Samtal på stan

Vistelsen i Albufeira på Algarvekusten i Portugal närmar sig slutet och imorgon söndag äntrar vi flyget på Faros flygplats för att susa hemåt. En hel dag återstår dock och den kommer jag att använda till att ströva omkring i sakta mak och fotografera.

Jag träffade igår kväll på en tysk man från Bayern som också hade fotografering som intresse. Han pratade en utmärkt engelska så jag fick inte tillfälle att öva min tyska i någon större omfattning.  Han verkade vara en duktig fotograf som också haft utställningar och är omskriven i tidningar. Jag fick nämligen hans visitkort så jag kunde forska lite på nätet om honom. Dock fanns inte speciellt många av hans bilder publicerade på nätet. Han verka ha ungefär samma ambitioner som jag vad gäller motiv och utförande. Vi samtalade en god stund om vårt gemensamma intresse.

Han menade också att Albufeira är en engelsk koloni för deras andel av turistandet här är så dominerande. Holländska, danska och en del franska kan också höras men ganska litet svenska och tyska. Och finska har jag bara hört från grannarna inunder min lägenhet.

En hel del engelska grabbgäng kan både ses och höras men också grupper med yngre engelska kvinnor, typ möhippor.

Ett något kortare samtal infann sig tidigare på dagen när jag var på väg till hamnen här i Albufeira. Det var en hantverkare som hängde i ett fönster på andra våningen i ett hus. Han uppmärksammade mig med att jag skulle ta ett foto av honom och det gjorde jag. Troligtvis höll han på med kakelarbete och han var från Moldavien. Han kunde en stapplande tyska och ville veta varifrån jag kom. Finland svarade jag och det tyckte han var bra: Finnland sehr gut. Sedan ville han veta vad jag tyckte om Ryssland och skrattade. Jag vet inte riktigt hur jag skulle tolka det så jag bara skrattade tillbaka. Moldavien som nation är ganska ryskvänligt men det innebär ju inte att alla där är det.

Samtal blev det också med sister Jane och svåger på gågatan nere i gamla stan. Politik som är svågers favoritämne tröskades en god stund medan vi intog lite förfriskningar.  Ljudnivån var ganska hög för där satt också ett par engelska gäng som inte direkt var tystlåtna av sig. Pratglada men inte otrevliga.

Vädret har varit varierande under veckan. Mycket sol och varmt för det mesta men nu verkar det som om det är till och med varmare på hemsoporna. Idag lovar prognosen hela +24 hemmavid och det är mera än vad som förväntas här. Kanske vi hinner njuta av värmen några dagar hemma också?

Naturligtvis några bilder levereras också!

Stranden i Albufeira är inte så dum för de som gillar att ligga och steka sig. Dock är det ännu inte säsong här så det är gott om plats.

Hamnen för fritidsbåtar och de båtar som går på kryssning med turister ut en sväng på havet eller längs kusten.

Nere vid hamnen fanns det en hel del serveringar och restauranger för de törstiga och hungriga.

Här en som solar fotsulorna.

Snart var han dock igång med annat. En livad typ.

På kvällskvisten var det ett gäng festglada engelska damer som skulle ut på galej. Möhippa gissar jag med tanke på attiraljerna de fraktade med sig. De bor på andra sidan gatan och hade beställt en hoper taxibilar.

Livsstilar

Vad är bättre än ett givande samtal om livet, resor, ekonomi, politik, livsstil, framtiden, minnen, hälsa och välmående?

Igår besökte jag sister Jane med gemål i den Lyckliga Staden. De bjöd på middag. Köttsås av älg, egentillverkad lingonsylt, broccoli och som efterrätt äppelpaj av egna äpplen och vaniljsås. Supergott!

Som vanligt diskuterade vi en hel del. Bl.a. berättade de att de nu kör en kampanj med att inte äta någonting efter klockan fem på eftermiddagen. Ett bra sätt, tillsammans med motion, att gå ned några kilon. De har nyligen återvänt från en resa till Sicilien och där åt och drack de så gott att de tyckte att ett något mera spartanskt leverne var nödvändigt innan de åker på nästa tripp i november. De har också en vit period, d.v.s. inget öl, vin eller annan stark dryck, skall inmundigas innan nästa resa.

Detta med att inte äta någonting efter klockan fem är något som kanske också jag borde följa? Ofta vill jag ha en smörgås och te ganska sent på kvällen. Hur skall jag lyckas med det, bryta vanan? Jodå, sa svåger, det går hur bra som helst efter några dagar. – Då blir det bara lite maté ikväll för min del. Få se hur jag lyckas?

Vi diskuterade också livsstilar. Hur jobbar man på rätt sätt, hur mycket, när. Alternativt boende, kanske en lägenhet i Spanien/Portugal som pensionär, eller en stuga i ödemarken. Behöver man köpa en massa grejor, senaste nytt av allt eller klarar man sig med ett enklare liv? Mindre boendeyta, färre ägodelar att ta hand om och bekosta. Själv har jag varit inne på dessa tankar många gånger och skulle inte ha något emot att prova på en enklare livsstil. Fast jag har ju redan en ganska enkel livsstil men den går kanske att förfina.

För att citera Thoreau:

När man skaffat sig nödvändigheterna, finns det ett annat alternativ än att sedan skaffa sig överflödigheter, och det är att verkligen börja leva.

På Facebook fick jag idag syn på en länk till en tidningsartikel om ett sådant alternativt sätt att leva. Det är Rania Rönntoft och sambon Andreas Skoglund i Matfors en bit från Sundsvall som flyttat från Göteborg för att leva ett mera lugnt liv nära naturen. Ganska tufft tycker jag att ungdomar väljer denna livsstil när andra i deras ålder köper hus, tar lån, skaffar barn, klättrar i karriären. De tror på downshifting något som också jag är intresserad av. Jag kommer att följa Ranias blogg Rania Maria Photography” en tid och se hur de lever livet.

Ytterligare en länk, ”Du och din puls går ner i varv i naturen”, som handlar om välmående, hittade jag på YLE:s hemsida där vikten av visteles i naturen framfördes. Självfallet tog jag idag i samma anda en runda på ca 6 km gåendes i rask takt. Dock stannade jag till här och var eftersom jag också hade med kameran. Jag borde ha förbättrat min livskvalité en hel del om vi skall tro vad som skrevs på YLE:s sida. Bäst var det när jag upptäckte ett par hjortar som betade på en äng i skogen och att jag också lyckades fånga dem på bild. Det är livskvalité!

hjortar
Här står de och kollar en lång stund på vem jag är. Till sist skuttade de iväg in i skogen och ett starkt flåsande ljud hördes. Kanske irriterade över att de blivit störda. Tyvärr hade jag inte mitt 70-300 objektiv och stativ med. Då hade jag kommit nära och kanske fått en kanonbild.
2015-10-03 Oravais hamn
När jag åkte hem igår kväll stannade jag till i kyrkbyn och tog denna bild från hamnen. Tyvärr lite sent för att fånga en ännu bättre solnedgång.