Stolen e stulen

Denna gång bodde jag på Näsåkers Camping eftersom som mitt sällskap så ville. Fördelen och nackdelen med detta var närheten till festplatsen. Vi bodde bara ett par hundra meter från ingången och det innebar inga långa gångavstånd men också en hög ljudnivå på natten om man gick och lade sig före musiken tystnade och det gjorde den sent. Det var mera ungdomar och festande på denna camping jämfört med fjolårets Sigges Familjecamping. Inte så det störde mig, ingen bar sig illa åt, vad jag såg och jag hade inga svårigheter att somna in. Problemet var bara att jag vaknade i vanlig tid trots den sena John Blund.

Vi fick en rätt bra plats bland tallar och snår vilket betydde skugga under den heta solen som lyste för det mesta. Fredag eftermiddag regn men inget långvarigt. Sister Jane och svåger klagade på att de frös första natten och klädde på sig mera inför följande natts vila medan jag inte kände nästan någon kyla alls. Ibland låg jag t.o.m. utanför sovsäcken (däremot låg jag inte utanför tältet) eftersom jag sover bättre när det är lite kyligt. Vädret kunde vi inte direkt klaga på.

Svåger gillade Badplatscampingen skarpt och kommer de någon fler gång så skulle det inte förvåna mig alls om de valde den campingen. Men backen är brant varje gång man skall upp.

Sister Jane hade nog i tankarna att göra mat på spritkök men vid närmare eftertanke fanns det så mycket god mat att köpa att det kändes rätt att prova olika ställen. Hungrig behövde vi minsann inte vara.

En sak jag funderade på: varför fanns det inte lite fler krokar på väggarna i servicebyggnaden där man kan hänga kläder och tillbehör medan man uträttade sina bestyr, vare sig det var att duscha eller annat? Det var lite snålt med krokar trots att de inte kostar mycket.

Som sig bör hade jag tält, madrass, sovsäck och campingstol. En så erbarmligt obekväm stol att redan första kvällen förklarade jag att jag inte skulle sörja det minsta om någon snodde stolen. Följande morgon var den borta! Ibland hör Gud bön med detsamma men lite snopet kändes det. Slit den med hälsa och hoppas att du inte får ryggskott, du som tog den!

urkult tält
Här fanns ännu både tält och stol i behåll.
urkult efter regnet
Efter regnet. Lite skogigt ser det ut men det fanns många fina platser att välja på.
urkult syster sol
Syster Sol, reggae-drottningen i full action.

Modelejon stilade i stolar

Idag har jag suttit i minst 25 stolar och också ätit en hamburger meal. När jag tog första tuggan fick jag äckelkänslor. Märkligt, så har jag inte känt tidigare inför en hamburgare. Varför köpte jag  hamburgare, pommes och en Fanta? Kanske gammal vana och ett sätt att inte behöva göra mera ätbart denna afton? Fast det är ganska länge sedan jag senast ätit hamburgare, så det är ingen vardagsmat för mig och det lär nog dröja till nästa gång.

Jag studerade folklivet och modet utanför ingången till stora köpladan medan jag motvilligt tuggade i mig hamburgaren. Det som först fångade min uppmärksamhet var en ung kille som travade fram och tillbaka utanför hamburgerrestaurangen. Stickad mössa hade han på huvudet men det var framför allt byxornas position i höjdled som jag började fundera över. Byxorna hängde mera än halvvägs ned på rumpan och mönstret på kalsongerna var något brokigt. Jag grubblade på ett mysterium; hur kan dessa ynglingar med byxorna nedhasade halvvägs till knäna överhuvudtaget hålla dem på sig? Pröva själva får ni se, det är minsann inget lätt konststycke. Det fick jag själv erfara idag efter att en knapp i byxorna behagade flyga sin väg som en raket medan jag böjde mig ned för att plocka till mig en burk gurksallad från lägsta hyllan.  Nåja, det var bara att spänna bältet ett hål till och se glad ut tills jag upptäckte att dragkedjan i gylfen också börjat strejka. Den gled allt längre ned och nu kände jag mig som ett riktigt modelejon med pantalongerna exponerande kalsonger i svart. Låt vara att det var fel sida av byxan som öppnade sig för allmänhetens eventuella beundran av min klädeskombination för dagen men någonstans skall man börja. Som tur var hade jag en tröja på mig som jag, likt tjejer med minikjol plägar göra i besvärliga situationer, kunde dra ned över härligheten som skymtade.

På tal om tjejer så såg jag också en ung tös som kom stolpandes med trasiga jeans. Eller, trasiga och trasiga, hålen var omsorgsfullt sydda i kanten vad jag kunde se. Men sex stora revor per ben ovanför knäna syntes. Som tur var fick jag behålla mina byxben hela under hela vistelsen i köpladan och det är jag glad för. Jag hade nämligen fullt upp med att inte visa upp det senaste modet för gentlemän i mogen ålder som jag drabbats av.

Resan till provinshuvudstaden löpte fint. När jag kom ut på stora pulsådern genom landskapet hamnade jag sist i en kö på sex bilar, i regnväder och med en större skåpbil främst.  Åhå, nu får jag sitta i 80 km/h ända fram till den steniga hagen vid stadsgränsen, tänkte jag. Döm om min förvåning när alla fem bilarna i kön körde om det första långsamma fordonet i rask takt. Det har inte hänt tidigare vad jag kan minnas. Alltid är det någon lus som fastnar bakom snigeln och därtill ligger tätt bakom vilket försvårar omkörning. Själv körde jag om på sista raksträckan innan Ölis.

Jag var därför vid gott humör när jag anlände till provinshuvudstaden. Efter provianteringen skulle det provsittas stolar. Jag var nämligen på jakt efter en ny kontorsstol till mitt skivbord. En sådan med snurr och gung, höj och sänk. Jag besökte fem möbelfirmor innan jag hittade en som passade. Tyvärr fanns den inte i lager även om deras dator visade så men nästa vecka får jag hämtade den.

Förresten, någon som vill köpa en kontorsstol med snurr, visserligen utlevad och med förskräckligt gnäll men i vilken det skrivits månget blogginlägg? En riktigt inkörd bloggstol med andra ord.

?????????

Kan det vara så att killarna med hängbyxor har en säkerhetsnål framtill som de hakar fast byxorna i  skjortan? Ja, så måste det vara!

Denna stol skall snart stifta bekantskap med min rumpa