis på hur stor flygplastsen är och om det finns flera åtskilda terminaler. I går tisdag blev min väntetid i Helsingfors hela 4,5 timmar och det är för länge. Jag hann bli uttråkad men som tur är fanns gratis wifi och ett ställe där man kan sitta i fåtölj med litet svängbart bord för datorn. Eluttag för både dator och laddning av mobilen eller annan elektronisk…

  • Människor,  musik

    Searching for Sugar Man

    Jag tittade igår dokumentärfilmen ”Searching for Sugar Man” som handlar om den okända sångaren Sixto Rodriguez från Detroit som på början av 1970-talet spelade in två plattor som blev floppar i USA. Det fanns de som klassade honom högre än Bob Dylan och onekligen, när jag lyssnade till musiken, så är både hans sångröst och texterna speciella. Samhällskritiska och med rötterna i det liv på gatan som  Rodriguez levde. Trots det blev det ingen framgång och han lämnade musiklivet och en lovande karriär åt sitt öde. Han blev främst bygg- och diversearbetare. Det märkliga var att medan Sixto Rodriguez förblev relativt okänd så blomstrade hans musik i Sydafrika och han…

  • Människor,  Upplevelser

    De anhörigas afton på Marielund i Maxmo

    Igår kväll blev det stolgymnastik. Det gällde att i takt till sång göra några enkla rörelser sittandes på stolens framkant. Lite pröva på. Sådana övningar som man ser på äldreboenden där rörligheten ofta är begränsad hos innevånarna. Likväl skall det gymnastiseras och röras på sig. Och javisst, det var där jag befann mig igår, på Marielund i Maxmo. Gamla moster, 90-plus, bor sedan många år på detta fina äldreboende i Maxmo kyrkby. Varje höst firas De anhörigas afton och eftersom moster själv inte har några barn så blir det vi syskonbarn som får engagera oss lite mera förutom hennes syster som igår hade förhinder. Därför föll det på min lott…

  • Människor,  Reflektioner

    En bok ALLA borde läsa!

    Vi överöses dagligen med en mängd information, fakta, statistik, upplevelser och påståenden. Vi borde med andra ord vara väldigt kunniga om världens tillstånd. Så är inte fallet om man får tro Hans Rosling och vad han skriver i sin bok ”Factfulness”. Egentligen vet vi mindre än vad schimpanserna gör, menar han. Hans Rosling var en av nya tidens folkupplysare tills han dog i cancer i vintras. Vem minns inte hösten 2015 när han presenterade flyktingsituationen i Syrien under flyktinggalan ”Hela Sverige skramlar” så att alla förstod. Alla som ville förstå. Att sedan Sverige(o)vännerna helt skamlöst vände hans presentation till att vi skall hjälpa enbart på plats och inte i Norden…

  • Människor

    Att cykla för brinn kära livet

    Alla borde någon gång i livet stiga utanför comfort zonen och utmana sig själv. Känna att nu hoppar jag och tro att jag packat fallskärmen rätt. Utmaningen kan vara nästan vad som helst, det behöver inte vara fallskärmshoppning. Lika gärna kan det vara att hålla tal inför en samling främmande människor, resa ensam långt bort eller säga ”jag älskar dig”. Elddopet är högst individuellt. Eller så cyklar man till Paris. Idag startade Team Rynkeby God Morgon Vasa från just salutorget i Vasa med målet att cykla till Paris. Jag har ett par bekanta som cyklar i denna tappra skara på 34 cyklister från Vasa med omnejd och jag ville se…

Translate blog »