Förra helgen när jag besökte Umeå träffade jag också en ung dam som åkte samma färja, ida y vuelta. Jag kände henne något från tidigare och hon var lättpratad så på färden blev det givande samtal.
Trots att hon var så mycket yngre visade sig att vi hade flera gemensamma intressen, bl.a. samerna och deras kultur. Hon studerar till dramapedagog och hon har gjort praktik på Giron sámi teáhter i Kiruna där hon också kommit i kontakt med Katarina Barruks musik. Det är inte ofta som jag träffar personer med likartade intressen. Att jag också väckte hennes intresse för Urkult gör inte saken sämre. Jag berättade entusiastiskt om mina intryck och uppleverler av Urkult och hon skulle göra egen research på nätet och undrade varför hon inte hört talas om Urkult tidigare. Ja, det undrar jag också. Tyvärr är kulturutbytet mellan Österbotten och mellersta Norrland inte vad det borde vara! Idag finns en mängd intressanta kulturella aktiviteteter och nöjen i mellersta Norrland som också borde locka Österbotten!
Dramapedagog, vad är det, funderade jag? En utbildning som dramapedagog kan ge arbete inom skola, kultur och fortbildning, konstnärligt arbete, hälsa och vård, personalvård, teater och privata näringslivet. Intressant tycker jag. Lärande och kultur inom samma paket.
Denna tid på året finns det mängder med annonser om utbildningar i tidningarna. Som ett stort smörgåsbord för ungdomarna att välja från, beroende på betyg, förutsättningar och intressen. Visserligen kan det vara svårt att välja rätt och många är de som går två olika utbildningar därför att den första visade sig vara en miss eller inte fullt ut det som förväntades. Lite avis är jag på de möjligheter som finns idag jämfört vad jag minns att det fanns den tiden när jag var ung.
När jag en gång i tiden skulle göra yrkesval var det inte lätt. Sista året i mellanskolan fick vi någon slags vägledning i yrkesval men svetsare var inget för mig, däremot tyckte jag sjömansyrket verkade spännande, något som jag fick prova på senare i livet. Yrkesvägledningen var skral den tiden och det slutade med att jag började jobba som 16-åring och gled in på textilbranschen inom vilken jag också utbildade mig, vilket senare visade sig vara en tillfällig lösning.
Idag skulle jag gjort ett annat yrkesval. För 10-15 år sedan, när jag skaffade mig grundläggande utbildning inom IT var detta område självklart. Fortfarande är IT mycket intressant men de senaste 5 åren har det kulturella/konstnärliga blivit mycket mera intressant och idag skulle jag mycket väl kunna tänka mig en utbildning inom den kulturella sektorn. Låt vara att det är en tuff bransch men man bör göra det hjärtat kallar.
Något nytt yrkesval för mig är inte aktuellt, nu gäller det att löpa linan ut, men skulle jag idag vara ung och välja utbildning skulle det i första hand bli inom litteratur, skrivkonst eller media av ett eller annat slag. Eller inom IT som andra alternativ. Tänk att det skall ta så lång tid att äntligen hitta yrkesområden som jag helhjärtat skulle kunna tänka mig att satsa på. Nog är livet bra konstigt ändå.
Å andra sidan är det aldrig för sent att skriva, skapa och söka nya domäner, nya äventyr, nya kryddor! Så länge det finns liv finns det hopp!
Följande video spelade jag in på Umefolk med Katarina Barruk som jojkade Umeälven. Jag uppfattade inte titeln på umesamiska varför jag skrev till henne och bad om den. Samiska är inte det lättaste språket men ändå intressant. Några ord kan jag. Min vän från färjan hade också fått agera på scenen i Kiruna med samiska som språk. Det gick bra så länge handlingen följde manus men när det gällde att improvisera var det strax mycket svårare.
