Vackra vyer, paj och regn

Som jag tidigare nämnt så är detta delvis en fotoresa. Förhoppningarna är att kunna fånga fina motiv i min kamera och med rätt vinkel och justeringar förmedla något av naturen, människorna och ljusets spel som det/de förändras oupphörligt. Sådan är tillvaron och naturen. Få saker är statiska även om vi vill tro annat.

Urkult är ett eldorado för den som vill fotografera människor. Frågan handlar om att ha modet när alla fina tillfällen som dyker upp. Naturligtvis gäller det att bruka sunt förnuft och inte ta bilder av människor i utsatt situation eller där de framstår i dålig dager. Men i övrigt är det fritt fram att ta bilder av människor i offentlig miljö, om jag fattat det rätt. Börjar de protestera får man rätta sig efter det men hittills har ingen gett mig på käften eller grälat på mig.

Naturen är i allmänhet fri men även där får man ha lite sunt förnuft och inte klampa in på privata tomter och hem. Lena berättade att det inte är så länge sedan hon och hennes fotokompis blev åthutade av en upprörd person när de fotograferade en tidig morgon i byn Yxskaftkälen. Han trodde tydligen att de var ute i suspekt ärende men lugnade ned sig när han insåg att det bara var lokala fotografer i farten.

Idag (måndag) har jag besökt byn Norråker lagom till lunch. Kanske inget speciellt ställe som sådant men jag gillar utsikten där, att de har en viss framåtanda i byn och att byns affär är aktiv. Bl.a. har de en fin delikatessdisk men förnämliga utländska ostar och annat gott. Gott om kunder fanns det när jag besökte butiken. Jag frågade om det fanns något lunchställe i närheten och det fanns det. Butiken kunde nämligen servera ett och annat smakligt och jag valde deras egen paj. Smakade helt utmärkt!

Jag avåt pajen i butikslokalen där de inrättat en caféhörna. Först var jag helt ensam men helt plötsligt satt där en 5-10 personer som lunchade eller drack kaffe. Aktuella, lokala ärenden avhandlades. Gemytligt kändes det men jag hastade vidare och lämnade Norråker. De undrade kanske vad jag var för en filur?

Jag fortsatte via Blajkfjällets naturreservat mot Strömnäs vid sjön Malgomaj. En helt fin väg att stanna till och fotografera här och var. Kan rekommenderas tidig morgon eller sen kväll, naturligtvis, men jag fick också en del fina bilder även om det var mitt på dagen. Jag stannade så ofta att jag blev tvungen att justera min färdplan och kunde inte besöka Fatmomakke som jag först hade tänkt. Regnet som började kl. 2 bidrog också till att jag skippade Fatmomakke.

Men Marsliden besökte jag och fick också en pratstund med kioskägaren som berättade om stället där handlingen i boken ”I Marsfjällets skugga” av författaren Bernhard Nordh utspelade sig. Boken har verklighetsanknytning och jag läste den i vintras och blev så fascinerad att jag också vill besöka stället och se hur det ser ut där idag. En kopia av stugan finns idag där Lars Pålsson tillsammans med sin hustru och sina barn en gång i tiden satte sina bopålar under fattiga och kämpiga förhållanden. Har ni inte läst boken; läs den!

Själv köpte jag de två andra böckerna i trilogin; Fjällfolk och Under Frostpiskan. Jag har något att se fram emot på läsfronten i höst! Överhuvudtaget verka Bernhard Nordh ha en hel del intressanta böcker på sitt samvete.

Regnet fortsatte och Brunte blev skitig på grusvägarna som vi körde på. Vi begav oss mot Vilhelmina på sena eftermiddagen för att övernatta på hotell Vilhelmina. Där har de en uppstoppad björn i receptionen, som sig bör vid vildmarkens port. Den stod helt stilla så jag smög mig försiktigt till mitt rum för att hämta krafter inför morgondagens äventyr. Den bet mig inte det minsta lilla i foten!

2016-08-08 Norråker 229
Så här såg det ut hos Handlarn i Norråker vid middagstid. Naturligtvis med en björn som vakthund.

2016-08-08 fors Västerbotten 165
Litsjöforsen med rent rinnande vatten.
2016-08-08 Marsliden 217
I en liknande stuga bodde Lars Pålsson med familj. Inget l iyxbygge precis. Varken el, som skymtar i bakgrunden, eller enkel terrass, som syns framför stugan, fanns den tiden.

2016-08-08 Västerbotten 055
En väg, som så många andra, i Norrland. Backe upp och backe ned.
Annonser

On the road again

Efter några dagars tystnad här på bloggen vill jag ge mig till känna och hälsa att jag mår bra och livet spinner vidare efter lilla Urkult-depressionen som infann sig när jag körde iväg från området igår mitt på dagen. Jag kommer att skriva mera om Urkult senare för jag prioriterade att bara vara där och inte lägga så mycket tid på att sitta i tältet och knappa på tangentbrädan. Därtill var det synnerligen obekvämt.

Jag körde mot nordväst via Ramsele till Strömsund. Staden mellan Ströms Vattudal och Russfjärden. Staden är känd för sin bro, jätten Jorm och kallas också för Flata.  Fast jag tror inte det finns extra många flator här än annorstädes. En nätt, trevlig stad vid vattnet.

Här träffade jag min FB-vän Lena som guidade mig runt omkring i trakten och visade mig en del av de ställen där hon brukar knäppa bilder. Vi har nämligen ett gemensamt intresse: fotografering. Kul att träffa någon av infödingarna på de ställen jag besöker. Det ger liksom en extra dimension till resan än att bara köra själv.

Nepp, nu blir det inte mera denna gång heller för nu skall jag vidare. Mot Norråker till att börja med, byn som har lite extra go trots att det är glesbygd och svårmodet borde hänga tungt. Vi skall så se om det är så eller om det blir en delikatess.

2016-08-07 Strömsund 078
Ett fint hembygdsområde finns nära vattnet och nära till centrum här i Strömsund.

2016-08-07 Jätten Jorm 073
Där finns bl.a. jätten Jorm
2016-08-07 Russfjärden 213
Molnen hängde över Russfjärden med inget vatten från skyn

2016-08-07 Yxskaftkälen 094-2
Vy från Yxskaftkälen mot fjällen. Som jag älskar alla dessa roliga och konstiga ortsnamn i Norrland.

En pilgrim på färd i Norrland

Jag har lämnat Urkult! Nu på måndagsmorgonen är jag i Gäddede, nära norska gränsen. Gäddede en söndagkväll i augusti var en rätt tråkig historia. Blåsigt och halvmulet. Knappt en människa på gatan, Storgatan, som jag promenerade rakt fram tills jag fick syn på kyrkan och gjorde en avstickare dit. Där höll en kvinna på att vattna gravar. Inte mycket mera mänsklig aktivitet. Men jag kan tänka mig att vid säsongstopp och fint väder så är det mycket mera folk. Campingen ligger nära hotellet, nära vattnet. Fina solnedgångar kan säkert upplevas här.

Men naturen här är fin. Från mitt hotellfönster har jag utsikt över Kvarnbergsvattnet med fjäll i norr. Sjön, som är ganska stor, ligger bara 30 meter bort.

Hotellet heter Pilgrimshotellet så nu känner jag mig som en pilgrim. Hotellet har en förklaring att för en pilgrim är resan målet. Och visst, det är ett bra sätt att se på min färd men också på själva livet. Jag tror jag skall fortsätta med att vara pilgrim.

Gårdagen bjöd på ännu bättre vyer när jag körde från Näsåker mot Junsele och Hoting. Till att börja med ganska mycket skog men sjöar och mindre vattendrag dök upp med jämna mellanrum. Jag fick vid flera tillfällen orsak att tvärnita och backa tillbaka för att få bilder. Bilder, ja, denna färd är till viss del en fotoresa.

En sak jag lärt mig är att jag ångrar mera det som jag inte gjorde (t.ex. att tvärnita för att få ett fint foto) än det jag gjort. Eller misstaget att inte ta kontakt med människor. Visst har också jag gjort dumheter som jag ångrar och vissa saker kunde hade ha gjorts på annat sätt men det jag ångrar mest är det som jag inte gjorde.

Färden gick via byn Norråker där jag samtalade med en kvinna som kom släpandes på en stor björkruska. Hon bodde inte i byn men hon och hennes man har hus i byn där de tillbringar en del tid. Hon beklagade sig över utflyttning från byn och glesbyggsproblem. Samtidigt var det därför jag passerade byn för det är en by som trots allt gör motstånd och är kreativa. Bl.a. finns i byns butik en fin delikatessavdelning. Inte många människor ”på stan” denna söndagseftermiddag men jag fick i alla fall se byn.

Nästa ställe jag besökte var Hällingsåfallet inte så långt från Gäddede. Ett 40 meter högt vattenfall som forsar vidare genom en 800 m kanjon. Sevärt och vackert med regnbågen som stod över fallet. Definitivt värt ett besök. Vandringsstigen längs kanjonen gick jag inte men vore säkert värt en runda om tid hade funnits. Jag pratade med en ung tysk man som gått runt kanjonen och han rekommenderade en tur. Det är en lagom tur på en, två timmar, beroendes på hur mycket tid man lägger på fotografering eller stilla begrundan inför vildmarkens skönhet.

Jag skriver inte mycket om Urkult nu utan det sparar jag tills jag kommer hem. Det finns massor. Jag vill bara säga att det var underbara dagar om än litet kylslagna nätter. Det kom lite regn på torsdag och några droppar på fredag men lördagen blev riktigt fin. En härlig stämning med bra musik, spontana människor och trevliga möten. Bl.a. hejade jag på en svensk partiledare som besökte festivalen som privatperson. Här fanns alla slags människor, allt från barn till äldre personer långt upp i pensioneringen.

Idag blir det färd över Stekenjokk. Få se vad denna vildmarkstur bjuder på. Bästa att tanka här i Gäddede så att inte soppan tar slut för det lär väl vara långt till någon mack där uppe. I övrigt bjuder jag på lite bilder från igår. Mera lär komma men jag har inte tid med så omfattande bloggande nu när jag är på äventyr.

hällingåfallen 2015
Hällingsåfallet
Norrland 2015_3
Otroligt rent vatten i de flesta sjöar
Norråker 2015
Damen i Norråker som jag glömde att fråga vad hon hette.

Norrland 2015_1 Norrland 2015_2 Norrland 2015_4 norråker