Ingen färgsprakande solnedgång på Högbonden. Jag gick och lade mig i förhoppning att istället få se en fin soluppgång. Tyvärr försov jag mig en halv timme, trekvart, varför de mest spektakulära ljusstrålarnas återkomst hann försvinna. Det handlar om minuter, ibland sekunder för att fånga de mest magiska ögonblicken i naturens skiftningar. Men tidigt var jag ändå uppe, halv fem, men det hjälpte inte. Frukost avåts ute i det gröna i sken av morgonsolen. Bord fanns utplacerade mellan fyren och köksbyggnaden. De flesta under lövverk, några nära klippornas stup, i fullt solsken. Jag tror alla fann ett bord till belåtenhet.  Fisk i någon form hade varit önskvärt på frukostbuffén, om man…