Grekland, var är dina godsaker?

I början på veckan läste jag en blogg där rubriken var: ”Allt för Grekland”. Bloggaren hade inhandlat grekiska vindruvor och hoppades att det något skulle bidra till lösningen av Greklands ekonomiska problem, låt vara i microformat.

Själv hörsammade jag uppmaningen i en kommentar till inlägget om att köpa grekiska produkter, även om det inte blev vindruvor. Idag köpte jag grekisk paprika fylld med ost. Osten var feta och mizithra, allt inneslutet i lufttät glasburk.

Det var inte helt lätt att hitta produkter från Grekland i köpladans utbud av livsmedel.  Mest var det oliver i olika format men mitt val föll denna gång på ostfylld paprika. Det är kanske det som är problemet för Grekland, att exporten för en tynande tillvaro?

En annan ekonomi, som är mångdubbelt större och med en skuldsättning som vida överstiger Greklands, seglar lugnt vidare på den ekonomiska oceanens hav utan att marknaden är det minsta bekymrad. I media står det knappt ett ord om det landets skulder trots att det kan påverka den globala ekonomin enormt.

Vem skulle tro det? Japan, det ekonomiska undret, har idag en statskuld på 235 % av BNP! Att den heliga marknaden, som tydligen styr allt, gillar läget beror på att landet exporterar. Men hur länge?

Jag skall inte trassla in mig i nationalekonomi och politik men exporten är viktig för ekonomin, vare sig vi vill det eller inte. Något höjer jag dock på ögonbrynen när jag läser ofta förekommande anonyma kommentarer som ”pryder” våra tidningars nätversioner och där själviskhet och ren egoism lyser genom när Greklands ekonomiska trångmål kommer på tal.  Vi och dom, mönstereleven och förloraren. Men hur länge? Kanske vore det skäl att stiga ned från de höga hästarna medan tid är och köpa en burk grekiska oliver? Eller varför inte vindruvor?

Nu känner jag för att fixa en kvällssmörgås som består av GI-semla från Andreas Knips Bageri (republiken), Allerums lagrade prästost från kungariket och som kronan på verket: en grekisk paprika fylld med smakrik ost.

För att inte den inhemska marknaden skulle missgynnas köpte jag också en burk (plåt) inhemska, skivade vitlöksgurkor. Låt vara att den burken mest såg ut som en färgpytts, den till vänster. 🙂 Smaken hoppas jag dock motsvarar priset.

Att ge

Två japaner höll i insamlingsbörsarna och tvekade inte att ropa ut vart pengarna gick, vilket är ovanligt för insamlare i våra trakter. Jag tror de fick in en hel del pengar för de gånger jag passerade fanns det folk som placerade en slant eller sedel i springan. Som tack fick de en djup bugning vilket nog är lite exotiskt för Pampas. När en kvinna gick fram och gav ett bidrag fick både hon och hennes äkta hälft, som stod några meter bort, varsin bugning. Det kallar jag uppmärksamhet.

Visserligen är Japan ett rikt land men i katastrofens stund finns även där behov. Där finns människor som förlorat allt, familj, släkt och vänner; människor vars hem spolats bort eller hotas av radioaktivitet.

Nöd finns på många ställen på jorden. Haiti råkade ut för en liknande katastrof för ett år sedan. Det är nästan så att vi glömt det och ändå finns där människor som inte fått hjälp ännu. Behoven är enorma och Röda Korset är ett sätt att hjälpa.

Jag tror på devisen: ”Ge och du får”. Jag gav en slant och jag kommer att få tillbaka denna gåva med ränta vid ett det mest oväntade tillfället. Det behöver inte handla om pengar, tack och lov.

 

I köpladans förmak

Ras

Visserligen kan man inte säga att vintern rasat ut bland våra fjällar riktigt ännu, den är på väg att ta ett sista nappatag innan den nog får ge sig även denna gång. Vi har idag haft blötsnö som kryddat landskapet med ett tjockt täcke.

När jag idag på eftermiddagen kom hem så hade snön rasat av taket på uthuset. Det var ganska stora snömassor som låg längs med uthuslängan. Att ställa in Brunte i spiltan var det inte tal om. Att forcera en två meter hög snödriva full av tung och blöt snö gör man inte i en handvändning med spade. Jag får nog vänta tills någon av grannarna kommer med riktiga doningar som gör jobbet.

Det har också rasat inne i Tellus idag. Utanför Japan har en stor jordbävning skett med stora skador som följd framför allt p.g.a. tsunamin som sveper fram över Stilla Havet. Där kan man tala om ras. Enorma krafter i rörelse. Jag hoppas inte att snöraset från mitt uthustak var droppen som triggade jordbävningen i Japan. SkyNews visar dramatiska filmer där bilar och båtar  flyger som vantar längs med Japans östkust. Skalvet höll på ovanligt länge och videor visar hur butikshyllor och kontorslandskap rasar samman.

Jag kom att tänka på år 1993 när fartyget jag jobbade på råkade ut för en rejäl storm i södra Östersjön. Färjan krängde och stampade rakt mot vind och skummet från sjön var vitt omkring oss i den mörka natten. Jag trodde först att det var snö, men det var vitt skum högt upp i skyn. Det var nog den värsta storm till sjöss som jag varit med om. Oredan i Taxfreebutiken var förödande. Värst var pallar med öl som stjälpt och alla burkar som rullade fram och åter och som gav oss ett styvt jobb att samla ihop när det så småningom lugnade sig. Det var samma natt som Jan Heweliusz sjönk inte alltför långt ifrån vår position och mera än 60 människor omkom. Hur många människor som idag får sätta livet till i Japan och i Stilla Havet vet vi inte ännu men säkert är det betydligt fler än 60.

Rasande roligt att röja, Inte!