En formidabel bildbomb från Vasa internationella matmarknad

Länge sedan jag sett ordet formidabel och ordet bildbomb. Här kommer i alla fall bilder från pågående internationella matmarknad i Vasa denna vecka. Ni har ännu chansen att besöka denna marknad som fyller både torg och gågata. Lördagen är ännu ung! Massor att smaka på, både sött och salt, korv eller tomat. Eller varför inte känna sig internationell och prata lite svengelska med försäljarna. Några kan t.o.m. finska bättre än du!

Jag hade tänkt ta med tio bilder men det fanns så många fler. Bilderna går att klicka x2 på för att få större format!

Matmarknad 2017 i Vasa
Ont i näsan?
Bit för bit
Folk i ballongmolnet
Färggrant och  nyttigt
En lite bit ost kan du väl köpa?
Väskor på rad
Rött att tugga på
En smörkniv eller stekspade har alla nytta av
En helt vanlig makkaragrilli rymdes också med på torget
Mums. mums
Färgglada ostar
Många av våra immigranter syntes också
Midsommar närmar sig. Något att tänka på!
Och mitt i allt, där stod frihetsstatyn och hötte med näven
Naturligtvis, engelskt godis!
Berg med godis i Vasa
Mitt i allt, ett par spelmän…
Mannen i mitten
Kappor på rad. Gott att ha i november!
Kanske den bästa bilden?
Eller denna? Jag har svårt att bestämma mig.

Ny skärm

Jag kör med laptop och stor 27” skärm för att se vad som händer i låddan. Framför allt är det vid bildredigering jag anser att det är viktigt att ha en bra och stor skärm. Den gamla LG-skärmen hade jag haft i 4,5 år när den fick fel i vintras och jag lät byns elektronikkunniga person titta på den. Han fixade den men det höll bara en kort tid så blev det problem med att se svaga färgnyanser. Det gick inte att se skillnad på vitt, ljusgrått och ljusgult. Till sist tröttnade jag och igår köpte jag en ny Samsung 27” skärm.

Först blev jag besviken för det såg inte alls bra ut. Men efter en stund blev det bättre och nu är jag fullt nöjd. Kanske det var någon installation eller kalibrering som skulle göras i löndom? Hur som helst en riktigt bra skärm som är tillräckligt stor är nödvändig för fullt utbyte av datorupplevelsen.

Samma är det med att ha ordentliga högtalare kopplade till datorn. Laptopens egna högtalare är mest till för syns skull, om man kan uttrycka det så. Idag kan man se TV via nätet eller lyssna på musik via t.ex. Spotify och då gäller det att ha bra grejor kopplade till datorn för att rätt kunna ta tillvara det som bjuds.

Därför är mitt råd: skaffa en tillräckligt stor extraskärm till din bärbara dator och bra högtalare, (inte de billigaste!) Det blir som natt och dag skall du se!

Här nedan några bilder från min resa till Köpenhamn våren 2015 som jag tror att jag inte visat tidigare. Ett rent nöje att se med min nya skärm.

Min niece Fina Cristina har nyligen gjort en resa till sagda stad och här kan ni läsa om hennes intryck och se bilder.

Besöker man Köpenhamn måste man naturligtvis köpa en pölse eller två.
Öl måste man också smaka i denna ölens huvudstad

Eller ta en funderare eller två
… så till vida att man inte spelar en trudelutt
Sakta vi gå genom stan, dvs längs med Ströget mot…

… Nyhavn där vi kanske stiger ombord på en skuta och seglar iväg, vem vet vart.

Två spådomar

I veckan fanns det en artikel i Vasabladet där väderspåmannen Pentti Tyni spådde att det blir en varm sommar. Artikeln printade jag ut och skall ha liggandes för att noga kolla om han har rätt. Profetian är ganska detaljerad. T.ex. säger Tyni att innan valborgsmässoaftonen kommer ännu en översvämning; vad han kan mena med det? Kanske han menade att det skulle regna mycket vilket det inte gjorde. Däremot har det snöat en stor del av dagen. Temperaturen avgjorde. Lätt snöfall stora delar av valborgsmässoafton är kanske inte det optimala sättet att inleda den riktiga vårmånaden maj.

Annars skall maj bli ganska regnfritt och blåsigt. Den 4-6 juni regnar det medan midsommar blir varm och molnfri vilket borde betyda soligt. Det tackar och bugar vi för! Min semester börjar vecka 28 och då är det varierande väder men varmt. Augusti inleder med regn, blåst och åska men 4-8 augusti är det soligt och varmt. Jag hoppas den prognosen står sig även i mellersta Norrland då Urkult går av stapeln. Så skönt det vore med ett riktigt varmt och fint Urkult detta år!

På tal om Urkult så är i detta nu 32 akter bokade där bl.a. Sofia Jannok för mig är den stora attraktionen. Den spanska slagverksgruppen Brincadeira är också inbokad liksom Fastpoholmen. En intressant musikmix presenteras även detta år på deras hemsida. En hemlig akt kommer dock att presteras i juni, vilket är verkligen spännande. Jag tror det är en artist/band som kommer att bli ett riktigt dragplåster. Annars hade de redan nu annonserat vem det är. Men från och med juni är det högre biljettpris vilket ger en extra slant i festivalkassan när folk får reda på vem det är och då köper biljett, de tveksamma.

Vem kan det vara? I princip vem som helst men jag spår Laleh, för artisten skall tidigare ha gästat Urkult, vilket hon gjorde 2012. Hon har en Sverige-turné i sommar som avslutas 3 augusti i Helsingborg. Vad passar då bättre att hon tar en tur upp till Näsåker och avsluta festivalen på ett lysande sätt? Rena spekulationer med en stor dos förhoppningar. Laleh är nämligen en av de artister jag allra helst vill se och uppleva live. Håller alla tummarna och stortår!

Såja, två spådomar som jag hoppas slår in. Fint väder på Urkult och att Laleh är den hemliga akt som utlovas. Vi får se vad som händer.

Vad har ni för förväntningar inför sommaren, vädermässigt och intressanta händelser på G?

Så här såg det ut i morse när jag vaknade till liv. Valborgsmässoafton 2017
Så här vill jag att det skall se ut när Eldnatten inleder Urkult 2017. Fint väder, mycket eld och rök samt mycket folk.

 

Hela Allspel

Jag får något spinna vidare på temat Umefolk 2017 och presentera invigningen med Allspel som Kalle Prorok haft vänligheten att lägga ut på YouTube.  Paketet består av 12 avsnitt som kan spelas upp automatiskt. Bara att trycka på knappen ”Spela upp alla”.

Det är ett smakprov på vad som komma skall under festivalen. Inspelningen i alla ära men bästa är ändå att sitta bänkad i Idun teaterns stora salong och bara ta in det som serveras.

Artister och grupper byts ut under föreställningen så alla är inte inne på samma gång.  Allra först ut är Mullin Mallin Band med Opa Cupa. I avsnitt 8 spelar Kardemimmit en låt.

Ser ni barnen längst fram till vänster? Säkert roligt för dem att få vara med om något så stort. Och längst fram skuttar Anton Teljebäck fram och åter, dirigerar och står i. Mycket som skall klaffa.

På med bästa högtalarna för att fånga något av stämningen fredagskväll i Umeå! Och varför inte helskärm?

Umefolk, en upplevelse!

Just nu sitter jag på båten på väg över Kvarken tillbaka hem efter en härlig helg i Umeå. Jag har nämligen besökt Umefolk, den årliga folkmusikfestivalen i Umeå.

Jag åkte redan i fredags för att hinna se och höra så mycket som möjligt. En stund innan vi anlände till Holmsund intog jag lunch i cafeterian med köttbullar och mos. – De har jättegods köttbullar på Wasaline. Rekommenderas! – Vid bordet bredvid satt några välbekanta damer, nämligen Kardemimmit, den skönsjungande och kantelespelande gruppen från Finland. Jag har hört dem tidigare vid ett par tillfällen i Kaustby och de är en av mina favoriter. Jag hälsade helt kort på dem och sa att jag skulle se dem senare på kvällen på Iduns stora scen i Folkets Hus. Det blev de glada åt. Det visade sig senare att de bodde på samma hotell som jag, Comfort Winn. Hotellets läge är maximalt vid Umefolk för det är bara tvärs över gatan. Inga ytterkläder behövdes trots att det var bitande kall vind.

Programmet för de två dagarna var digert och jag hann långt ifrån se och lyssna till alla framträdanden som förekom. Tyvärr. Så det blev att plocka i programmet och göra en egen lista men jag hann ändå med det mesta jag föresatt mig som t.ex. Allspel, den stora invigningen med flera hundra spelmän, barn, sångare och allehanda musikanter. Storslaget och mäktigt! Det måste vara ett strongt arbete att få allt detta att fungera, speciellt med så många barn inblandade. Har jag förstått rätt är Anton Teljebäck mästaren bakom detta.

Isorkestern från Storuman-Tärnaby deltog också i Allspel. Tidigare på dagen hade jag sett dem på gatan utanför Burmans Musik där de musicerade första gången.  Deras instrument bestod av is med munstycken från blåsinstrument. Även marimbas och slagverk var gjorda av is. Det var minusgrader ute så det gick bra men på Allspel inomhus ville instrumenten smälta något vilket gjorde att de fick torka upp på golvet efter sig. Deras instrument har väl smält bort vid det här laget precis som snöskupturerna för två veckor sedan på Rådhusesplanaden i Umeå. – Allt hittar de på.

Andra grupper och musikanter jag såg och lyssnade till var bl.a. Birkafolk, Lisas och naturligtvis Kardemimmit på fredagskvällen. Sist på fredagskvällen såg jag Mullin Mallin Band från Umeå. Varför de heter så vet jag inte men mullin mallin är finska och betyder huller om buller. Fart och fläkt var det i alla fall omkring dem.

Lördag bjöd bl.a. på Alva och Maggi, Sammami, Viktoria Ahlman band och Ulrika Bodén med Ahlberg, Ek & Roswall. Så bra de sistnämnda är! Ulrika är mästare på kulning, d.v.s. lockrop på korna förr i världen på fäbodarna. Och kring allt musicerande ett fint berättande om de olika låtarna. Triakel missade jag tyvärr men jag har sett dem flera gånger tidigare så det må vara förlåtet denna gång.

Den största positiva överraskningen stod Thomas Andersson för. Jag citerar från Umefolks hemsida: ”En del brukar framhålla humorn i hans berättelser, andra vill betona musiken. Somliga tycker mest om allvaret, eller är det kanske dialekten. De flesta har svårt att bestämma sig. Men en sak är säker; här behövs inga förinspelade ljudeffekter, rökmaskiner eller laserljus. Traditionell musik, muntligt berättande och så massor med erfarenhet på det, och vi får vara med på det som så ofta sagts: he minner – he mer. Eller som man säger på rikssvenska – less is more.

Han berättade och han spelade för den fulltaliga publiken som satt trollbunden i Studion. Han har forskat, han har lyssnat, han har spelat och så bra han själv var på att berätta. Det handlar om spelmansmusik från förr i världen, om fattiga musikanter, om original, om ofärdsår och ett genuint intresse för fiolen och dess musik. Det är just så berättande bör gå till!

Intressant var hans inslag av dialekt och ren norrländska. Inga svårigheter för min del att förstå även om dialekt ibland inte är helt lätt.

Bl.a. berättade han om Storsvagåret 1867. Flera år i rad var det kyligt klimat i Norden vilket gjorde att skörden slog fel och människorna svalt och en del dog. Ännu i juni månad år 1867 låg isen kvar på sjöarna och redan i augusti kom snön som blev liggandes. Om detta har jag bl.a. läst i Bernhard Nordhs böcker.

I Oxkangar fanns en kvinna som också var mycket duktig på att berätta. Hon kunde skratta så tårarna rann när något humoristiskt kom på tal och hon visste allt om byns släkter och familjer och om hur de var släkt med varandra. Hon berättade även om nödåret 1867 och på ett sätt som om hon själv varit med trots att hon var född 40 år senare. Den muntliga berättartraditionen var stark i Skeppars-gården. Anna dog 1993.

Synd att Umefolk är så okänd i Österbotten. Någon fiollåda såg jag i bussen till Holmsund idag men jag tror inte det var någon stor anstormning från vår sida av Kvarken. Någon österbottnisk dialekt hörde jag i alla fall inte i Folket Hus denna helg. För en musikälskare måste Umefolk vara ett andhål i kallaste vintern innan vårsolen åter gör sig påmind. Det spelas inte bara fiolmusik utan utbudet är varierat så även andra musikinriktningar blir tillgodosedda. Och inte många folkdräkter såg jag förutom vid Allspel trots att det var en folkmusikfestival. Musikanterna spelade i allmänhet som de är klädda till vardags eller till fest.

Glädjande är att så många musikskolor och barn var med. Återväxten måste vara tryggad med tanke på att så många yngre personer spelade i olika orkestrar och band.

Glädjande är också att folkmusiken och folkdansen inte kidnappats av de s.k. ”Sverigevännerna”. Försök har ju gjorts vid riksmötets öppnande men det föll inte väl ut. På fredagen hölls en tillställning där Folkmusiker mot rasism diskuterade om att motverka rasism och exkluderande inom folkmusiken. Jag tror de har god vind i seglen för det ligger i folkmusikens natur att inte stöta bort utan att utvecklas.

En fin helg har det varit och jag ser redan fram emot nästa års Umefolk.

Nu blir det snart en ny omgång köttbullar och mos i strålande fint väder på Kvarken med stora områden som är helt isfria.

isorkestern-2017-02-24-img_0743
En del av Isorkestern utanför Burmans Musik i Umeå.
allspel-umefolk-2017-02-24-img_0754
Allspel, den stora invigningen av Umefolk 2017.
kardemimmit-2017-02-24-img_0818
Kardemimmit på Umefolk 2017
thomas-andersson-u-mefolk-2017-02-25-img_0903
Thomas Andersson i berättartagen
ullrika-boden-umefolk-2017-02-25-img_0921
Ulrika Bodén flankerad av Ahlberg, Ek & Roswall på Iduns stora scen. Ulrika är den med grön klänning.

Snöbygge

En kort uppdatering, för ni vill naturligtvis veta vem som vann snöskulpturtävlingen i Umeå? Jo, Vinnare blev lag Apelsin med skulpturen ”Go Green Like Me You Must”. Jag kunde gissa det för det var en mycket skickligt gjord skulptur med både detaljrikedom och finess. Figuren är en kändis men mycket mera än så vet jag inte om denna film- eller TV-kändis. Kanske någon annan vet?

Själv röstade jag på laget Familjen med sitt snöverk Brobygge. Jag kom att prata en del med en i det laget och jag gillade annars den strama skulpturen. Aktuell med tanke på att det är bättre att bygga broar än murar.

brobygge-i-umea-2017-02-11-021
Så här blev Brobygge i färdigt tillstånd
umea-2017-02-11-048
Vinnaren ”Go Green Like Me You Must”
umea-2017-02-11-049
Närstudie av vinnarskulpturen.

Svettigt konstnärskap i bitande köld

Jag råkar denna helg befinna mig i Umeå, Björkarnas stad. Björkarna står nakna och stela denna tid på året. Kylan känns ända in i märgen i varje gatuhörn. – 13 C i sen eftermiddag. Den känns som -30.

På Rådhusesplanaden pågår en febril aktivet. Umeåmästerskapet i snöskulptur avgörs denna helg och fram till klockan 13 i morgon lördag har kreatörerna tid att frambringa sina mästerverk till allmän beskådan. Vissa lär enligt den lokala avisan jobba hela natten.

De får en kub med hårt frusen snö som de sedan skall forma till ett mästerverk utan hjälp av maskiner. Handkraft – handcraft. Skulptörerna har rosor på kind och de mejslar ivrigt på sina kuber för att frambringa en skulptur av sällan skådat slag. Jag kan tänka att det är svettigt innanför den heltäckande overall som är nödvändig i dessa kyliga tider. Jag pratade med några, de verkade lättade att få vila sig några minuter.

Allt för konsten!

Här kommer en liten bildbomb som visar ställningen i sen eftermiddag i Umeå.

umea-2017-02-10-001
Vad skådar mitt norra öga?

umea-2017-02-10-006
Kuber av snö som något skall bli
umea-2017-02-10-008
Bra planerat men jobbet skall göras 
umea-2017-02-10-009
Finlir. En stund senare hade huvudet trillat av. Vad göra? Lim som består av vatten kanske kan fixa till olyckan. Håller tummarna!
umea-2017-02-10-010
Improvisation
umea-2017-02-10-016
En trött konstnär kan här sig vila på soffa kall men med gloria
umea-2017-02-10-021
De som mera leken njuta håller till på Renmarkstorget

umea-2017-02-10-023
Vad ser mitt norr öga;  Umefolk om två veckor!