Krämpor, sommarlängtan och öl

Är det inte det ena, så är det det andra, sa flickan som blödde näsblod. Själv får jag instämma även om mina krämpor är av annat slag.

Stortån har blivit bra, tack och lov. Kvar finns något ömmande i själva fotbladet men det är på bättringsvägen. Idag företog jag en rask promenad, avbrutet av diverse fotograferande, på hela 6 km. Igår blev det 4 km. Gott så!

Däremot har jag drabbats av ryggont i nedre delen av ryggen och delvis i höften. Inget rosenrasande ont men ändå ganska irriterande. Någon snöskottning har jag inte utfört de senaste två dagarna så det kan det inte gärna bero på. En teori jag har är att jag under de två vandringsturer jag företog igår och idag ännu inte går på rätt sätt med höger fot; något som kan påverka ryggen. Jag vet t.ex. när jag jobbade i Saltgruvan så var det viktigt att ha rätt sorts skor, annars kunde jag få ryggont.

Annars var det fint att vara ute idag. Dimmigt redan från morgonkvisten vilket gjorde att jag fick rätt fina bilder med en vacker ljusgul dimma mot öster.

Är det inte lättare att få fina bilder på vintern än på sommaren? Det är nästan så att jag föredrar vinterljuset mera än starkt solljus på sommaren. Visst kan man få bra fotografier även på sommaren men då är det gryning och skymning som bjuder det rätta ljuset.

Jag kan ändå längta mig tillbaka till sommaren samtidigt som minnet ligger kvar av en ganska kylig sommar 2017. Det blev aldrig den där värmeböljan som gjorde att man kunde ligga i skuggan och läppja på något läskande medan man klagade över svett och värme. Och mygg. Till och med myggen frös bort i somras.

I år har vi en riktig vinter även om vi ännu inte drabbats av sträng kyla. Lagom mycket snö och framöver utlovas minusgrader. Kanske det då också blir en fin sommar? I alla fall drömmer jag om att kunna åka ut till villan en solig och het sommardag, mitt på en vardag, sätta mig på verandan, dricka en kall mellanöl och spana ut över fjärden samtidigt som jag lyssnar på skvalradion och tänker på mina f.d. arbetskamrater som strävar på i Saltgruvan med svettigt anlete och bromsar som ilsket surrar runt innan de fulingarna ger ett bett i skinnet. Rent ut sagt, njuta av mitt liv som friherre!

På tal om öl så har jag spanat runt lite i affärerna om det möjligtvis går att få syn på det nya sortiment som vanliga matvaruaffärer fr.o.m. årsskiftet kan erbjuda, nämligen starköl. Det enda jag sett är s.k. lonkero med procenten 5,5. Inte en enda burk eller flaska starköl har jag sett! Å andra sidan har jag inte heller lagt speciellt mycket tid på denna spaning.

Själv kommer jag att hålla mig till mellanöl under sommarens soliga dagar. Vintertid är det sparsamt vad jag dricker öl. Undantaget var Malmgårdens julöl till middagen på julafton. Ett riktigt god julöl, vill jag påstå. Mellanöl, naturligtvis. Skål, nu blir det en mugg te innan sängdags!


Starkölen ingen större succé i butikerna under första försäljningsdagen 

Mera vinterbilder!

Gammel-Ahlnäs hamn med soldimma i sydost
Gamla sjöbodar som ännu hänger med. Några bodar och båthus finns ännu i byn.


 

Perfekt sparkföre!

 

Annonser

Ingen öl men Laleh

Jag hade bunkrat ett par öl av inhemsk sort, Malmgårdens Belge, en smakfull ale. God, visserligen stark, men god! Min tanke var att jag och svåger nästgårds skulle avnjuta denna dryck i sommarvarm kväll under trevligt samtal. Utomhus!

Det visade sig dock att herrskapet svävat iväg på segling i närstående skärgård. En god tanke med tanke på det fina väder som behagat infinna sig denna välsignade månad, juli 2014. En makalös månad vad sol och värme beträffar.

Sister Jane hade dock, som hopp-iland-Kalle vid Kalkskär, ramlat och skadat sig varför seglatsen fick avbrytas. Synd att sådant också kan ske, det fina vädret till trots.

Själv satte jag mig vid datorn och kollade än en gång Lales framträdande på Allsång på Skansen. Så fin och bra hon är! Jag lovade mig själv ikväll att åtminstone en gång i livet skall jag se henne live.

Jag har tidigare lovordat hennes show på Skansen i följande inlägg: Laleh, en underbar människa. Se den så länge den är tillgänglig på Svt Play! Jag tyckte den blev ännu bättre ikväll.

väg oxkangar
Just här kunde jag tänka mig att möta Laleh för en serenad

Mommo på luckan

Förr i världen var det vanligt med källare under stugan. Ovan på källaren fanns en lucka i golvet och stege nedanför som man kunde kliva ned på. Där var det skumt och det luktade jord och potatis för det var mest den som förvarades där. Kom det mycket regn kunde vattnet stiga i källaren och då gällde det att ösa bort det med ämbar. I mitt barndomshem hände det ibland på sommaren att far och mor fick ösa vatten ur källaren och det var alltid en extra möda. Sedan grävde de ned en slang som dränerade källaren mycket bättre. Men mörkt och unket var det där under köksgolvet. Vi barn varnades ofta för källargubben. Det var nog mest för att vi skulle hålla oss borta från luckan när den var öppen så att vi inte skulle trilla ned i källaren och slå oss.

Förriga ynglingen från Petsmo skulle ut med gänget en lördagskväll. I källaren hade han gömt en korg med öl som skulle liva upp stämningen för ungherrarna som anlände med bil till gården. De frågade om han inte skulle med ut och festa, de visste att han hade en ölkorg inhandlad. – ”Jo, det skulle nog ha gått bra men mommo sitter på luckan” svarade han. Det visade sig att mormor satt i sin gungstol ovan på källarluckan och gungade i godan ro utan tillstymmelse till att vilja flytta sig utan alltför besvärande frågor. Den kvällen fick de klara sig utan öl för mommo på luckan var ett alltför stort hinder för gossen i huset. Vi får hoppas att källargubben inte drack upp ölen.

islossning
Islossning utanför min villa ikväll.

Allt för en Svaneke

Vid besök i glasbutiken blev jag så full i skratt att jag nästan inte kunde behärska mig. I tankarna hade jag att köpa lite vitt vin och att kolla om det kommit in något nytt spännande öl i statens monopolbutik. Jag stod där och grunnade när en av butikens anställda dök upp och frågade om jag ville ha hjälp, en nog så aktningsvärd och uppskattad gest.

Jag kollade om något danskt öl från Bornholm fanns i hyllan, vilket det till min besvikelse inte fanns. Det var här som butikens hjälpreda satte in alla resurser. Namnet på bryggeriet hade jag glömt men Bornholm var ön där ölet tillverkades. Efter en snabb koll i datorn fick han fram att bryggeriets namn var Svaneke. Hur många flaskor som fanns i republiken fick han också fram, vilka de flesta verkade finnas i huvudstaden.

Entusiasmen att betjäna verkade det inte finns någon hejd på. Det var här som jag bubblade av skratt inombords. Killen brann för sitt yrke och värv. Hade han, med livet som insats, haft möjlighet att trolla fram ett parti mörkt Svaneke öl till mig hade han gjort det! Sådant uppskattas och jag väntade gärna en liten stund medan han rotade i datorn. Det är alltid roligt att stöta på människor som är speciella och öppna; frågvisa Hanna häromdagen och nu denna entusiast med kunnande i glasbutikens sortiment och kundbetjäning.

Jag är ingen stor öldrickare men speciellt sommartid är det kul att överraska nästgårdssvåger med en flaska öl av oförutsägbar sort när vi sitter i kvällssolen en lördagskväll och filosoferar. Ofta söker jag roliga och märkliga namn på ölen och med lite tur kan det bli en riktigt fin smakupplevelse, som t.ex. Svanekes öl som jag blev bekant med för ett par somrar sedan.

blommor
Gammal och ny. Blommorna avlöser varandra med rasande fart. Nyss var det maskrosornas tid, nu är det denna vackra blomma som lever upp.
solöga
Min gräsmatta har ett varierat sortiment av vilda blommor som dyker upp. Ofta sparar jag en fläck av gräsmattan en tid när de blommar och låter dem visa upp sig. Visst heter denna blomma solöga? Snart kommer det fina prästkragar på ett annat ställe.

Året Runt

Håhå jaja, äntligen semester. Visst kom det lite regn i morse men nu är det åter soligt, lite blåst och myggfritt. Första lediga dagen och många fler väntar innan mina fyra lösveckor är förbi. Men vi skall ändå inte gå händelserna i förväg utan ta varje dag som den kommer och försöka använda dagarna på ett bra och avkopplande sätt. För lite vila känner jag att jag behöver.

Semestern inleddes igår kväll med att jag knatade ned till sister Jane. Med mig hade jag ett par flaskor öl som jag bjöd svåger att dela. Det bästa finska ölet som finns, påstod kassakillen i glasbutiken. Och visst, det var ett alldeles utmärkt, mörkt, ofiltrerat öl vid namn  Året runt”.

Det märkliga var att ölet hade svenskt namn trots att ett finskt bryggeri, Nokian Panimo, gjort ölet. Allt skall ju förfinskas i republiken och svenskan ”glömms” bort allt som oftast, därför var det en liten överraskning med det svenska namnet. Drycken kan gott rekommenderas för de som vill ha ett lite annorlunda öl på bordet och som gillar ett smakrikt öl. Dyrt var det inte heller, lite över 2 europengar per flaska.

Jag är ingen stor öldrickare men när jag ser en konstig etikett, flaskform eller ett annorlunda namn på en flaska blir jag nyfiken och vill prova. Gärna får det också vara ett mörkt öl. Hittills har jag haft tur och bara fått goda smakprover. I julas köpte jag ett norsk öl vid namn ”Annorlunda Jul” och den var också god, låt vara att jag då glömde bort den till julbordet och vi drack inte upp den förrän till midsommar men det är en annan historia som jag, om jag inte missminner mig, har förtäljt tidigare.

Runt våra fötter snodde svågers svarta katt med det enkla namnet ”Kisse”. Vad ankan heter vet jag inte men den satt helt stilla.

Underlig jul

Fridens Liljor med eder
… var det någon som brukade hälsa. Vem minns jag inte men det är väl en passlig hälsning i midsommartid.

Några blomster placerade jag inte under kudden igår natt när jag gick och lade mig, varken liljor eller annat vackert. En vas med syrener fanns dock på köksbordet, väldoftande och klädsamma.

Midsommarfirandet blev stillsamt med middag hos sister Jane & Comp. Grillat stod på bordet, både kött och en gudomligt välsmakande lax. Kvällen i övrigt tillbringades till en del bakom ratten men lite chaufförsbestyr. Det var riktigt vackert att köra hem sent på kvällen och se alla färger som den lågtstående solen förstärkte. Fälten lyste intensivt gröna, havet var så blått och solen lyste rakt i facet så man knappt såg något annat är denna jättebrasa. Solen gick knappt ned på hela natten. Nästan ingen trafik, det var bara att gasa på med bästa musiken i högtalarna.

Svåger kom hit mitt på dagen idag för att prata bort en stund och då kom jag på den geniala idén att dricka upp julölen. Jag hade nämligen till jul köpt ett par flaskor mustigt julöl från Norge med det märkliga namnet ”Underlig Jul” som jag då totalt glömde bort. På etiketten kunde man läsa att det var en brobyggare mellan öl och glögg, bryggt med kanel, ingefära, kardemumma och nejlika. Smaken var kraftig och minsann annorlunda. Svåger tyckte den var god, så god att han stöp i gräsmattan. Ingen mera öl där, var det första jag kommenterade landningen på det gröna med.

Det visade sig dock inte bero på yrsel i kontoret hos svåger eller bofinkens sång i grantoppen som gjorde att svåger bet i gräset. Hans stol råkade med ena benet komma utanför trätrallen som den stod på och då sjönk det spinkiga stolsbenet ned i gräsmattan med följd att det gick av och svåger gjorde en långsam bakåtvolt. Snyggt landat.

Midsommarfirandet avslutandes ikväll med en cykelfärd till grillkiosken nere vid Hellnäs sund. Grannen, fåraherden, var också där med familj för sol och bad. Att vattnet kanske inte var jättevarmt var inget pojkarna brydde sig om; är det sommar skall det badas. Sitter man där en timme eller två vid grillkiosken så får man träffa en hel del folk. Både kända och okända. Det var den stora behållningen förutom de två grillkorvar jag inmundigade.

Julöl vid midsommartid går också an
Bofinken sjöng så vackert i granens topp
Träffpunkt för infödingar och utbys som råkar komma förbi