Intakt, men gammal

Jag läser en 20 år gammal resehandbok. Det är Paris som är innehållet. Tiderna förändras.

I kapitlet ”Praktiska upplysningar och resetips” uppmanas man att köpa valuta i förväg. Uttag i bankautomat var inte så vanligt den tiden. Därtill fanns inga europengar.

På sidan 31 finns några utmärkta fraser på franska för den som vill telegrafera. Är det någon som använder telegraf nuförtiden? När fick ni ett telegram senast? T.o.m. faxen för en tynande tillvaro.

Bästa tiden för att besöka Eiffeltornet är enligt boken eftermiddagen. Själv har jag fått mig berättat att det är den sämsta tiden om man vill undvika långa köer. Tidigt på morgonen är rådet. Jag har en bekant som besökte tornet så tidigt att han åkte upp gratis med städarna. Ingen tog notis om honom utan han smälte bra in i städpatrullen. Detta hände för närmare 20 år sedan. Jag kan tänka mig att säkerheten idag är betydligt högre.

Vidare läser jag att Napoleons sarkofag består av sju olika kistor varav den yttersta är gjord av finsk röd porfyr, en bergart som jag då inte lyckats få syn på i hemsoporna. Tillhör det avdelningen onödigt vetande?

På tal om nödigt eller onödigt vetande laborerade vi vid runda bordet i restaurang Nord härom dagen kring ordet ”intakt”. Till en början hade vi en svävande diskussion om vad ordet betyder men kom fram till att det betyder ”i skick”. För säkerhets skull kontrollerade Vita Byxans son, Andjägaren, ordets synonymer på Internet. Han fann följande: orörd, oskadad, obruten, hel, oförändrad, i ursprungligt skick, jungfrulig, ren. När vi reste oss från bordet för att återvända till gruvgångarna kom vi dock överens om att det i vår ålder knappast är tillrådligt att fråga ragget på krogen om hon är intakt och i jungfruligt skick. Det kan rendera en örfil eller ännu värre; man kommer i otakt redan från början.

Visserligen är resehandboken intakt men jag får nog skaffa mig en nyare upplaga, där beskrivningen av gator och torg stämmer överens med dagens situation i Paris. Annars kan det lätt hända att man hamnar i skumma kvarter där fagra madammer med strumpeband intygar sitt jungfruliga tillstånd mot kontant betalning. Det vill man ju inte, gå vilse.