Två gåvor

Visst är det trevligt att ibland får små, oväntade gåvor bara så där? Senast det hände mig var för några dagar sedan. Två gåvor till och med.

Svåger, han som var med på resan, hade köpt en liten skrift med information, kartor och fakta om Algarve. Frid och fröjd ända till jag upptäckte att hans nyförvärv inom reselitteraturen var avfattad på tyska. Hans kunskaper inom tyska är ytterst begränsade varför det var honom till besvikelse. Han hade nämligen tänkt sig ett alster på engelska.

Eftersom jag förstår en del tyska försökte han avyttra boken till mig men förhöll sig kallsinnig till mitt skambud på halva priset. Ända tills sista dagen när jag fick boken i gåva. Se där, även från detta resmål fick jag en läcker infoskrift med mig hem. Bara att tacka och bocka!

När jag kom hem väntade en gåva till. Även detta en bok. Sister Jane och svåger, de på andra sidan byggdevägen, har nämligen besökte den trevliga staden Piteå uti Norrbotten. Svåger sjunger nämligen i kör och nu hade kören gästat sagda stad för ett framträdande. Sis, förutom att hon käkat palt, hade på ett loppis upptäckt en billig bok som hon trodde skulle intressera mig och förvisso, hon träffade rätt.

Boken heter ”Norrbotten – värt en resa” med text av Ulf Boström och handlar, som titeln antyder, om Norrbottens sevärdheter och märkvärdigheter. Boken är från år 1995 men det mesta som omnämns torde finnas kvar. Som t.ex. Malören (inte ett missöde utan en liten ö utanför Kalix), Rådhustorget i Piteå, Ladriket i Avan, Gallejaur (det stället har jag besökt), Nasa silverfjäll, Vuollerim, Ájtte (fjäll- och samemuseum i Jokkmokk som jag också har besökt), Brudslöjan, Suptallen, Treriksröset och mycket mera.

Det blir att studera boken ingående kommande vinter så att jag kan lägga upp en spännande roadtrip sommaren 2019. I sommar lär det inte bli av, eller vänta nu, visst skall jag ditåt, men i ett ärende som inte medger alltför många sidosprång. Återkommer till detta längre fram.

Igår besökte jag villan för första gången denna sommar; jag såg två svalor igår så då är det sommar! Isen har gått fort och nu låg fjärden blank och fin. Räfsade löv från stigarna runt min strandbastu och såg framför mig en del underhåll som skall göras. Främst målningsarbete.

Denna första sommar som friherre kommer jag att tillbringa betydligt mera tid vid min sommarstuga än tidigare år. Om jag hinner, ha, ha.

När fick du senast en oväntad gåva som du uppskattade? Eller gav en spontangåva till någon?

En vy som jag sett många gånger men som jag inte tröttnar på, Kalotfjärden.

Nytt att läsa

Härligt att sitta på varma strandstenar i sommarkvällen

Den som ger, han får

Julen närmar sig och som en gåvornas högtid hör det till att ge julklappar åt nära och kära. Dock brukar inte jag göra det, bara i undantagsfall. Jag tycker det är svårt att köpa julklappar till de som redan har allt. Även till barn är det svårt att välja en bra present. Därför köper jag inga julklappar.

Istället brukar jag ge en slant till ett par organisationer som i sin tur förmedlar min gåva till de som behöver. Förhoppningsvis är det någon som blir glad åt lite extra gott på julbordet, kanske en julklapp till barnen, någon hemlös som får äta sig mätt i julhelgen eller så kan nödlidande ute i världen få hjälp. Behoven är stora, nästan så att man inte fattar det.

Samtidigt som jag ger så brukar jag tänka: den som ger, han får. Ja, han kan naturligtvis ersättas med hon. – Det är inte alltid pengar eller saker och ting man får tillbaka, det kan vara vänlighet, en chans, hjälp när man mest behöver det eller som idag: en kontorsstol.

Den gamla har blivit så skraltig och lealös att den är rent ut sagt obekväm. Jag funderade om det var därför som jag fick ont i ryggen för ett par veckor sedan?

Just som jag spankulerade runt i en möbelaffär idag så ringde sister Jane. Jag förklarade var jag var och vad mitt ärende var: att köpa en ny kontorsstol. Men ingen stol föll mig i smaken. Jag ville ha känslan att när jag satte mig i stolen så skulle jag med detsamma känna att detta var min stol, den skall jag köpa. Till min glädje visade sig att sister hade en riktigt bra kontorsstol hemma som hon inte hade någon användning för. Den kunde jag få. Visserligen var den begagnad men i bra skick, med många inställningsmöjligheter och rejält byggd. Det var en riktig konstorsstol för proffs.

Senare på kvällen gick jag för att hämta min stol i skottkärran och fraktade hem den i det snömodd som kommit under dagen. Så nu sitter jag här i min nya stol som jag hoppas skall hålla längre än min förra. TACK, sis!

Där ser ni, den som ger, han får!

tomtar i umeå
Titta, där stod tre tomtar redan för två veckor sedan i Björkarnas stad. Undrar om de är kvar imorgon? Snön borde dock ha kommit till imorgon.

Kan nån glömma kalas?

Idag var jag bjuden på kalas och vad gjorde jag? Jo, jag glömde helt bort inbjudan och körde iväg för att proviantera istället för att kalasa hos grannen. Oförlåtligt, speciellt om det är ett 5-årskalas.

Jag hade dock den lilla ursäkten att jag legat sjuk i förkylning och feber några dagar och detta har rubbat mina cirklar. En annan orsak var säkert att jag idag har fått hem min egen lilla julklapp och den var så intressant att packa upp och starta att jag nästan helt glömde av mig. Jag har länge funderat men förra helgen jag slog till  och beställde en sprillans ny systemkamera. Där finns det knappar att trycka, menyer att söka genom, handböcker att läsa, program att installera så det kommer säkert att ta hela vintern innan jag lärt mig alla finesser. Jag hoppas att jag lärt mig åtminstone grunderna till våren.

Fast det finns också fina motiv på vintern. Snötyngda grenar i lågtstående sol kan vara nog så vackra. Ljuset är av stor vikt oberoende av vilken kamera man hanterar. Visst är det en fördel att ha en bra kamera men det är ändå kreativiteten och förmågan att hitta fina motiv och annorlunda infallsvinklar som gör de riktigt fina bilderna.

Jag tog en likartad bildserie med min nya och min gamla kamera för att jämföra och jag kan till min belåtenhet konstatera att bildkvalitén är klart bättra till nykomlingens favör. Tur är det, annars hade jag nog känt min mycket besviken. Å andra sidan är den gamla kameran inte heller dålig; en riktigt bra långzoomare är den.

Min gåva till 5-åringen var av det mera högljudda slaget. Jag fick nämligen dispens att infinna mig senare ikväll och medförde då ett paket innehållandes en pistmaskin i plast som förde ett fasligt väsen när den kördes på golvplankorna. Jag vet inte men det är svårt att köpa en uppskattad present till en femårig gosse som inte har ljud och blinkande lampor. Man får stå ut med ljudet, huvudsaken är att presenten mottogs med intresse och leklust. Efter att ha inmundigat stekt ägg, sallad och kladdkaka lämnade jag gården med sin nya pistmaskin och lekande gossar två. – Vinden ilar kring knut och stam, snön piskar vägg och röse.

giisa
Vad den minen betyder kan man fråga sig? Inget farligt dock, bara ett ögonblicks pose.

Rik nog som nöjd är

Det är inte varje dag jag får riktiga brev i brevlådan. Mest samlas där räkningar, reklamtidningar och en och annan skrivelse från myndigheter. Idag hände det, ett kuvert med kort inuti låg och väntade på mig. Jag känner riktigt nöjd, än finns det någon som kommer ihåg mig och som använder snigelposten.

Samma är det med fasta telefonen, inte många som ringer på den nu för tiden. Gamla moster och någon till brukar få den att plinga till ibland. Jag funderar skarpt på att göra mig av abonnemanget för det har ju en grundavgift som skall betalas fast jag inte använder den.

Jag läste senast att Bill Gate åter ståtar som USA:s rikaste man med sina 66 miljarder dollar. Inte dåligt! Jag kom dock att tänka på att han bara för något år sedan skulle ge bort det mesta av sin förmögenhet på ett eller annat sätt. Har det inte blivit något av detta eller växer dollarbuntarna okontrollerat i mannens byxfickor? Tanken är god men jag blir bara lite konfunderad när han ena året skall ge bort nästan allt vad han äger och fortfarande är USA:s rikaste man. Är det något jag missat?

Kort och gott, en hälsning.

En gåva i retur

Ikväll har jag ändrat ett antal lösenord till mina olika konton på Internet. Di lärde säger att man skall göra det ibland. Märkligt att man samlar på sig så många olika konton till olika funktioner på nätet. Facebook är bara ett bland många.

Annars hade jag tänkt skriva om givandets följder: den som ger får mångfalt igen. På ett eller annat sätt. Som den minnesgoda läsaren av denna blogg påminner sig skrev jag senast om en liten donation till Röda Korset. Närmare bestämt 25 euro. Döm om min förvåning när jag idag fick ett telefonsamtal från sister Jane som meddelade att hon hittat en mindre summa pengar bland salig mors tillhörigheter. Inga stora pengar men ändå en vink om att den som ger får tillbaka sitt ”tionde”. Ibland i pengar, som idag, oftast på annat sätt. Det gäller bara att upptäcka det man får.

En berättelse ur Bibeln som fascinerar mig mycket är änkan som gav allt hon ägde som offer i templet. En struntsumma i jämförelse med vad de välbärgade gav, de som hade framträdande positioner i samhället. Ändå gav hon mest!

Fönster i Kristinestad – Ulrika Eleonora

Att ge

Två japaner höll i insamlingsbörsarna och tvekade inte att ropa ut vart pengarna gick, vilket är ovanligt för insamlare i våra trakter. Jag tror de fick in en hel del pengar för de gånger jag passerade fanns det folk som placerade en slant eller sedel i springan. Som tack fick de en djup bugning vilket nog är lite exotiskt för Pampas. När en kvinna gick fram och gav ett bidrag fick både hon och hennes äkta hälft, som stod några meter bort, varsin bugning. Det kallar jag uppmärksamhet.

Visserligen är Japan ett rikt land men i katastrofens stund finns även där behov. Där finns människor som förlorat allt, familj, släkt och vänner; människor vars hem spolats bort eller hotas av radioaktivitet.

Nöd finns på många ställen på jorden. Haiti råkade ut för en liknande katastrof för ett år sedan. Det är nästan så att vi glömt det och ändå finns där människor som inte fått hjälp ännu. Behoven är enorma och Röda Korset är ett sätt att hjälpa.

Jag tror på devisen: ”Ge och du får”. Jag gav en slant och jag kommer att få tillbaka denna gåva med ränta vid ett det mest oväntade tillfället. Det behöver inte handla om pengar, tack och lov.

 

I köpladans förmak