-
Det var ju Halloween
I lördags fick jag ett telefonsamtal som jag inte hann besvara innan signalen lade av. Därtill var det ingen i min telefonbok så jag såg inte namnet. Det går att kolla på nätet så till vida att det inte är hemligt nummer. Vid koll på nätet visade sig att det var en Johannes XXX med känt släktnamn som ringde mig men jag kände ingen Johannes XXX. Kunde det möjligen vara Johan XXX som är min kusin? Kanske han heter Johannes men kallas Johan blev min slutsats. Vi har annars inte kontakt annat än sporadiskt via Facebook så jag blev lite förvånad. Varför skulle han ringa upp en lördagskväll? Enda förklaringar…
-
Inte så dåligt ändå
Jag vill inte påstå att jag är den mest optimistiska personen som finns; som alltid hurtfriskt hojtar ”kom igen nu”, ”bakom molnen skiner solen” eller ”bättre sent än aldrig”. Vid närmare eftertanke är jag dock mera positiv än dyster till min person. ”Det är sällan så dåligt att det inte kunde vara sämre” är mera min paroll. Med det menar jag att med lite eftertanke är det nog inte så dåligt ändå. Förnöjsamhet. Gamla moster bor nu på ett äldreboende och jag har lovat mig själv att försöka hälsa på henne så ofta som möjligt. Hon har inga egna barn. Igår besökte jag henne och då fann jag till min…
-
Ett fiskafänge
Då jag i lördags bläddrade bland gamla bilder fann mina ögon också en bild av morfar och mormor. Så här i efterhand kom jag att tänka på ett fiskafänge som jag som liten gosse var med om i deras hamn. Jo, så kallade de det ställe där de hade båthus, tunnor och kaggar, bryggor, båtar och fiskeredskap. Inte brygga utan hamn. En riktig hamn. Det var ingen stor anläggning, bara det timrade båthuset, som förresten står kvar än i dag och ett par stenbryggor ut i den grunda viken. På somrarna förkom att vi fick göra besök hos morfar och mormor och ibland fick vi sova över. Det var roligt, för…