En gåva kan betyda allt

Idag har jag varit på kalas. Grannens ena pojke fyllde år och naturligtvis skall det vara kalas för släkten. Alltid roligt att träffas denna tid på året, strax innan jul, även om familjen i fråga råkar ut för extra mycket firande denna tid på året.  Det klumpar ihop sig för dem.

Det är inte alltid lätt att hitta lämpliga presenter eftersom i stort sätt alla idag har allt var de behöver och lite till. Att köpa något krams som blir liggandes i någon vrå känns inte heller så lockande. Istället brukar jag ge en peng så får födelsedagsbarnet själv köpa eller spara som hen finner för gott.

Julen står för dörren och då bryter det stora julklappskriget ut. Mängder med klappar skall inhandlas och utväxlas. Affärerna mår gott. Inget fel med det; vi vill ju alla uppmärksamma våra nära och kära med en gåva av en eller annan sort vid juletid.

Samtidigt finns stor nöd ute i världen där värdet av en endaste julklapp skulle kunna rädda liv eller hjälpa upp en svår vardag för flyktingar i läger. Jag brukar ge en slant till Röda Korset istället för julklappar till min närmaste släkt. Det gör största nytta då brukar jag tänka. Kanske köpa sig lite julefrid men jag ser mera nyktert på saken ändå: ingen kan göra allt, men alla kan gör något. Efter förmåga och belägenhet.

Just nu är det svår nöd i flyktinglägren i Bangladesh dit folkgruppen rohingyer från Myanmar (Burma) tagit sin tillflykt undan etnisk rensning av den burmesiska militären. Militären sopar med kvasten och de rohingyer som inte hinner undan utsätts för förföljelse, mord och våldtäkter.

Därför, kanske en del av budgeten för julklappar ändå skulle kunna avvaras för att hjälpa de som har det sämst ställt här i världen, om det så är här hemma eller långt borta? Som ett förslag och julklappstips! En gåva till Röda korset är ett bra sätt; det finns säkert andra organisationer också.

En vecka kvar till jul och mycket stök att hinna med? Själv tar jag det lugnt. En bit rökt fårkött är beställt och kanske något annat smått och gott till julbordet inhandlas under veckan. Inga stora anstalter.


Röda Korsets Katastroffond 

Somaya, 10 år berättar  – Aftonbladet.
”Jag känner mig ensam” 

En funderare på världens elände?
Annonser

Får jag lov, min kära?

Jag kom att stifta viss bekantskap med GDPR. Vet ni vad det är? Nej, jag kan gissa det men det berör dig som bloggar i högsta grad eller har bilder på nätet.

Maj 2018 kommer en ny lag att gälla i EU som behandlar personuppgifter, General Data Protection Regulation (GDPR). Personuppgifter är väl något tråkigt med databaser och liknande kanske du tänker. Ja visst men också fotografier i vissa fall. Ett fotografi är nämligen en personuppgift om person kan identifieras!

För företag, yrkefotografer, organisationer och dylikt kommer det att finnas krav på samtycke – helst skriftligt – för att få ta en bild på människor som kan identifieras, lagra på minneskort och dator samt vid publicering. Bryter man mot detta kan det i värsta fall handla om mångmiljonböter och ersättningar till drabbade.

Gäller det också privatpersoner och för privat bruk? Nej, men man får inte publicera en bild på Internet, inkl. Facebook och bloggar, om tillstånd inte finns. Det kan också bli så att gamla bilder med nulevande människor måste raderas om tillstånd saknas.

Kan det vara sant, var min första tanke. Detta innebär att man inte får ta en gatubild där finns x antal random människor syns och publicera den på sin blogg. Inte heller får t.ex. registernummer på bilar synas. Åker jag till Stockholm och vill ta en bild för min blogg som visar människomyllret vid Centralen där en enda går att identifiera så är bilden förbjuden om jag inte införskaffat tillstånd av personen att publicera bilden på min blogg. Eller så får jag sudda friskt och hur snyggt är det?

Är detta slutet för street photo och all den rikedom det innebär? Inte rikedom i pengar utan i motivrikedom.

Som det varit hittills får man ta bild av allt utom skyddsklassade objekt, på annans privata område utan tillstånd (t.ex. tomter), på område där fotoförbud är annonserat, bilder som används i reklam (krävs tillstånd) och personer i utsatt läge eller kränkande bilder. Man får ta bilder av det mesta och också publicera dem.

Så här skriver t.ex. Datainspektionen i Sverige på sin hemsida:

Publicering av till exempel namn och foton på personer på bloggar och sociala medier är i princip alltid tillåten så länge man inte kränker personen. Att ”hänga ut” och skandalisera en privatperson är ett typexempel på vad som normalt sett är kränkande.

Vad jag läst och förstått så är det slut med detta nu, d.v.s. att man t.ex. på bloggar får publicera bilder där människor syns så bra att de går att identifiera. Inte heller skriva om människor som kan identifieras om deras tillstånd inte inhämtats. Vilken byråkrati!

Som jag ser det kommer det att innebära betydande ingrepp på hur man skriver en blogg och hur man publicerar bilder på en blogg. Det kommer definitivt att bli en bra mycket fattigare och mera uppstramad bloggvärld där det kanske inte alls är värt att blogga längre. Nu blir nog bara bilder på solnedgångar, moln och bilder i motljus när man tar en gatubild med folk, om jag spetsar till det något.

Jag har inte speciellt många bilder på människor på min blogg, vilket jag uppfattar som ett minus, och de bilder som finns är rätt oskyldiga. Inte heller skriver jag kränkande om folk och ett motto jag har är att skriva så att jag öppet kan säga samma sak till personen i fråga i de fall jag skrivit specifikt om en person.

Däremot har jag ganska många bilder med okända personer på min Flickr-fotosida och främst i de kataloger som visar bilder från Urkult. Kommer jag nu att måsta ta bort dessa bilder?

Jag är ingen expert på detta och jag hoppas verkligen att min slutsats är åtminstone lite grann felaktig. Det finns en hel del om GDPR på nätet som behandlar företag och organisationer men betydligt mindre om vad som gäller personliga bloggar och bildhantering för privatpersoner. Allt är långt ifrån solklart men jag antar att detta kommer att diskuteras en hel del framöver.  Har någon annan mera uppgifter om detta eller åsikter så kommentera gärna.

Uppgifter om detta har jag hämtat från Sverige men jag utgår från att samma kommer att gälla alla EU-länder inklusive Finland.


Allmänna dataskyddsförordningen  (GDPR)

Räknas ett foto som en personuppgift?  

GDPR för bloggare och influencers 

Denna bild med suddade ansikten skulle bli ok? – Urkult, Örtvandring vid Badplatscampingen
Medan denna bild inte skulle bli tillåten om jag inte har muntligt eller helst skriftligt tillstånd av alla på bilden? – Urkult. Örtvandring vid Badplatscampingen

 

 

Kom levandes hem!

Du vet aldrig när det är sista gången du stänger dörren bakom dig här i livet och det gäller speciellt i trafiken. Trafikolyckan i måndags, när ett litet barn dog, visar än en gång hur farlig trafiken är.

Jag vill inte påstå att jag är Guds bästa barn i trafiken, vi gör alla våra misstag, men jag har ändå vissa regler som jag försöker hålla mig till och som betydligt borde öka mina chanser att överleva i trafiken. Jag delar med mig.

Håll avstånden i köer! Hur ofta ser man inte hur bilar ligger tätt, tätt bakom varandra och ändå inte kör om. Det är lätt att föreställa sig vad som händer om framförvarnade bil tvärbromsar för t.ex. en älg. Hinner alls bil 2 och 3 alls med? En annan orsak att hålla avstånd i köer är att det underlättar omkörning för den som absolut måste köra om och farliga omkörningar undviks bättre.

Kör du om, gör det snabbt! Tar du beslutet att köra om, ligg inte och sega utan få det undanstökat för att snabbt komma ur situationen. Är det dåligt väglag eller din bil är slö, avstå!

Rätta hastigheten efter väglag och övrig trafik! Jag är inte den som slaviskt följer hastighetsbegränsningarna men kör ändå inga vanvettiga överhastigheter. Det är betydligt viktigare att anpassa hastigheten efter hur bra man känner vägen, väglag och trafiktäthet. Är det 80 km/h måste jag inte köra den hastigheten om det är dimma, halka och snöoväder. Är det långa köer är det absolut ingen mening med att köra om.

Var extra uppmärksam vid gryning och skymning! Älgar och andra djur rör sig mera i gryning och skymning. Det kan vara befogat att spana lite till sidorna i skogen också och inte bara stirra rakt fram.

Sitt inte och fickla med mobiltelefonen eller annan utrustning! Ett av de mera farliga momenten i trafiken är när folk använder mobiltelefonen medan de kör. Har du inte handsfree, stanna vid säkert ställe och ring upp om du får samtal. Sällan är det heller så viktigt att du måste svara med det samma. Hur var det förr i världen när mobiltelefoner inte fanns? Nog rullade livet på då också även om vi inte var anträffbara 24/7.

Håll jämn hastighet! Det finns inget mera irriterande än när en bil framför kör än 90 än 80, ibland 75. Det finns goda skäl att anta att personen som kör på detta sätt, trots normal trafiksituation, håller på med någonting annat än att bara köra bil, t.ex. mobilen, hålla styr på barnen, letar efter något som föll på golvet, etc. Ojämn hastighet kan också provocera till farliga omkörningar! – Här vill jag slå ett slag för farthållaren! Kör man på landsväg där trafiktakten är relativt jämn, slå på farthållaren! Den hjälper också till att undvika tillfälliga överhastigheter och det blir en bra mycket mera harmonisk färd. Min erfarenhet är också att det blir färre omkörningar när hastigheten är jämn.

Använd inte dimljus i onödan! En annan grej som väcker irritation är när folk slår på bakre dimljus vid minsta lilla snöflinga som faller eller dimunge som syns.

Använd blinkers i tid! Ni vet den där lilla spaken som sitter strax under ratten. Speciellt i stadstrafik är detta ett problem: blinkers används just som manövern påbörjas eller används inte alls.

Respektera övergångsställen! Håll utkik efter skylten för övergångsställe och var beredd att stanna i tid. Något av det värsta som kan hända en bilist, trots att aktsamhet iakttagits, är att köra på en fotgängare. Precis som vid älgspaning på landsväg, låt ögonen också skanna av trottoarer och cykelvägar. Och för Guds skull, stanna alltid om en annan bil stannat vid ett övergångställe!

Kör alltid nykter och utvilad! Jag sätter båda tillstånden under samma rubrik för båda är lika farliga. Nykterhet bakom ratten borde vara en självklarhet men tyvärr ser vi nästan dagligen i massmedia notiser om påträffad rattfylla. Trafiken i sig är så farlig att vi behöver definitivt inte öka riskerna mångfalt genom rattonykterhet. Håll också koll på dagen-efter-körning! Vänta hellre någon timme extra istället för att köra för tidigt dagen efter.

Trötthet är som sagt lika farlig som rattfylla! Det är något som folk inte tänker på så mycket. Känner du tröttheten komma smygande och ögonlocken känns tunga, kör till sidan och ta en tupplur! Redan 10 minuter kan räcka! Det är något jag aktivt praktiserar. Känner jag mig trött bakom ratten kör jag till sidan vid säkert ställe och tar en kort sovpaus på 10-20 minuter och sedan kör jag säkert igen. Jag läste någonstans att största risken att somna bakom ratten är på eftermiddagen vid 4-5-tiden.

Så, det är mina råd för en säkrare körning. Har ni andra nyttiga råd eller synpunkter, kommentera gärna! Som jag skrev, trafiken är farlig och även om man kör/gör så gott man kan, så kan olyckan ändå vara framme, andras eller egen. Hjälp till om du kan vid olycka och sakta ned farten där räddningsarbete pågår. Gäller förresten också vid vägarbete och dylikt! Många utropstecken blev det!  🙂

Ha det gott och kör tryggt!

Sådana skönheter brukar inte stressa fram på vägar och gator även om lite mulller ibland kan höras. Bild från Juthbacka-marknaden 2017.

Att tänka efter före

Igår skedde en tragisk trafikolycka inte långt från oss. En familj på väg söderut på R8 frontalkrockar med en mötande bil. Flera skadade och ett litet barn på 9 månader avlider. – Många blir upprörda.

Tyvärr är vi människor så funtade att vi ofta drar förhastade slutsatser. Massmedia förmedlar snabbt vad som händer men vi får inte veta hela sanningen förrän långt senare. Uppdateringar görs. Polisen berättar inte allt på en gång, av olika orsaker.

Det som hände igår var att folk alltför snabbt, bl.a. på sociala medier, drog slutsatsen att det var vägunderhållets fel att olyckan inträffade p.g.a. dålig halkbekämpning. Det kan mycket väl ha varit halt, eller t.o.m. mycket halt på platsen, men den primära orsaken till olyckan verkar vara att bilen med familjen i gjorde en farlig omkörning med gulmarkering och backkrön i trafiksituationen.

Visst var vägunderhållet ifjol vinter under all kritik med spåriga vägar och med många dikeskörningar som följd men att per automatik anklaga vägunderhållet för olyckan igår, utan att veta speciellt mycket om situationen, är ändå lite magstarkt.

Så sker gång på gång, inte minst på sociala medier, när något händer. Vi har sett liknande vid terrorattentat. Rykten går sekundsnabbt världen runt. Det är som om vi måste få ut vår rädsla, avsky och reaktion genast och någon syndabock måste också omgående sparkas fram i rampljuset om det så är vägunderhållet, muslimer, myndigheter eller någon annan som råkar i blåsväder. Fenomenet är säkert urgammalt men idag har det sådan explosiv verkan i vårt samhälle med all den kommunikationsteknik vi använder oss av och är omgivna av.

Det är inget fel i att uttrycka sympati med offer och försöka få klarhet i vad som hänt men vi bör nog alla lite till mans och kvinns inte alltför snabbt dra slutsatser som vi sedan får ångra. Det gäller att tänka efter före och inte vara för snabb med skicka-knappen.

Just nu håller jag på att läsa Emma Frans bok ”Larmrapporten” som kanske kan hjälpa mig personligen att tänka efter före både i verkliga livet och i cyberrymden. Jag får kanske återkomma till denna bok.

Ha det gott, kör med förstånd!

Två eftertänksamma och också två att tänka på i trafiken fast de inte alltid är lika synliga.

En dag att fira: de mänskliga rättigheterna

Många dagar finns det och idag är det en speciell dag, nämligen dagen för De mänskliga rättigheterna. Det är ingen dag som gör stort väsen av sig i massmedia men Vasabladets webbsida hade en artikel om Emina Arnautovic – flykting från Bosnien år 1992 – idag verksam inom Svenska Folkpartiet i Finland. Hon passerade gränsen till Kroatien med visst besvär efter att hon åberopat FN:s Deklaration för de mänskliga rättigheterna: ”I dag är det den internationella dagen för mänskliga rättigheter. Ska ni någon gång visa er mänsklighet så är det i dag”. Det var den 10 december 1992.

En av artiklarna i deklarationen, nummer 14, lyder nämligen: Var och en har rätt att i andra länder söka och åtnjuta asyl från förföljelse.

Det är dock en artikel Finland och många andra länder inom EU delvis struntar i genom att åberopa ”första land-principen” och ”transportansvaret” vilket i praktiken i nuläget innebär att inget nordiskt land behöver ta emot asylsökande vid sin gräns om inte flyktingen lyckats förbli osynlig genom hela Europa, vilket inte är lätt. Man har inom EU kraftigt beskurit artikel 14 i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Artikel 30 kunde gott också studeras inom EU.

I deklarationen om de mänskliga rättigheterna har beskrivits hur en människa, vilken som helst, skall behandlas och vilka rättigheter, friheter och skyldigheter en människa har här på jorden.

För mig har deklarationen om de mänskliga rättigheterna lång tid varit grund för min människosyn. Är jag tveksam i någon fråga, läser jag genom deklarationen; chansen är stor att svaret finns där.

Fast egentligen fick det sin början redan tidigt i småskolan där läraren Mikael (Mika) Nordman talade om franska revolutionen och dess motto ”Frihet, jämlikhet, broderskap”. Alla var vi jämlika och lika mycket värda fick vi veta. Han försökte få in lite vett och humanism i våra små huvuden och ibland fastnade också något.

Han pratade också om Darwin och evolutionsläran vilket fick bybor att skratta och skoja om att visst härstammar vi från aporna. Maken till dumheter man får höra!

Förutom Deklarationen om de mänskliga rättigheterna har Bibeln varit en källa till visdom i mitt liv. Jag är inte en praktiserande religiös människa men anser ändå att det finns mycket i Bibeln som skapar eftertanke och begrundan. Många fina liknelser och berättelser fastnade den tiden jag gick i söndagsskolan som någon av de två frireligiösa församlingarn i byn höll. Den tidens datorskärm, flanellografen, bjöd på både dramatik och förundran.

En av dessa liknelser torde vara aktuell ännu idag när vi talar om artikel 14 i Deklarationen om de mänskliga rättigheterna, nämligen berättelsen om Den barmhärtiga samariten.

Jag vill inte framstå som något helgon, jag har mina fel och brister, men ibland hjälper det att tänka på vad som står i Deklarationen om de mänskliga rättigheterna och Bibeln. Ett par exempel: ”Älska din nästa såsom dig själv” och ”Var och en har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet”.  – Inte lätt alla gånger men det kan dämpa den värsta ilskan och förtrytelsen samt stilla till eftertanke.

Vi firade nyligen Finlands självständighet i 100 år genom pampiga fester i slott och på torg, i stugans avskildhet med en enkel skål och tända blå-vita ljus. Låt oss idag fira de mänskliga rättigheterna genom att läsa genom deklarationens alla 30 artiklar och begrunda! Det tar inte lång stund.


FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna 

EU:s flyktingpolitik 

Flanellograf 

En av konsekvenserna av  flyktingpolitiken är utvisningarna till Afganistan som idag betraktas som ett säkert land för de mest utsatta, nämligen landets flyktingar, medan nordbor avråds för att resa dit p.g.a. ”Afghanistan är ett land i konflikt och risken för våld är ytterst hög” (Finland) – Bild från Umeå.

Wilmer X

Har ni hört? Wilmer X från Malmö skall ge sig ut på turné nästa år! Återuppståndna. Ett av år 2018 stora händelser!

Så fint och bra för det är ett av de svenska band som jag gillar allra bäst. Jag hoppas verkligen att de också kommer att spela någonstans norröver även om Österbotten är en förhoppning i det blå. Men kanske Umeå?

Jag såg Wilmer X för första gången på slutet av 70-talet eller i början på 80-talet i Malmö på Pireus, studentklubben. Den tiden var jag rena ungdomen. Wilmer X var i sin början och så bra de spelade. Jag minns den gången de spelade en nyårsafton på  Pireus tillsammans med John Pohlman, meteorologen ni minns.

Om det inte är orimligt svårt kommer jag att försöka få biljett till någon av deras konserter. I kungariket får jag förmoda. Finns på min bucket list 2018!

Någon av läsarna som känner för Wilmer X?


Wimer X 

Skrällen: Wilmer X återförenas och ger sig ut på turné

Nå, men då spelar vi en låt för att friska upp minnet

 

Tidens gång

Ikväll är en sådan kväll som jag bara älskar. Lätt snöfall, lagom hurtig vind, mörker, snudd på snöstorm men inget elavbrott. Vinden lever och tjuter i knut och lid. Skogens folk ruskar sina kronor, snö och vind biter i kind och nästipp. Inne tänder jag elden i vedspisen. Jag mår!

Det är början av december, vad annat är att vänta? Snart är det jul. Vi skovlar i oss risgrynsgröt med socker och kanel, tomten dunkar i farstun och julottan missar vi även detta år. Smällar vid nyår, halvdana löften och sedan är det plötsligt -30 C, kanske. Bara mera ved in i spisen!

Jag menar, tiden har sin gång. Några få dagar, kanske en vecka står naturen möjligen still, sedan rusar den åter åstad till nästa anhalt i brådskande fart. Snart är det vårvinter och vår! Tjäderns läte värt att offra en natts sömn på.

Tag även vara på en medelmåttlig snöstorm! Om inte annat så kanske den vaggar dig till välbehövlig sömn?

Jag menar, varför inte njuta av och göra det bästa möjliga av det som nu är?  Visst, mörkt ute men varför inte kura ihop sig under filten och läsa en god bok, lyssna på musiken vi sällan har tid för, ta ett snack med vännen långtbortifrån? Plocka in ytterligare en pinne i brasan.

Jag går och lägger mig nu.”Ett annat liv” av Per Olov Enquist väntar. I morgon borstar jag bort den snö som faller i natt, om en vecka är den glömd.

Utrustad med tre redskap i morgon