Fin mix

På fredagskväll när jag körde från Jokkmokk till Boden kom jag att lyssna på Finnmix från P4 Norrbotten. Programmet påminner mycket om Tongåvan och Firarsvängen som vi väl känner till här i republiken.

Ett firarprogram där folk ringer in eller mailar hälsningar och önskningar.

Skillnaden är att i Finnmix är språket blandat, finska, meänkieli och svenska. Musiken har också mycket mera finska låtar jämfört med våra firarprogram. I Österbotten hör man sällan eller aldrig finska låtar i svensk radio. Annars är musikvalet lyssnarna står för ganska likt, svensk- respektive finsktoppen och smörlåtar.

Dock hörde jag inte landsplågan ”Du vet väl att du är värdefull” som spelas till lust och leda i republiken. Det var jag tacksam för! – Blir jag mera värdefull än vad jag  redan är finns det risk för hyperinflation.

Det som jag istället bl.a. fick lyssna på var en låt med Christer Sjögren och Kari Tapio. Christer sjöng ”Tio tusen röda rosor” medan Tapi sjöng ”Tre röda rosor” i samma sång  och på varsitt språk. En sådan inspelning visste jag inte att det fanns.

Det som gör Finnmix intressant är språkbruket och att det finns mera tid för folk att berätta. Riktigt roligt och intressant lät det som. Jag förstod inte allt men ändå ganska mycket för språket var som sagt blandat.

Ibland pratade de bara svenska, ibland bara finska. Eller så svängde de om mitt i en mening/samtal och fortsatte på det andra språket. Ibland gick samtalet på finska men sifforna var på svenska. Eller vissa ord som var svenska mitt i allt finska. Ibland pratade den ena på finska och den andra på svenska.

Det var ju fredagskväll och folk var på gott humör och ville gärna berätta mera än bara själva hälsningen. Jag kunde riktigt föreställa mig folk där i insnöade stugor som berättade om både det ena med det tredje. De norrbottniska, svenska dialekterna är lite kärva och klart påverkade av finskan. Genom programmet kom jag lite närmare de som bor i denna nu frusna landsdel.

Roligt var också att höra alla märkliga ortsnamn som norra Sverige vimlar av. Kompelusvaara, Markitta, Skaulo, Kangos, Saittarova, Junosuando, Soppero, Vittangi. Jag plockade några namn från kartan. Även släktnamnen var ofta speciella. I fredags var det en släkt Björnfot som nämndes ofta. Flygare, Kroka, Pärttu, Melkko, Sunna, Groot, bara för att nämna några andra.

Där satt jag i godan ro och lyssnade på Finnmix när renen plötsligt bara fanns där som en blixt från klar himmel. Nå, det har vi tröskat redan.

Kommer jag ihåg skall jag kommande fredag lyssna på programmet. Eller förresten det kan jag inte, för då skall jag ut på lite kulturella begivenheter. Men det går bra att i efterhand lyssna via Internet. Kanske ett sätt för mig att lära mig lite mera finska?

Jag lyssnar annars mycket mera på radio än ser på TV. Förutom Radio Vega står ofta något av P4:s regionala program på men också P4 Plus eller P2 Världen. Och säkert något av alla specialprogram som finns. ”Språket” är ett favoritprogam.

Vilken är er favoritradiokanal? Brukar ni lyssna på radio via Internet, någon av alla dessa otaliga stationer ute i världen? Radio Garden är ett utmärkt sätt att nå ut till dessa, ofta avlägsna stationer. Ett speciellt gränssnitt.


Finnmix

P4 Plus 

P2 Världen

Radio Garden

Några marknadsbilder till. Här ryker det för kung och fosterland

Och här har vi korvarna som jag inte fick med mig hem. I alla fall några av dem var det tänkt.

Trion ”Norr om Stockholm”, som vi lugnt kan säga att det var.

Ett smakprov på vad som visades på modevisningen.

Men visst måste vi ha med en ren till. Ser snäll ut.

Så var det hej då till Jokkmokk vintermarknad för denna gång. En stund senare satt jag i bilen och lyssnade på Finnmix.

 

 

Annonser

Radio, något jag inte kan vara utan

Visserligen är Greklands ekonomi på obestånd men den senaste åtgärden att stänga ned ERT, den statliga radion i Grekland är ändå väl dramatisk. Det är som att frånta ett folk all heder och ära, dess röst, dess information, Greklands röst både i landet och internationellt. Att det fortfarande är stora problem med ekonomin visar denna åtgärd. Förhoppningsvis är det en fint från regeringen för att genomföra en reform av radion och Tv:n i landet. Kanske de tog till storsläggan och drämde till för att få igång en reform, för att visa allvaret i situationen; alternativet hade varit en långsam process med ständiga protester, förhalningar och i slutändan ett magert resultat. Det verkar nu som vissa sändningar har återupptagits och vi får hoppas det blir en lösning som både främjar ekonomin och behovet av public service som inte privata mediabolag tillhandahåller.

Jag lyssnar en hel del på radion medan Tv-tittandet nu är på ganska låg nivå. Jag såg ett program häromkvällen, Adress New York från YLE5, den svenska Tv-kanalen i republiken. Annars kan det gå veckor innan jag tittar på TV. Det jag tittar sker via nätet.

Jag kom att tänka på vilken förlust det skulle vara om t.ex. den statliga radion i republiken och i kungariket skulle stänga ned. Vi i Pampas har ju tillgång till båda och många fina program kan vi lyssna på via etern. Jag listar några program som jag anser vara värdefulla och som jag regelbundet, om inte alltid, lyssnar till, via nätet eller etern.

Kaffekvarnen (Radio Vega) – programmet som spelar gammeldagsmusik, allt fram till 60-talet kan man säga. Ibland brukar jag skicka in en och annan önskning.

Café Continental (Radio Vega) – musik från hela världen, sådant man normalt inte hör i skvalradion.

Människor och minnen (Radio Vega) – säger självt vad det handlar om.

Samtal om livet (Radio Vega) – Intressant program med många människoöden.

Slaget efter tolv (Radio Vega) – Debattprogram

Vegas sommarpratare (Radio Vega) – sommarpratare

Sedan har vi också lokala program som Firarsvängen som är ett program från Pampas där folk hälsar till och lyckönskar till sina vänner och bekanta.

Språket (P1) – intressant program om svenska språket

Ring så spelar vi (P4) – lördagsmorgon i lugn och ro, långsam frukost och så detta sympatiska program.

Kalejdoskop (P2) – ett program med lite allt möjligt

Lanzkampen (P1) – Annika Lanz i full gång

OBS (P1) – Många intressanta ämnen tas upp

På minuten (P1) – ett program som är ett kaos, ett roligt kaos!

Vetandets värld (P1) – vad mycket nytt man får lära sig

Det blev mycket P1 och P2 från Sveriges Radio och det visar bara hur viktig en oberoende radiokanal är. Kommersiell radio skulle inte komma ens i närheten av den mångfald som statliga radion i Norden bjuder på. Jag betalar gladeligen den mediaskatt som är nytt i republiken i stället för TV-licensen.

antennträd
Mitt antennträd från vilka mina riktantenner utgår från. Det låter mystiskt men jag lyssnar på hela världen, via etern.

En trevlig stund väntar er

Så är vi åter på ny kula och något skall jag väl ännu skriva på denna blogg. Jag får väl säga att jag var rätt flitig förra året med över 90 000 ord skrivna. Jag skriver oftast mina inlägg i Word och kopierar sedan in texten i bloggen. Därför vet jag hur många ord jag skrivit. Eller över en halv miljon tecken med blanksteg. Inte konstigt att jag sliter tangenterna på den bärbara. Hur många inlägg det blev under år 2012 vet jag inte men det kan också räknas vid tillfälle.

WordPress har den utmärkta servicen att det skapas en sammanfattning av mitt bloggande under det gångna året. Finns att studera och skrolla ned på https://villniles.wordpress.com/2012/annual-report/

Dagen har annars varit riktigt grådaskig med mulet väder och tidvis regn. Jag gick ut en tur men fick vända på klacken efter en stund när det började regna lite mera. Våt blev jag om både mössa och sko. Därtill höll jag på att dratta på ändan ett flertal gånger. Halt var det på sina ställen. Med andra ord inget riktigt spatserväder eller läge för fina fotografier.

Igår lyssnade jag på en repris i radio Vega. Det var sommarprataren Patrick ”Pata” Degerman som berättade om sina resor och strapatser jorden runt. Han är något av en upptäcksresande med äventyrliga färder både på Antarktis och i djupa djungler. Hans berättarstil påminner en hel del om hur en av deltagarna i Julpizzan framförde sina historier. Rösterna är också ganska lika. Jag tänker på den gode Magnus i Ebbas stad.

Patrik berättade om vädret som kan drabba en resenär. Han brukar ofta fråga infödingarna om kommande dagars väder. De vet bäst men folk från Island, Norge och Tahiti skall man inte fråga om väder för de tycker allt väder är bra. Han hade frågat en man från Tahiti om morgondagens väder och denna svarade: Very good! Följande dag blev det full storm och när Patrik beklagade sig över den dåliga väderleksrapporten blev men mannen inte svaret skyldig: A very good storm!

Programmet kan avlyssnas på Arena: http://arenan.yle.fi/radio/1742863 Tyvärr kan hela programmet inte avlyssnas utanför republikens gränser eftersom det spelas musik. Men som tur i oturen kan den klippta versionen avlyssnas utomlands på http://arenan.yle.fi/radio/1599009 och det är den som man vill höra. Den versionen är också den mest lämpliga som den som har ont om tid eller vill ladda ned programmet för att lyssna i bilen eller från telefonen. Lyssna, jag lovar att det är ett underhållande program. Ni kommer att få en trevlig stund.

Summan av kardemumman är att det finns inget dåligt väder, bara dåliga kl…. Ok, jag skall inte dra den ramsan. Sämre väder än idag kan jag alltså tänka mig. Lite regn och halka är inget mot en rejäl snöstorm, eller en, ja, en riktig orkan.

stämningsbild
En riktigt tråkig bild får illustrera dagens väder. Det som göms i snö kommer fram vid tö.
el gato
Idag blev det en stunds TV-tittande. Jag förenade nytta med nöje och tittade på spanska TV:n som hade en årskrönika. Något förstod jag.

Men först lyssnar vi på radio

Det blev, av olika orsaker, inga fler inlägg från Barcelona under själva resans gång men när jag samlat tankarna skall jag försöka producera ett par skriverier från resan.

 Hem kom jag igår kväll, trött men nöjd med vår gemensamma resa. Jobb blev det imorse men jag kände mig inte alls pigg och redo utan kände mig frusen och bensvag. Dagen gick bra men nu ikväll kommer åter mattheten över mig. Hoppas bara att jag inte blir förkyld eller att jag fått solsting i efterskott, för soligt och varmt det hade vi mest hela tiden.

Jag vill dock först tipsa om ett utmärkt radioprogram som också går att höra på nätet. Det är programmet ”Språket” som går på P1 tisdagar kl. 14.20 republikansk tid men kan även höras i repris på onsdagar kl. 20.03 för den som inte nyttjar Internet för dylikt. I programmet denna vecka utreds bl.a. orden nyttja och utnyttja. Alldeles i början av programmet finns också ett inslag om österbottniska dialekter som Kim Holm från Voitby gjort. Fortsättning följer nästa vecka om våra, kanske i andras öron, säregna dialekter här i Pampas. Det är faktiskt så att man på dialekten kan höra från vilken by man kommer fast avståndet mellan byarna inte är mera än 10 km.

Svenska i Österbotten 

Inte så ny och blank men här syns min ena turistsko. Mycket bekväm och luftig.

Verbala tics

Vanligtvis stiger jag upp i tidig otta. Uppe med tuppen eller t.o.m. före tuppen. Efter morgontoaletten gör jag tidig frukost samtidigt som jag lyssnar på radioprogrammet Vaken från kungariket. Ett småtrevligt program där de har ett nytt ämne varje natt. Folk ringer in, Sms:ar eller e-postar sina minnen, tankar och erfarenheter. Det är bara en av programledarna jag irriterar mig på. Han är lite invecklad och nästan …. ja, fjantig.

I morse var ämnet ”Vad gör du när det regnar?” Kanske inte världens intressantaste ämne så det ordar vi inte mera om. Men det var en snubbe som ringde in och berättade ett eller annat. Han grej var att han i var och varannan mening använde frasen ”och så vidare”. Han fyllde ut sina meningar med dessa ord. Fenomenet är inte ovanligt; själv använde jag en gång i tiden titt som tätt ”va” som avslutning på en mening. Som tur är har jag slutat med den ovanan. För en ovana är det.

I Saltgruvan fanns en tid en hövding som sade ”Vad skall man säga” i tid och otid. Än idag finns uttrycket kvar i gruvgångarna. Ett annat ord, som är betydligt vanligare, är ”typ” som kastas in här och där. Jag har fått den uppfattningen att det är mest yngre människor och barn som har denna olat.

Frågan är: varför använder vissa människor dessa upprepade utfyllnadsord som egentligen är helt onödiga? Kan man kalla dem verbala tics? Är det för att samla tankarna ett kort ögonblick eller är det helt enkelt en ovana som att bita naglar eller nervöst vifta på foten? Hur som helst, det är ett fenomen bland andra, som vi människor kan hänfalla till. Vi är alla olika och tur är det; tänk om alla vore ”perfekta” i tal och beteende. Visst skulle världen vara bra mycket tråkigare då?

Konstnärlig handling i Vasa