Inget lager på lager

Som ni kanske minns så hade Brunte vissa olater för sig när jag körde till och från Urkult. Ett av hjullagren i bakändan förde oväsen. Det har naturligtvis inte blivit bättre och för en vecka sedan besökte jag verkstaden för att åtgärda problemet. Döm om min förvåning när beskedet kom att inga hjullager finns till gamla Brunte som är av känt märke och modell.

Idag gjorde jag ett återbesök för att utröna om ytterligare forskning i ärendet gjorts men möttes av samma svar. Inte på ett enda ställe i hela Finland finns detta lager på lager; inte i Sverige heller för den delen. Märkligt!

När jag kom hem satte jag mig vid datorn och gjorde en runda på nätet i syfte att beskåda detta mysterium. Inom några minuter hade jag hittat hjullagret i Sverige och på prov lagt en beställning. Fungerade hur bra som helst. Jag ringde verkstaden och meddelade att jag hittat lagret färdigt för leverans.

Aha, det visade sig att denna firma också finns i Finland och nu gjordes beställning därifrån via verkstaden som för hoppningsvis snart kan ta sig an Bruntes krämpa inom en snar framtid.

Vad lära vi av detta? Jo, att inte ta allt för givet utan också själva undersöka saker och ting. Möjligheterna är nästan oändliga på nätet via vår allvetande Google.

En liknande sak hände mig för några år sedan när Brunte även då var krasslig. Motorn fick ryckningar vid jämt gaspådrag men hade inga problem vid acceleration. En annan verkstad än den nu anlitade hittade inget fel utan började byta ut del för del av tändningssystemet enligt try-and-error-metoden. El-fel kan vara svåra att hitta och kan bli kostsamma.

Jag gjorde en sökning på nätet och ganska snart hittade jag andra bilägare med liknande problem. Lösingen fanns också till hands efter lite rotande bland frågor och trådar på diverse forum. Ett visst kablage i motorrummet hade tendens till att ärga och skapa löskontakt. Det enda som behövdes vara en pust av kontaktspray och så var den saken biff.

Förhoppningsvis är Brunte snart vid full vigör och att vi tillsammans kan anträda en liten roadtrip i vårt fagra Norden. Mera därom senare!


Vet ni förresten varifrån uttrycket ”saken är biff” kommer? Här kan ni läsa det.

Denna VW fick en helt ny makeup på Urkult. Borde jag lägga ett bud?

 

Bilder i vintermörker och en hjälpande hand

Min nya kamera har potential. Jag gjorde igår ikväll ett experiment när månen sken om bäst, trind och rund på himlapällen. Månen seglade upp på skyn och belyste byn; annars hade det varit svart som i en säck. Nästan.

Jag ställde upp mitt stativ och monterade kameran och gjorde någon inställning med kalla fingrar. Sedan tryckte jag på knappen och väntade en stund innan slutarljudet hördes. Voilà, där föddes en bild, fullt godkänd.

Jag vill bara säga att jag är nöjd med min nya kamera. Nu gäller det bara att lära sig och utnyttja alla finesserna.

Från det ena till det andra; i torsdags när jag kom hem från Saltgruvan vittjade jag min postlåda. En helt normal procedur men jag var väl lite häftig i mina rörelser så ena gångjärnet (av plast) på locket gick sönder med ett litet kras. Inte roligt när postlådan går sönder. Jag frambringade ett kväde, föga vackert.

Igår när jag åter skulle hämta min post så var plötsligt postlådan reparerad med en passlig skruv. Tänk att postverkat har sådan service. Det visste jag inte.

Innan jag utbrast i lovsång över vår postgubbe så erinrade jag mig dock att jag i torsdags växlade jag några ord med mannen i traktorhytten som röjde snö vid postlådorna och beklagade mig då över fadäsen med postlådan. Jag lade ihop två och två och misstänker starkt att hyttmannen har något med reparationen att göra. Han är nämligen flink att hjälpa till där det behövs. Det tackar vi för och hoppas kunna återgälda vid tillfälle. Det är så det fungerar när folk känner varandra och bysämjan är god.

månlyse
Denna bild är tagen igårkväll 19.30 utan annan belysning än månen. Bilden är inte heller manipulerad annat än att storleken är förminskad.
måne över byn
Motljus kan vi kalla denna bild. Månen strålar stakt på himlen.

 

Yippiii – On the road again

Brunte har senaste året lidit av tilltagande krämpor, spasmer, nervositet och ryckningar vid måttligt gaspådrag. Speciellt har detta yttrat sig vid högersväng i kurvor. Ett mysterium som gjort mig allt mera konfunderad och irriterad.

För ungefär en månad sedan åkte vi tillsammans in på akuten för att diagnostisera vilka besvär Brunte led av. Var det flimmer i förmaket, gallsten eller var det blindtarmen som gjorde sig påmind? Var jordningen ok eller var det dags för jordfästning (skrotning)? Var kolesterolvärdet normalt, blodtrycket stabilt, luftfiltret utbytt?

Medicine licentiaten iklätt blåställ och skärmmössa ryckte i diverse sladdar och slangar, kopplade in datorn och testade, hummade och föreslog byte av rotor, tändkablar, fördelarlock och bränslefilter. Desperat och med Bruntes förtvivlade blick på min näthinna gick jag med på denna operation. Allt byttes ut, inget hände. Brunte fortsatte med sitt ryckande och knyckande.

Vi gjorde ytterligare ett par vändor till akuten tills vi idag hamnade hos specialisten, doktor Bergman. Han kontrollerade tändspolen som var helt normal, klämde och kände på slangar och kablar, följde med fingrarna längs med ledningar, lossade anslutningar och kopplade ihop igen. Med stetoskop i öronen lyssnade han efter pys och blås. Jodå, jag skojar inte; stetoskop hade han!

Med motorn igång utförde Bergman diverse intima undersökningar i kablage- och slanguniversum och plötsligt ruskade Brunte till, motorn stannade nästan men kom igång igen. Den gode doktorn var något på spåren! En undergörande spray blåstes in i kablaget, jordning rengjordes och provtur rekommenderades.

Plötsligt rusade Brunte fram som i sina ungdomsdagar, kraftfullt och utan ryckningar vid gaspådrag. Brunte galopperade fram i kurvorna, varvtal ändrades, växlar byttes, allt var frid och fröjd. Eureka, felet är åtgärdat. Leve doktor Bergman! On the road again.