Spår av våra förfäder i oss

Jag har nyligen läst en bok som jag avverkade på rekordtid. Normalt läser jag ganska långsamt och begrundande men denna bok formligen slukade jag. Det är boken ”Svenskarna och deras fäder” av Karin Bojs och Peter Sjölund.

Boken handlar om att med DNA-teknik utforska svenska mäns Y-kromosomer på fädernesidan och därmed kunna kartlägga släktförhållanden och folkvandringar.

Människan, i en eller annan form, har existerat i några miljoner år men denna bok tar avstamp i senaste istiden som snabbt avslutades för ungefär 11000 år sedan. Det var då de första jägarna följde isens reträtt och vandrade allt längre norrut från europeiska kontinenten. Man skulle då tro att de var svenskarnas förfäder men många fler folkvandringar skulle ske från olika väderstreck och det är en blandning av dessa olika migrationer som idag är ursvensken. Bl.a. kom herdefolk från Östeuropas slätter och från Västeuropa kom bronsåldersmänniskan. Ända från Turkiet och Persien strömmade folk till Norden och detta långt innan det alls fanns något som idag kan påminna om Sverige.

Människan har alltid rört på sig, vandrat, sökt sig till nya boplatser. Och så kommer det förmodligen alltid att vara. Det som vi idag ser av flyktingströmmar och fattiga människors försök att få ett bättre liv är bara en liten rännil av hela mänsklighetens migration.

Det vore intressant att själv göra en undersökning av mina egna Y-kromosomer och få ett hum om varifrån just jag härstammar. Med den nya tekniken och att allt fler testar sig kan man få ett betydligt säkrare resultat. T.ex. påstås i boken att det finns en klar genetisk skillnad mellan inlandsfinnar och kustsvenskar i Finland. Och varför skulle inte det stämma med tanke på att havet förr i världen var den tidens motorvägar. I boken finns också uppgifter om att samerna egentligen består av folk från både söder och nord och öst. En blandning av folk som förde ett likartat liv med renskötsel och jakt/fiske och vars kultur och livsföring var annorlunda än de nybyggare som trängde på söderifrån och från Bottenvikens kuster. Det var först när denna skillnad bli uppenbar som den samiska kulturen uppstod på riktigt enligt boken. Saken är omdiskuterad och kan sätta känslor i svall.

I boken finns också ett kapitel om möjligheter att med topsning av material från insidan kinden skicka sitt DNA till USA för analys. Det finns olika tester som naturligtvis har olika prislappar. 99 $ till 575 $ finner jag ikväll på nätet men jag har inte hunnit sätta mig in i saken helt. Men kul vore det i alla fall.

Tilläggas kan är att metoden idag blir allt mera intressant för släktforskare som vill komplettera och verifiera sina rön de gjort på traditionellt vis. Bl.a. finns i tisdagens Vasabladet en artikel om detta.

I lördags gjorde jag en liten utflykt till Vitmossens fornområde i Tuckor inte så långt borta. Det är en boplats med rösgravar från äldre bronsåldern ca 1500 – 900 f.Kr.  En vandringsled finns och ett hus från den tiden uppförd till beskådan. Till sommaren skall jag göra ytterligare ett besök och då också gå vandringsleden. Tänk att det fanns människor här redan den tiden bara 13 km bort från vår by. Då såg det säkert annorlunda ut i våra trakter med tanke på den landhöjning som sedan dess skett.  Spännande saker.

vitmossen-tuckor-vora-2017-02-17-20
Vi närmar oss Bronsåldershuset
vitmossen-tuckor-vora-2017-02-17-2
Så bodde de i bästa fall på bronsåldern.

vitmossen-tuckor-vora-2017-02-17-10

vitmossen-tuckor-vora-2017-02-17-16
Vem lufsar där och vaktar?

Nya doningar för att fotografera

Ni minns kanske min dust med Pixmania i höstas när jag beställde ny kamera och nytt objektiv därifrån? Kameran fick jag småningom men objektivet var slut i lagret och pengarna fick jag tillbaka efter sju mödor och åtta besvär. Istället beställde jag ett nytt objektiv via den lokala fotoaffären i provinshuvudstaden. Ett helt nytt objektiv som knappt hade kommit ut på marknaden. Det var i början på november om jag inte minns fel.

I måndags kom det, efter tre månaders väntetid! Äntligen, för jag höll nästan på att ge upp hoppet. Inte fotoaffärens fel utan det nya objektivet är så efterfrågat att Canon hinner inte leverera alla beställningar som kommer in. Enligt fotoaffären var jag den första som fick detta objektiv i Vasa.

Så nu kan jag fullt ut utnyttja min Canon 6D med hjälp av med det nya objektivet EF 24-105 mm f/4L IS II USM, ett allround objektiv som främst är tänkt för mina resor och utfärder. Annars har jag också ett fast 24 mm F/2.8 IS USM objektiv, främst för landskapsfotografering, som jag är mycket nöjd med.

Jag gjorde igår kväll en liten runda för provfotografering men också en idag. Spännande att lära känna kameran på riktigt och att jämföra objektiven samt att jämföra med min gamla kamera Canon 650 med ett 18-135 mm objektiv. Det kommer jag att sysselsätta mig med den närmsta framtiden. I morgon blir det jobb så då får fotograferandet vila några dagar. Nu blir det bingen när jag laddat upp detta inlägg. Natti, natti!

Några provbilder med mitt 24-105 mm objektiv.

Villan
En närbild på ca. 1,5 meters håll.
Vasa
Ingen fyr direkt. Vasa.
Villan
Än ligger båtarna på land men om någon månad är det plask i böljan den blå
Solnedgång i Oravais
Skymnig i Oravais. Väldigt rosa och rött över hamnen.

Några snögubbar till

När jag ändå har bilder på alla snöskulpturerna så kan jag väl visa upp de som ännu inte framträtt här på bloggen. Egentligen var alla fina och borde ha fått något slags pris men sådant är livet, alla kan inte vinna. Allt är förgängligt och inte minst dessa skulpturer som idag drabbats av en rejäl blida.

Många åker över till Umeå för att handla och det är väl helt ok. De stora kedjorna Hennes & Mauritz och Dressman med flera finns i snart sagt alla länder och städer så det är kanske inte därför folk åker över. Men det finns i Umeå en antal mindre specialaffärer och de om något är värda att besöka.

En sådan är Eljest vid Vasaplan där lokalbussarna stannar. Hantverk, prydnadssaker, textilier, tavlor, sylt och saft, böcker mm. Affären ligger vägg i vägg med turistbyrån, Visit Umeå.

Jag är inte mycket för att handla men en påse Skolekridt brukar jag få med mig från färjan. Dock inte handlad på krita! Även om jag inte är någon godisråtta så är ändå Skolekridt mitt favoritgodis. Finns förresten Skolekridt på landbacken? Jag tycker mig inte ha sett detta i hyllorna. Och länge stannar de inte hos mig.

Och ert favoritgosdis är?

eljest-umea-2017-02-11-055
Eljest, affären med det lilla extra 
eljest-umea-2017-02-11-056
Snön lyste med sin frånvaro.

umea-2017-02-11-031
Vilopaus på en sköldpadda. Simma lugnt.
umea-2017-02-11-045
Mycket pillemoj innan denna var färdig. Oundvikligt hette verket.
umea-2017-02-11-008
Detta är Trolltider 

umea-2017-02-11-005
Eldens tid. Ni ser väl brasan som de sitter och värmer sig vid?

Snöbygge

En kort uppdatering, för ni vill naturligtvis veta vem som vann snöskulpturtävlingen i Umeå? Jo, Vinnare blev lag Apelsin med skulpturen ”Go Green Like Me You Must”. Jag kunde gissa det för det var en mycket skickligt gjord skulptur med både detaljrikedom och finess. Figuren är en kändis men mycket mera än så vet jag inte om denna film- eller TV-kändis. Kanske någon annan vet?

Själv röstade jag på laget Familjen med sitt snöverk Brobygge. Jag kom att prata en del med en i det laget och jag gillade annars den strama skulpturen. Aktuell med tanke på att det är bättre att bygga broar än murar.

brobygge-i-umea-2017-02-11-021
Så här blev Brobygge i färdigt tillstånd
umea-2017-02-11-048
Vinnaren ”Go Green Like Me You Must”
umea-2017-02-11-049
Närstudie av vinnarskulpturen.

Svettigt konstnärskap i bitande köld

Jag råkar denna helg befinna mig i Umeå, Björkarnas stad. Björkarna står nakna och stela denna tid på året. Kylan känns ända in i märgen i varje gatuhörn. – 13 C i sen eftermiddag. Den känns som -30.

På Rådhusesplanaden pågår en febril aktivet. Umeåmästerskapet i snöskulptur avgörs denna helg och fram till klockan 13 i morgon lördag har kreatörerna tid att frambringa sina mästerverk till allmän beskådan. Vissa lär enligt den lokala avisan jobba hela natten.

De får en kub med hårt frusen snö som de sedan skall forma till ett mästerverk utan hjälp av maskiner. Handkraft – handcraft. Skulptörerna har rosor på kind och de mejslar ivrigt på sina kuber för att frambringa en skulptur av sällan skådat slag. Jag kan tänka att det är svettigt innanför den heltäckande overall som är nödvändig i dessa kyliga tider. Jag pratade med några, de verkade lättade att få vila sig några minuter.

Allt för konsten!

Här kommer en liten bildbomb som visar ställningen i sen eftermiddag i Umeå.

umea-2017-02-10-001
Vad skådar mitt norra öga?

umea-2017-02-10-006
Kuber av snö som något skall bli
umea-2017-02-10-008
Bra planerat men jobbet skall göras 
umea-2017-02-10-009
Finlir. En stund senare hade huvudet trillat av. Vad göra? Lim som består av vatten kanske kan fixa till olyckan. Håller tummarna!
umea-2017-02-10-010
Improvisation
umea-2017-02-10-016
En trött konstnär kan här sig vila på soffa kall men med gloria
umea-2017-02-10-021
De som mera leken njuta håller till på Renmarkstorget

umea-2017-02-10-023
Vad ser mitt norr öga;  Umefolk om två veckor!

Motsatt håll

Vintern fortskrider i sakta mak med ständigt längre dagar och ljusare förhoppningar.  Kylan har gjort ett kort besök men mycket mer än -17 C nattetid orkar det inte bli. Så har det varit ett par dagar och redan imorgon drar kung Bores andedräkt åter bort.

År 2007 var det faktiskt -25 C denna dag. Det börjar likna lite vinter det.

2017-02-04
Från det ena hållet en mulen dag
oxkangar-2017-02-08-vinter-1
Från det andra hållet en solig dag

Movie time

Det gick bra ikväll med bokpresentationen på spanskan. Det blev En flykting korsar sitt spår av Aksel Sandemose för min del. Om jag valde rätt eller inte vet jag ej men den är en av mina libros favoritos.

Nya uppgifter på gång till nästa kurstillfälle. Då blir det att välja en film att skriva om.  Det blir svårt för jag tittar inte speciellt mycket film och hur kan jag sedan minnas de filmer jag sett. Samtidigt vill jag välja en film som skiljer sig från mängden, en film som är sticker ut lite grann. Jag tror de två närmaste dagarna blir till att leta film och att titta film för det är så länge sedan sist jag såg en bra film att jag måste börja på nytt. Jag har heller ingen lista på filmer jag sett vilket hade varit till stor hjälp. – Har jag nämnt att jag är en liten diggare av Uuno Turhapuros filmistiska äventyr? Fast de filmerna kommer nog i inte på tal, lika lite som Åsa-Nisses bravader.

Hur får man snabbt tag i en film eftersom jag inte har Netflix? Jag tror att jag får gå på känsla och se det jag hittar på nätet eller i min bokhylla för några filmer på VHS och DVD har jag ändå. Jag bara inte minns vilka.

Här faller det sig naturligt att fråga vilken er favoritfilm är? Har ni Netflix och hur ofta tittar ni på film?