En stund i skogen och tankar om bilder

Det blev ingen skogsvandring med kameran igår. Efter ett gott mål mat lade jag mig på soffan och somnade. Istället blev det idag en lång vandring genom byn men också en sväng in i skogen på några ställen. Det var rofyllt och tryggt i skogen, inget som störde, bara knarrande trädstammar om gned sig mot varandra, någon fågel som skrek och lät, lite älgskit som jag nästan trampade i, klar och kall luft, solsken mellan träden, tuvor med enstaka bär och mycket mossa, ingen mygg eller älgflugor. Men andra ord: en riktigt fin dag att tillbringa en stund i skogen.

Det blev en och annan bild. Jag kom att tänka på en sak: jag borde skaffa mig ett riktigt macroobjektiv!

På tal om bilder så ville sister Jane i den Lyckliga staden för någon tid sedan beställa en bild i stort format som jag tagit och hänga den på väggen. 50×70 cm beställde vi från Ifolor och bra får jag hoppas att den blev och att hon nu hängt den på väggen. Det är roligt att någon gillar mina bilder. Alla bilder blir naturligtvis inte bra eller ens halvbra men ibland lyckas även en blind höna hitta ett korn.

Jag fick i helgen också reda på att en av mina bilder hänger på en vägg i en restaurang i Thailand. Kul det också men sedan kom jag att tänka på att en restaurang är en affärsdrivande verksamhet och då borde jag kanske få någon typ av ersättning. Att privatpersoner lånar bilder är väl ok och är de omtänksamma så nämner de också fotografen men på en offentlig vägg, tidning, verksamhet eller hemsida som har till uppgift att tjäna pengar är det en lite annan sak. Ja, vad tycker ni? Är jag helt ute och cyklar?

Jag har i alla fall nu lagt in uppgifter om copyright i mina bilder och även en liten rad längst ned som berättar om bildens upphovsman. Så det så. Förr tyckte jag sådant var störande men en diskret list längst ned förtar förhoppningsvis inte det bilden vill förmedla.

Trött

Ikväll är jag så trött att jag skulle kunna gå och lägga mig i skrivandes stund halv tio på kvällen. Sist jag gjorde det vaknade jag lite efter ett på natten och sedan blev det dåligt med sömn resten av natten. Därför måste jag hålla ögonen uppe en stund till och inte lägga mig för tidigt.

Några bilder från Umeå sistlidna lördag blir det som avslutning. Ingen lång epistel från mig denna kväll.

kyrkan i Umeå
Kyrkan i Umeå vackert inbäddad i höstliga färger
umeälv
Umeälv kunde ses under lugg av gula höstlöv.
umebor
Umeborna visade var skåpet skall stå för någon tid sedan.
lev
Lev! … men först blir det bingen för en trött en

Suck och inspiration

Internet är så stort och enormt att man bara kan få in en liten del av allt som finns. T.ex. ikväll fick jag tips via Nemilainens blogg om denna fina och intressanta konst- och inspirationsblogg: My Modern Met. Vilken kreativitet det finns jorden runt när det gäller foto och konst överlag. Läs gärna About för att få en uppfattning om idén på denna blogg.

T.ex. denna serie bilder som en far tagit på sina barn: A Father Who Creatively Captures His Kids. Hur kan folk hitta på olika motiv och arrangemang samt få ett sådant slutresultat? Själv tycker jag mina egna bilder framstår som enormt tråkiga jämfört vad man ser på denna blogg samtidigt som man får inspiration till nya fotoäventyr.

eken
Så mycket mera blir det inte i bildväg denna kväll trots att jag tittat på inspirerande bilder en god stund. Ni förstår vad jag menar? Eken är i alla fall från Skåne och planterades av salig mor för mera än tio år sedan från ett ekollon.

Fotosafari med förhinder

Tanken var att jag i den fina lördagskvällen skulle göra en tur med kameran längs Skärgårdsvägen och ta bilder på fina ställen. Jag åkte till vägs ända i Österö och hann ta några bilder innan dimman kom inrullande från havet. På några minuter försvann solen och ett grått töcken lade sig över holmar, skär och sund. Ingen tjockdimma men ändå tillräckligt för att kvällens tänkta fotosafari blev lite fattig. Några bilder fick jag dock.

österö
Vägen längs Rämpan
rämpvägen
Så kan en väg också heta i Österö
glopet
Dimman på väg in mot Österö
blå_båt
Blå båt och grå stuga
särkimo
En trana i Särkimo. Ser ni den i mitten på bilden? Jag tror den har en kompis lite till vänster.
öjskat_bro
Öj-skat bro med onyktra skuggor

Två bilder

Jag kom ikväll att titta på gamla bilder från byn och hur det såg ut en gång i tiden. De två bilder som jag tar med i detta inlägg är från 1960-talet. Intressant är att se vägarnas sträckning genom byn och hur öppet landskapet var. Inte alls så mycket buskar och skog som det är nu. Då fanns det djur som betade snart sagt överallt och det småskaliga lantbruket tog till vara mycket av växligheten som djurfoder, även buskar.

Skolgång vid byns skola upphörde hösten 1967 så troligen hade det gått barn i skolan ännu en kort tid innan bilden av skolan togs. Idag tjänstgör byggnaden som byastuga.

För den undrande om hur det står till med byn ikväll meddelas från högsta ort att temperaturmätaren visar -12 C. Brrr, vad kallt och till på köpet fungerar inte motorvärmaren i min bil. Brunte fryser.
Bron är nu åter öppen och vi äro evigt tacksamma för detta. 150.000 europengar kostade kalaset.

Vägen mellan Strandas kroken och bybutiken. Bild ur Martin Möllers samling.
Byskolan 1967 i mitten. Bakom syns Norrbyvägen och Kaalos. Bild ur Sven-Erik Bertlins samling.

Group of Seven

Finns det något bättre än att sätta sig ned en stund och pusta ut efter arbete i friska luften en septemberdag som denna. Soligt och lagom varmt väder. Frisk luft var kanske lite fel, för vid vedkapen yrde spånen allt emellanåt omkring och landade både på mössa och på glasögon för att inte tala om den spån som smög in vid skjortkragen och lade sig kittlande på ryggen. Men sedan, menar jag, när vedkapen tystnat och lugnet lägger sig över backen, då är det frisk luft och härligt att andas.

De som röker brukar då tända den cigarett, andra tar en kopp kaffe om det finns i termosen. Jag satt bara där och vilade lite och njöt av den fina dagen. Än är det mest den gröna färgen som dominerar i naturen, någon riktig frostnatt har ännu inte infunnit sig men löven ser allt mer vissna ut och visst börjar det gula och bruna inslaget synas allt mer, dag för dag. Därtill ger nu solens läge på himlen ett speciellt ljus även på eftermiddagen. Färgerna börjar vakna till liv och snart har vi vackra scenarier att beskåda, speciellt i skärgården med blågrått hav, hög himmel och brinnande holmar. Med andra ord, det var riktigt skönt att sitta där och bara ta det lugnt en stund, lyssna på någon fågel som förde liv i skogen bredvid, spana in färgskiftningarna i trädens skrud och låta tankarna vandra.

Jag kom att tänka på den konst jag såg på McMichael Canadian Art Collection i Kleinberg utanför Toronto för ett par år sedan. Där har Group of Seven, en grupp kanadensiska konstnärer, sin konstnärliga hemvist. Sex av konstnärerna är också begravda på galleriets egen begravningsplats.

Efter avslutat arbete för dagen blev jag tvungen att ta fram den konstbok som jag köpte på galleriet och titta på alla vackra, färgstarka bilder som där fanns med huvudmotiv från kanadensisk natur och vildmark. Så likt våra trakter men ändå så annorlunda och så djärvt målat. Sådan konst skulle jag vilja ha på mina väggar!

För den intresserade finns en sida på nätet som kort berättar om Group of Seven och som också visar verk av de olika konstnärerna. Klicka på länken i föregående mening.

Längre ned på sidan finns ett flertal länkar vid sidan av bilderna som visar prov på deras konst och upp kommer ganska stora bilder att titta på. Själv har jag flera favoriter bland dessa: October Gold av Franklin Carmichael, The Dark Woods Interior av Frank Johnston, The Guide’s Home Algonquin och Bright Land av Arthur Lismer, Laurentian Hillside October av J. E. H. MacDonald. Härliga höstbilder men det finns många fler som jag tycker om.

Nu undrar jag, kära läsare, vad tycker ni om denna konst och finner ni bland dessa bilder, på sidan där Group of Seven presenteras, någon ni skulle vilja ha på era väggar. Kommentera gärna alla denna enda gång och kopiera adressen till just era favoriter till kommentaren. Det skulle va så roligt att se vilken/vilka bilder ni gillar.

PS! Längst ned i detta inlägg, strax ovanför följande rubrik finns länken för kommentarer. – Onödigt bortgömd skulle jag vilja påstå.

Jag tar mig friheten att visa den absolut bästa målningen enligt mitt tycke: Mirror Lake från 1929 av Franklin Carmichael. Vilka färger, vilken natur!

Bilder på min vägg

Att fotografera är för mig en kär hobby. Jag vill inte påstå att jag är speciellt skicklig utan min strategi är att ta många bilder, alltid är det någon som blir bra. Sedan kan man diskutera vad som är bra men jag anser att det är personligt. Det som är bra för en person kan vara rena rama skräpet för någon annan.

Under den tid jag haft digitalkamera har jag samlat på mig tiotusentals bilder. Kanske 100 bilder är godkända enligt mitt tycke, kanske 10 för de som förstår sig på saken. Förhoppningsvis.

Frågan är vad man skall göra med alla bilder, speciellt de som man tycker är bra. Jag brukar beställa pappersbilder från en fotofirma och fylla album men vissa bilder är förmer än att gömmas på hårddiskar och i fotoalbum. Därför skaffade jag fotoramar i A4-format för att placera på någon ledig vägg. Inköpet av ramarna skedde för mera än ett år sedan men ikväll gjorde jag slag i saken och satte upp dem på väggen med valda fotografier bakom glasen.

Placeringen är jag inte helt nöjd med men bildvalet är jag ändå rätt tillfreds med. Jag vet att jag har många fler bilder som skulle platsa på väggen. Det fina i kråksången är att jag kan byta ut bilderna efter humör och väderlek. Hur många bilder har ni, mina kära läsare, på väggarna av de som ni tog med digitalkamera?

Symmetrin bör kanske trimmas in men en vägg är nästan fylld. Tyvärr föll en glasram i golvet och gick sönder. Därför finns det en lucka. Moulin Rouge är naturligtvis inte min produktion.