Forsar, konst och skrivandets vedermödor

Nu är jag åter hemma i stugan. Jag anlände senaste natt och hu, så mörkt det redan blivit på sena kvällen och natten.

Båtresan över från Holmsund gick bra förutom att jag välte ett glas läsk över disken vid kassan. Det gick också bra, ingen kom till skada och ingen himlade med ögonen.

Tidigare på dagen startade jag från hotell Lappland i Lycksele och körde en bit norrut på väg 365 innan jag svängde av till Rusksele. Inget ruskigt inträffade där, inte ens en björnlort syntes till. Vid Mårdseleforsarna stannade jag till och gick en god stund runt på hängbroarna över forsarna, rotfyllda stigar och stora stenhällar för att se bese detta naturens underverk. Nästan inget folk på stigarna. Forsarna dånade och fräste sitt vatten förbi i svindlande fart. På ett ställe kom en and flytandes förbi och där gick det undan. Få se om den överlever vattenkaoset, funderade jag. Det gjorde den. På flera ställen fanns det möjlighet att göra upp eld och grilla. Mycket vackert och mäktigt. Värt at besöka. När jag klev av sista hängbron så kändes mig gång något svajig. Som om jag varit på sjön alltför länge. Gung i benen.

Uppe vid kaféet åt jag lunch. Renskav i riklig mängd som smakade utmärkt men potatismoset var det ranson på. Två små rosetter, snygga visserligen, men det hade gärna fått vara en till.

Vid Vindelforsarna en bit längre mot kusten längs Vindelälven stannade jag till. Här fanns förutom själva forsarna också camping och Konst i Kvarnen, en konsutställning för sommaren vid Renfors/Vindeln. Jag gick in i kvarnen och begapade konsten som hängde runt om väggarna där det passade bäst och pratade också med en manlig konstnär som satt och målade. Ett par skator såg jag men konstnären avsåg att spegla mänskliga beteenden och uttryck i de två fåglarna.

På översta våningen fanns ett rum med fotografier av gamla, fallfärdig hus. Det var Taina Dahlberg som ställde ut bilderna från sina barndomstrakter i Kajana i östra Finland och Åland. Intressant, för just sådana bilder är jag också intresserade av att ta. Hus, byggnader och diverse konstruktioner som en gång i tiden tjänat sitt syfte och som ofta byggts med största noggrannhet och målsättning men som sedan lämnat åt sitt öde och förfaller i sakta mak. Både vackert, tragiskt och med oändligt mycket historia bakom.

Sist på dagen passerade jag Tvärålund där bloggerskan Underbara Clara förväntas bo. Jag såg dock inte till någon Clara men tillhåll för en annan blogg i samma by passerade jag, nämligen bloggen Marstorp. Sedan började det regna.

I Umeå fastnade jag i eftermiddagskön när jag skulle passera staden enligt navigatorn. Så oändligt långsamt det gick. I Holmsund fastande jag i ytterligare en kö när jag letade efter en grillkiosk för att få en korv eller två. Gatan var smal och framför körde en sopbil som tömde avfallstunnor i godan ro. Alla tunnor på gatan skulle tömmas innan det blev läge att köra om. Till sist hittade jag korv och mos på Statoil som jag fick mig till livs efter 211 olika val av olika tillbehör och korvar.

Jo, varför jag inte bloggade så mycket tidigare under min Norrlandsfärd har sin förklaring. Jag använde min bärbara dator och på den kan jag inte stänga av pekplattan som jag inte använder. Det gjorde att när jag skrev så flyttade markören vid minsta beröring av plattan och plötsligt skrev jag på något helt annat ställe i texten än i slutet där man normalt skriver. Mycket irriterande och som krävde en hel del uppmärksamhet vilket inskränkte på tankflödet. Jag skriver som jag tänker. Jag måste också använda pekfingervalsen och inte riktiga fingersättningen vilken drog ned farten rejält på skrivandet. Hemma använder jag mus och externt tangentbord. Lägg därtill att under några tangenter på laptopens tangenter fanns skit som gjorde att jag måste trycka extra hårt för att få till bokstaven. Gjorde jag inte det uteblev bl.a. ä och a. Som grädde på moset är inte bord på hotellrum i allmänhet inte gjorda för bra kroppsställning vid skrivarbete. På Hotell Lappland fanns inget skrivbord alls utan istället två tjusiga fåtöljer och litet soffbord samt takkrona i taket. Jag löste det genom att flytta samman två nattduksbord men hur bekvämt är det? Detta om gångna veckans skrivarmöda.

Idag skall bilen tömmas, tvätten hänga, gräsmattan klippas och sedan blir det Konstens Natt i provinshuvudstaden för hela slanten. Från det ena till det andra. Inge rast och ingen ro.

mårdseleforsen 2015_3
Mäktiga krafter i rörelse när vattnet måste fram. Mårdseleforsarna.
mårdseleforsen 2015_2
Över svajande bro jag gick och på forsen föll min blick. Mårdseleforsarna.
mårdseleforsen 2015
Redo för ett dopp? Jag tror inte det för jag hade nog inte haft samma flyt som anden. Mårdseleforsarna.
konst i kvarn
Konst i Kvarn vid Renfors i Vindeln
konst i kvarn_3
Här sitter en av konstnärerna under fullbordande av ett verk. Skator som tittar uppåt eller så är de bara högfärdiga.
konst i kvarn_2
Ett av utställningsrummen som fick en extra dimension genom de två fönstren.
konst i kvarn_taina dahlberg
Bilder på gamla hus från bl.a. Kajana-land i Finland. Taina Dahlberg.
konst i kvarn_4
En presentation av Taina

En dramatisk färd över Kvarken

Det är inte allom förunnat att göra en färd över Kvarken med MS Wasa Express från Holmsund till Vasa. Därför vill jag dela med mig av min upplevelse idag som blev både dramatisk och spännande. Till min hjälp tar jag några bilder så att ni förstår att jag inte överdriver.

wasa express
Här ligger lyxkryssaren Wasa Express vid kaj i Holmsund och väntar på alla gäster, bilar och pappersrullar som skall ombord.
holmsund_2
Detta är de livliga hamnkvarteren i Holmsund med sina krogar, festande sjömän, gatumusikanter, tattoo-butiker, glädjeflickor och smugglare. Jag hann inte besöka attraktionerna men Peters snusbod såg jag allt.
holmsund
Vädret så fint ut strax innan vi lämnade kaj, men låt inte lura er av en strålande sol som snabbt kan bytas ut mot en vrålande storm. Molnen bådar inte gott.
havet stormar
Och mycket riktigt, snart rullade vågorna in och skeppet krängde som en skadskjuten kråka. Seglen revades (jag såg i alla fall inga segel uppe) och tunnorna surrades. Tunnor och tunnor, det var nog pappersrullarna från SCA som var surrade på sina trailers. Det såg jag redan när de kördes ombord, men i alla fall.
wasa express_2
Jag lät mig dock inte bekymra utan beslöt mig för att inmundiga skeppets Skärgårdsbord. Efter att ha svettats en lång stund i kö för kunna avnjuta detta utsökta kulinarium hittade jag till sist ett ledigt bord bland alla storätare.
wasa express baren
I baren på däck 8 gick det också livat till. Med svårighet armbågade jag mig fram till bardisken och fick fram min order till den stressade bartendern: en liten Sprite. Musiken dundrade, folket dansade som galna och klackarna slog i taket. Eller, alltså om jag stampar takten i golvet på däck 8 måste väl barnfamiljerna i cafeterian strax under på däck 7 höra hur klackarna slår i taket?
ubåt
Snart upptäcktes en ubåt vid horisonten och nu blev det allvar. Skärrade blickar och även ett och annat Ave Maria tyckte jag mig höra. Skall vi falla offer för en välriktad torped?  Vissa såg ut att leta livvästar. – Efter en stund kom dock lugnande besked i högtalarna, det visade sig vid närmare granskning att det var Norrskär som dök upp ur horisonten. Festen kunde fortsätta.
solnedgång_2
Solen börja dala mot sin vila. Vad väntar i mörkret föröver?
isberg
En ny fara hotade. Stor isberg började omge oss söder om Replot. Kanske det inte syns så mycket på just denna bild men ni skall betänka att isbergen till stor del ligger under ytan! Nu började en gastkramade väntan på smällen när vi kör på ett isberg. Skall fören hålla eller kommer vi likt Titanic att gå under?
isränna
Isläget börjar bli alltmera prekärt och Wasa Express tuggar sig sakta fram genom ismassorna. Men vänta, där föröver ligger visst vår räddning, isbrytaren Ale.
ale_2
Våra förhoppningar grusades dock. Ale hade kört fast bland mäktiga isvallar. Den låg helt still på ett sidospår och flämtade.
holme
Se där en liten kobbe. Vilken tröst på det vida havet. Land i sikte!
solnedgång
Solen överger oss också, nu är det bara att lita på att kapten Rinne och hans modiga besättning kan klara oss ur detta.
solnedgång_3
Några tappra väljer att njuta det sista av solen innan den försvinner. Själv rymdes jag inte vid borden bland alla lättklädda damer  och håriga bringor på soldäck.
vasklot
När nöden är som störst är hjälpen som närmast. Helt plötsligt är vi i hamn i Vasklot och kan beundra de arkitektoniska landvinningar som kraftverket utgör. Vi kan andas ut. – Nu återstår bara ett bekymmer. Kommer tullens knarkhund att bita mig i benet av pur leda eller klarar jag mig förbi helskinnad även denna gång? Ja, den historien sparar vi till en annan gång.

Rekord

Jag vet inte riktigt vad jag skall tro men en sådan läsaranstormning som skett lördag och söndag har jag inte varit med om tidigare. Jo, en gång hade jag faktiskt över 300 visningar på en dag men det slogs lätt idag med hela 622 visningar för söndagen och igår lördag med 484 visningar. Tittar vi på enskilda besökare så är det 388 idag och 303 igår. Söndag är inte slut än så det blir väl några till kan jag tro.

Normalt brukar jag ligga på ca. 150 visningar per dag och knappa 50 enskilda besökare.

Orsaken är mitt senaste inlägg ”Jungfruturen” som spreds via Vasabåtarnas  Facebooksida och Landgången.se. Jag lade nämligen in en länk på Vasabåtarnas FB-sida och där fick det sin början. Jag tyckte att det kanske kunde var kul för de som gillar Vasabåtarnas FB-sida att också läsa min anspråkslösa reseberättelse. Inte hade jag räknat med att det skulle bli så många. Där ser man hur saker får sitt eget liv på nätet.

Kul är det i alla fall att så många hittat hit även om inte många kommenterat själva inlägget. Få se nu hur många av dessa stannar kvar som trogna besökare?

Landgangen.se är annars en trevlig sida med forum för de som gillar fartyg och sjöfart. Helt säkert en massa sjömän och f.d. sjömän som kollar och  skriver på den sidan.

Skydrive finns annars en hel bunke bilder från fredagen när Wasa Express lade till i Holmsund. Utsidan är kanske inte så vacker men det är insidan som räknas, brukar det visst heta. Nåja, målarpytsar kommer nog fram senare när det blir varmt och passligt väder. Förresten syns Svanbäcks buss när den backar ut från bildäck. Orsaken till backandet är att rampen för genomfart inte är klar ännu men det kommer att ordna sig småningom.

Ett par bonusbilder från fredagen får jag lägga in som grädde på moset.

Vbl team
Där kommer visst Vasabladets team som jag tydligen lyckades få med på bild.
Wasa Express Info
Vid Infodisken får man lätta sina bekymmer
grå dag
För att återgå till vardagen, idag har det varit en riktigt grå dag med frost i träd och kvist. Vackert men grått!