-
Äntligen – Varsågoda!
Jag gjorde en runda i den lokala köpladan. Ut kom jag med sex ägg. Jag betalade hönsbollarna i kassan. Tjejen i kassan höstade in pengarna och tillbaka fick jag växel, kvitto och Varsågoda! Jag hejdade mig ett ögonblick och frågade: ”Varsågoda? Heter det inte varsågod när det gäller en person?” Tösen blev kanske förvånad över frågan. Hon sa att så har hon alltid sagt. Kanske det är hennes dialekt? – Lite yrvaken såg hon ut, nästan ursäktande. Men det behövde hon inte vara, ursäktande. Så kanske det är, att det finns en dialekt som säger Varsågoda i singularis. Jag har nämligen hört andra med samma ordsväng. Som en slags hövlighetsform? Men…
-
Fruktan är ett vapen
Jag har i dagarna läst ut Mario Vargas Llosa´s roman ”Bockfesten”. Det är första boken jag läst av 2010 års Nobelpristagare i litteratur. Att mannen kan skriva är uppenbart, jag förstår varför han fick priset. Boken handlar om den dominikanske diktatorn Rafael Leónidas Trujillos sista tid (1961) med återblickar av händelser under hans tid som diktator i Dominikanska republiken men också med ett senare perspektiv på händelserna genom Urania Cabrals återkomst till ön flera årtionden senare. Roman är ett verk på flera plan och ur många synvinklar. Det intressanta är att romanen visar från insidan hur en diktatur fungerar, vilka mekanismer som diktaturer bygger på och konsekvenserna för både makthavare…