GDPR och skrivarstrul

Det går inte alltid som jag föreställer mig. Idag hade jag tänkt ägna förmiddagen åt att skriva ut räkningar för Gravgårdsföreningen här i byn. Jag är nämligen sekreterare i denna förening och har då detta som uppgift. Vi har en fin och vackert belägen begravningsplats här i byn, alldeles vid byns södra strand. En mindre årsavgift finansierar skötseln av densamma.

Tyvärr så tog två av färgpatronerna i min laserskrivare slut redan efter några utskrifter och därefter vägrade skrivaren att skriva ut fler räkningar. Bara att köpa och ersätta, annat står inte till buds. Beställning av en mulitpack med fyra färger gjordes på nätet (vinst 80 euro jämfört med att köpa en och en) och jag hoppas ha patronerna på posten senast måndag för annars blir utskicket försenat en dryg vecka. Jag har nämligen annat mig för en stor del av nästa vecka. Så kan det gå när man minst anar det.

Denna gång blir det en större mängd utskrifter eftersom föreningen också måste informera om den adresslista som vi använder för att skicka ut räkningar. EU:s nya dataskyddsförordning GDPR (General Data Protection Regulation) börjar nämligen gälla från och med imorgon den 25 maj och alla företag, organisationer och föreningar som har en databas eller adresslista över sina kunder och medlemmar måste informera om dess existens till de som finns på listan/databasen.

Jag kan tänka att många föreningar och småföretag missar detta inledningsvis eller skrapar sig i huvudet över detta påhitt. Egentligen en formalitet men fordrar lite extra arbete och kan skapa vissa frågetecken hos de som får denna information. Syftet med de nya reglerna från EU är att vi som medborgare ska få bättre kontroll över de personuppgifter som finns om oss hos exempelvis företag och föreningar. Så tanken är god.

Alltnog, jag författade en text som berättar om vår lilla adresslista och om hur vi hanterar den. Krångligare än så behöver det inte vara. Jag har själv den senaste tiden fått en mängd sådan information från olika ställen där jag är medlem eller finns med på någon adresslista. Så ser in förkortningen GDPR i inkommande brev och meddelanden den närmsta tiden så är det detta det handlar om. För det mest behöver man inte göra annat än läsa, humma och kasta i papperskorgen.

Till saken hör att GDPR också berör bilder som de flesta av oss tar till vardags. Som privatperson får man ta nästan vilka bilder som helst men man får inte publicera dem hur som helst om personer kan identifieras på bilden. Mycket om hur detta kommer att fungera, t.ex. på Facebook, Instagram och bloggar, är ännu höljt i dunkel. Kanske det fordras ett och annat prejudicerande fall i domstol innan det klarnar. Jag har skrivit om detta tidigare.

Idag blir det alltså annat att göra än sitta och klistra kuvert. T.ex. torsdagsklubbens lunch om en stund. Trevligt!

Vad har ni för er denna dag? Något trevligt eller grubblar ni över GDPR?


Får jag lov, min kära? – Tidigare inlägg om GDPR

 

Vägen till byhamnen i kvällsljus. En sådan bild borde inte GDPR rå på. Lite småtråkig kanske. Bäst är bilder med folk på, tycker jag.

Street photography

Gårdagens inlägg bestod av bilder och ingen text, helt medvetet. Senare fick jag en kommentar och som svar skrev jag något om bilderna och kom samtidigt att tänka på Street photography, en genre inom fotografering som jag tycker är spännande.

Visst kan en landskapsbild, solnedgång och snötäckt skog vara vacker men det finns ju miljontals sådana bilder. Street photography är mera att fånga ögonblicket, det som händer just nu och sedan aldrig kommer tillbaka. Så kan också en landskapsbild vara men det är ändå samma vy även om årstid och ljus växlar.

Helst bör det finnas en eller flera människor på gatubilden och gärna mitt i en handling eller med en min som uttrycker något. En sådan bild är unik och högst troligt kommer situationen inte tillbaka. Bilden kan också föreställa en intressant detalj eller en ovanlig vinkel i allmän miljö.

Det svåra för nybörjaren är att våga rikta kameran mot okända människor, med eller utan tillstånd. Att först fråga lov förtar ofta den spontana stämningen, vilket är själva poängen med street photography. Det behöver förresten inte ske enbart på gatan utan vilken offentlig miljö som helst är lämplig.

Jag tittade en god stund idag på Street Photography på Flickr.com och vilka otroligt intressanta bilder som presenterades. Detta är något jag kommer att satsa mera på och jag skapade också idag ett album på min Flickr-fotosida där jag kommer att samla mina bästa gatubilder.

Idag är det tillåtet att ta bilder av människor på allmän plats om det inte är s.k. kränkande bilder. Det säger sig nästan självt. Hur det blir i maj när GDPR kommer att gälla i hela EU återstår att se.

I allmänhet tror jag inte att de flesta människor blir arga eller upprörda över att de kommer med på bild men ber de mig att ta bort bilden från kamerans minneskort så gör jag det naturligtvis. Det har bara hänt mig en gång att någon sagt att de inte vill vara med på bild. Det var ifjol somras på Urkult som en tjej kom fram till mig och sa så. Jag tog genast bort bilden eftersom det efteråt kan vara svårt att minnas vem det var som ville bli borttagen. Hon hade kanske sina skäl?

Tvärtom händer det ibland att folk kommer fram till mig och vill vara med på bild. Det har hänt mig flera gånger på Urkult. De tror att jag är någon slags proffsfotograf, ha, ha. Nåja, ifjol jag var i alla fall anlitad som festivalfotograf och så kommer det att bli även kommande festival i början på augusti.

Som sagt, Street photography är min nya utmaning och jag hoppas att jag inte får på flabben av någon uppretad medborgare som känner sig kränkt. Det gäller att agera med förnuft och inte vara påflugen.

Jag tycker att människor är det finaste man kan fotografera och jag tror samtidigt att riktigt lyckade gatubilder inte växer på träd. Jag tror också att det inte bara handlar om teknik och fotografisk skicklighet utan att också kunna få folks förtroende och att ta vara på den sociala miljön.

En spännande utveckling av mitt fotograferande och redan nästa helg kommer jag högst troligt att få till en och annan bild som i bästa fall kan kallas street photography. Här i byn är det inte så många tillfällen för sådan fotografering.


Street Photography Promenade –  Flickr

The Ultimate Beginner’s Guide for Street Photography  

10 Street Photographers Who Are Immortalizing Our Modern World  

GDPR: Så påverkas fotografer av den nya lagen 

Hovrättsesplanaden utan ord – För ett år sedan gjorde jag ett inlägg från Hovrättsesplanaden med liknande bilder som föregående inlägg

Här kommer ytterligare ett par bilder från i fredags när jag gjorde Vasaesplanaden i Vasa. Nu med lite folk i bild. Strax mera levande bilder även om dessa två bilder inte är några märkvärdigheter.

Får jag lov, min kära?

Jag kom att stifta viss bekantskap med GDPR. Vet ni vad det är? Nej, jag kan gissa det men det berör dig som bloggar i högsta grad eller har bilder på nätet.

Maj 2018 kommer en ny lag att gälla i EU som behandlar personuppgifter, General Data Protection Regulation (GDPR). Personuppgifter är väl något tråkigt med databaser och liknande kanske du tänker. Ja visst men också fotografier i vissa fall. Ett fotografi är nämligen en personuppgift om person kan identifieras!

För företag, yrkefotografer, organisationer och dylikt kommer det att finnas krav på samtycke – helst skriftligt – för att få ta en bild på människor som kan identifieras, lagra på minneskort och dator samt vid publicering. Bryter man mot detta kan det i värsta fall handla om mångmiljonböter och ersättningar till drabbade.

Gäller det också privatpersoner och för privat bruk? Nej, men man får inte publicera en bild på Internet, inkl. Facebook och bloggar, om tillstånd inte finns. Det kan också bli så att gamla bilder med nulevande människor måste raderas om tillstånd saknas.

Kan det vara sant, var min första tanke. Detta innebär att man inte får ta en gatubild där finns x antal random människor syns och publicera den på sin blogg. Inte heller får t.ex. registernummer på bilar synas. Åker jag till Stockholm och vill ta en bild för min blogg som visar människomyllret vid Centralen där en enda går att identifiera så är bilden förbjuden om jag inte införskaffat tillstånd av personen att publicera bilden på min blogg. Eller så får jag sudda friskt och hur snyggt är det?

Är detta slutet för street photo och all den rikedom det innebär? Inte rikedom i pengar utan i motivrikedom.

Som det varit hittills får man ta bild av allt utom skyddsklassade objekt, på annans privata område utan tillstånd (t.ex. tomter), på område där fotoförbud är annonserat, bilder som används i reklam (krävs tillstånd) och personer i utsatt läge eller kränkande bilder. Man får ta bilder av det mesta och också publicera dem.

Så här skriver t.ex. Datainspektionen i Sverige på sin hemsida:

Publicering av till exempel namn och foton på personer på bloggar och sociala medier är i princip alltid tillåten så länge man inte kränker personen. Att ”hänga ut” och skandalisera en privatperson är ett typexempel på vad som normalt sett är kränkande.

Vad jag läst och förstått så är det slut med detta nu, d.v.s. att man t.ex. på bloggar får publicera bilder där människor syns så bra att de går att identifiera. Inte heller skriva om människor som kan identifieras om deras tillstånd inte inhämtats. Vilken byråkrati!

Som jag ser det kommer det att innebära betydande ingrepp på hur man skriver en blogg och hur man publicerar bilder på en blogg. Det kommer definitivt att bli en bra mycket fattigare och mera uppstramad bloggvärld där det kanske inte alls är värt att blogga längre. Nu blir nog bara bilder på solnedgångar, moln och bilder i motljus när man tar en gatubild med folk, om jag spetsar till det något.

Jag har inte speciellt många bilder på människor på min blogg, vilket jag uppfattar som ett minus, och de bilder som finns är rätt oskyldiga. Inte heller skriver jag kränkande om folk och ett motto jag har är att skriva så att jag öppet kan säga samma sak till personen i fråga i de fall jag skrivit specifikt om en person.

Däremot har jag ganska många bilder med okända personer på min Flickr-fotosida och främst i de kataloger som visar bilder från Urkult. Kommer jag nu att måsta ta bort dessa bilder?

Jag är ingen expert på detta och jag hoppas verkligen att min slutsats är åtminstone lite grann felaktig. Det finns en hel del om GDPR på nätet som behandlar företag och organisationer men betydligt mindre om vad som gäller personliga bloggar och bildhantering för privatpersoner. Allt är långt ifrån solklart men jag antar att detta kommer att diskuteras en hel del framöver.  Har någon annan mera uppgifter om detta eller åsikter så kommentera gärna.

Uppgifter om detta har jag hämtat från Sverige men jag utgår från att samma kommer att gälla alla EU-länder inklusive Finland.


Allmänna dataskyddsförordningen  (GDPR)

Räknas ett foto som en personuppgift?  

GDPR för bloggare och influencers 

Denna bild med suddade ansikten skulle bli ok? – Urkult, Örtvandring vid Badplatscampingen
Medan denna bild inte skulle bli tillåten om jag inte har muntligt eller helst skriftligt tillstånd av alla på bilden? – Urkult. Örtvandring vid Badplatscampingen