Min onsdag på Kaustinen Folk Music Festival

Jodå, jag besökte Kaustinen Folk Music Festival i onsdags. Eller Kaustbyfestivalen som jag säger fast det är ingen som verkar veta vad det är förutom här i svenska Österbotten.

Jag hade tänkt blogga om detta igår torsdag men jag var så trött och hängig att det blev till ingenting. Dagen bara rann iväg och helt plötsligt var det kväll och fortfarande trött gick jag till sängs i kristlig tid. Vad som fattades mig vet jag inte. Idag morgon, fredagen den trettonde, vaknade jag däremot pigg och redo redan klockan fem på morgonen.

Ganska mycket folk där och många musikanter som ville uppträda. Stora som små. Fint att det finns detta tillfälle även för amatörer att få ta fram sitt instrument och bjuda på sin repertoar. En trevlig och bra stämning. Och inte ett enda fyllo såg jag utan alla verkade vara där för att njuta av musiken, sommaren och samvaron. För det handlar mycket om samvaro för de som är aktiva inom folkmusiken.

Det är inte bara den traditionella folkmusiken som spelas utan utbudet är brett och med många intressanta inslag för oss som gillar alternativ musik. Kända, finska artister brukar också uppträda för de som vill dansa och se kända nöjesprofiler.

En sak jag lade märke till, både i onsdags och tidigare, är den dragning ett stort, öppet golv har på små barn. De rusar upp, springer och leker helt utan blygsel och hämningar. Många gånger är också barnen de första som låter sig svepas med av musiken och takten.

Jag visar lite bilder men tillhörande text.

Soligt och fint väder. Många satt i skuggan eller solade på filtar.

Spontanspel förekom både här och var. Här några gossar som var riktigt duktiga på sina instrument. Kanske jag kan få med dem på en video senare.

Både dans och slickepinne sköttes på samma gång. Det gäller att inte spilla någon tid.

Fiddlarna uppträdde i Spelmanshuset. Här finns också musikanter från Oravais.

Omiri från Portugal. En fartfylld show av en en-mans-orkester med förstärkning från både video och playback. Soundet påminde till viss del om Trad.Attack! från Estland som jag ifjol hörde på Kaustby och Urkult. Modernt med grymt basljud och dansvänligt. Mixade inslag av äldre kvinnor som sjöng gamla visor till denna taktfasta dansmusik. En av akterna som jag på förhand var intresserad av. Omiri levererade!

Sväng inte att förglömma. Musik som spelas på munspel. Allt från vackert till dansant.

Chouk Bwa från Haiti trummade minsann loss! Lite woodoo fanns visst också med i musiken.

La Riippa Group var också ett av de band jag var nyfiken på. Om jag inte är helt fel underrättade borde Jessica Riippa (sång) vara syster med Niko Riippa, gitarristen i Wentus Blues Band. En jazzig stil och mycket bra framfört. Julia Hansson trakterar dragspelet, en tidigare musikalisk kändis för mig. Från Karleby-hållet.

Och naturligtvis Folk All-in Band från Sverige som gav järnet uppe på Kallio Klubi. Mödan värt att klättra dit upp. FAB är ett riktigt partygäng som får alla att plocka fram dansskorna. Jag såg dem för något år sedan tillbaka på samma scen. Emma Ahlberg, andra från höger, också bekant från andra uppträdanden.

Och ser man på, dök inte finska Enkel upp i slutskedet på FAB:s uppträdande! Dem såg jag ifjol på Urkult i kyrkan. De passar lika bra på röjarscenen på Kallio Klubi.

Något  jag lagt märke till att många musikanter och artister i denna typ av musik uppträder i olika grupper och sammanhang. T.ex. finns i gruppen Enkel hon som spelar dragspel, Leija Lautamaja. Jag har sett henne i flera andra grupper. Och Emma Ahlberg i FAB spelar också i andra konstellationer. Jag tänker i första hand på Ahlberg, Ek & Roswall i Sverige.

Samma har jag med åren fått mera insikt i hur musiken organiseras på KFMF och Urkult. Det finns ett visst mönster.

Och till sist bandet Ritva Nero som presenterar sig som Headbanging Folk Group. Folkmusik med hårda och snabba hårdrock-trummor som driv. Party metall rock-band. Snacka om att det är variation på KFMF. Ett av banden jag också var nyfiken på.

Vilka var bäst i onsdags? Svårt att säga, alla hade de något att bjuda men för att ha någon slags sammanfattning så var Omiri och Ritva Nero kanske de som för mig var intressantast. Lite annat än vad man väntar sig på en folkmusikfestival. Och visst, gossarna som trakterade sina instrument  i sandlådan, ser det ut som, var inte dumma de heller. Bild nummer två.


La Riippa Group 

Ritva Nero 

Enkel 

Chouk Bwa

Omiri  

Folk All-in Band 

Sväng  

Kaustinen Folk Music Festival

 

 

Annonser

En tisdagskväll i Kaustby

Juli bjuder på en mängd aktiviteter, nästan för många, kan man tycka. Andra tider på året är det mera tunnsått. Men just nu är det sommarteatrar, loppisar, auktioner, byadagar, festivaler och jag vet inte allt vad som finns att besöka.

För mig har det nästan blivit en tradition att besöka Folkmusikfestivalen i Kaustby varje sommar. En stor mängd musik finns att välja bland och utbudet är varierat under hela veckan. Det är inte bara fiol och dragspel som hörs utan även mera exotiska toner av internationellt format.  Även finsk schlager- och dansmusik för den som gillar det. Igår körde de t.ex. en session som kallades ”Tribut till Kirka”. Bara Kirka-låtar framfördes.

Kirka var, som de flesta finländare känner till, en stor och omtyckt finsk sångare och artist som gick bort 2007.

Själv hade jag mest tre akter för ögonen: Duo Systrami (Sverige), Tuuletar (Finland) och Trad.Attack! (Estland). Däremellan hann jag också lyssna på en hel del annan musik under de åtta timmar jag var där.

Duo Systrami är ett syskonpar från Ångermanland som spelar fiol och cello. Jag har sett dem tidigare på Urkult och ville åter uppleva deras musik. De spelar en musik man gärna hör sent en stilla sommarkväll. Spröda toner som kan växa till en mullrande fors eller en klagan över myrar och älvar. Jag köpte en signerad skiva som minne.

De såg glada ut när de tittade ut genom dörren bakom scenen och såg kön som väntade på att bli insläppt. Kanske hade de inte väntat att så många skulle komma? Finlands Radio gjorde också en inspelning som kommer att sändas senare.

Tuuletar är en vokalgrupp som enbart använder sina röster. Men på vilket sätt! De är tidvis som en hel orkester. Jag har följt dem genom åren och fick nu åter tillfälle att se och höra dem.

Trad.Attack! är ganska så ny för mig. De kommer också i år att uppträda på Urkult och jag ville få en liten försmak av deras musik. De spelar folkmusik i modern tappning, något som ungdomarna gillade. Som de hoppade och skuttade till musiken i den sena kvällen. De (Trad.Attack!) har ett speciellt sound som jag gillar.

Men som sagt, det fanns en hel del annat också. I Spelmanhuset uppträder ofta mindre grupper med traditionell spelmans- och folkmusik. Jag vet inte riktigt hur många scener som finns men alltid finns det något på gång.

Så, har inte fullbokat program för resten av veckan så vik en dag eller två för besök på Kaustbyfestivalen eller som dess officiella namn är: Kaustinen Folk Music Festival. Folkligt, festligt. Fredag och lördag brukar bjuda på det bästa av utbudet och mycket folk kommer då. Som svensk går det alldeles utmärkt att ta del av det som bjuds i det annars närmaste helt finskspråkiga Kaustinen.  I biljettluckan var det inga problem bli betjänad på svenska och på deras hemsida finns en hel del information på svenska till skillnad mot Vasa Festival som inte har ett enda ord svenska på sin hemsida trots att Österbotten till stor del är svenskspråkigt. Fy på dem!

I värsta fall blir det så att jag åker en gång till till Kaustby denna festival. Vi får se hur humöret är på lördag. –  Såja, nu blir det annat ikväll.


Duo Systrami 

Tuuletar  

Trad.Attack!  

Kaustinen Folk Music Festival

 

 

 

Scen Setor finns alldeles strax utanför insläppet. Har spelar mindre grupper
Duo Systrami – systrarna Fanny och Klara.
Floating Sofa Quartet kallar sig denna muntra kvartett. Från vänster två danskar, sedan en finsk österbottning och till sist en skåning. De spelade livlig och medryckande musik.
Tuuletar som också rappade på valfri sida ur Kalavala-boken. Annars är det underbar stämsång och rösttrollerier de är kända för
Ville man lyssna till hornmusik fanns också sådant. Från Nedervetil var dessa musikanter.

 

Trad.Attack! från Estland fick minsann basen att kännas i märg och ben. Bl.a. säckpipa till dansanta takter spelades.

Spela, dansa och sjunga

Oj, jag spelade in en video på Kaustby festivalen och jag höll nästan på att glömma att ta med den här på bloggen. Alla har ju inte Facebook där jag redan satt in den men nu får den komma med på ett hörn även här på bloggen. Det var långt ifrån alla artister och spelningar jag kunde se och höra på lördagskvällen men med ett litet förhandsurval så plockade jag russinen ur kakan. Tror jag.

Så, håll till godo!

En lördagskväll i juli

Äntligen fick jag ändan ur vagnen och gjorde videon från Kaustbyfestivalens lördagskväll klar. Uppskjutning igår kväll som tog en evighet. Det är en hel del arbete som går åt till att göra en sådan samlingsvideo. Själva valet, redigering och så ett granskande som aldrig vill ta slut. Både måndags och tisdags kvällarna gick åt.

Tidigare har jag gjort en video med Hoven Droven från samma festival men detta är ett plock från olika artister och musikanter, en pyttipanna. Eventuellt kommer jag också att göra en video med Pirunlainen men det blir i så fall senare i höst. En hel del material har jag från deras spelning.

Helskärm och full HD finns via YouTubs sida https://www.youtube.com/watch?v=tearMoK683A  medan den bekväma tittar direkt på bloggen. Håll till godo!