-
Inte så dåligt ändå
Jag vill inte påstå att jag är den mest optimistiska personen som finns; som alltid hurtfriskt hojtar ”kom igen nu”, ”bakom molnen skiner solen” eller ”bättre sent än aldrig”. Vid närmare eftertanke är jag dock mera positiv än dyster till min person. ”Det är sällan så dåligt att det inte kunde vara sämre” är mera min paroll. Med det menar jag att med lite eftertanke är det nog inte så dåligt ändå. Förnöjsamhet. Gamla moster bor nu på ett äldreboende och jag har lovat mig själv att försöka hälsa på henne så ofta som möjligt. Hon har inga egna barn. Igår besökte jag henne och då fann jag till min…
-
Kakor
Ikväll hade jag besök av kusin från Tomelilla där han har en gård med får, höns och lite andra djur som sidoknäck och fritidsintresse. Själv har jag besökt stället vintertid och det är ett riktigt trevligt place i norra delarna av kommunen med skog och ägor runt om. Tyvärr har jag inte besökt gården på våren vilket jag verkligen skulle vilja. Jag föreställer mig skogen, hagarna och åkrarna ikring som vackrast då. Alldeles nära går också en porlande bäck. Min granne fåraherden dök också upp ikväll och de båda herrarna hade ett och annat att dryfta ifråga om fåravel, skinn, kött, sjukdomar och inkräktare. Kusinen från Skåne hade problem med…
-
Glömska
Tåget gick och där stod jag och inte kunde placera henne. Jo, vi är släkt, det visst jag. Men vem är hon? Åter den där situationen på kort tid där jag inte kunde placera en människa. Det händer inte ofta men ibland står jag där som ett fån och inte vet vem människan är även om jag vet att vi träffats tidigare. Det knepiga är att man måste välja position inom tio sekunder när man hamnar i en sådan situation. Sedan har tåget gått. Skall man låtsas att man känner människan och försöka luska ut mera under samtalet eller skall man direkt fråga: vem är du? Det handlar om sekunder.…