En formidabel bildbomb från Vasa internationella matmarknad

Länge sedan jag sett ordet formidabel och ordet bildbomb. Här kommer i alla fall bilder från pågående internationella matmarknad i Vasa denna vecka. Ni har ännu chansen att besöka denna marknad som fyller både torg och gågata. Lördagen är ännu ung! Massor att smaka på, både sött och salt, korv eller tomat. Eller varför inte känna sig internationell och prata lite svengelska med försäljarna. Några kan t.o.m. finska bättre än du!

Jag hade tänkt ta med tio bilder men det fanns så många fler. Bilderna går att klicka x2 på för att få större format!

Matmarknad 2017 i Vasa
Ont i näsan?
Bit för bit
Folk i ballongmolnet
Färggrant och  nyttigt
En lite bit ost kan du väl köpa?
Väskor på rad
Rött att tugga på
En smörkniv eller stekspade har alla nytta av
En helt vanlig makkaragrilli rymdes också med på torget
Mums. mums
Färgglada ostar
Många av våra immigranter syntes också
Midsommar närmar sig. Något att tänka på!
Och mitt i allt, där stod frihetsstatyn och hötte med näven
Naturligtvis, engelskt godis!
Berg med godis i Vasa
Mitt i allt, ett par spelmän…
Mannen i mitten
Kappor på rad. Gott att ha i november!
Kanske den bästa bilden?
Eller denna? Jag har svårt att bestämma mig.

Rågbröd, av allt?!?

Igår läste jag i blaskan att Finlands nationalrätt har valts av folket. Vad blev det? Jo, rågbröd! Rågbröd av all mat!? Jag häpnar, samtidigt som jag vid närmare eftertanke finner det begripligt som ett utslag av enkelhet, folklighet och en smula enfaldigt. Visst är nybakat, varmt rågbröd med en äkta smörklick mycket gott men att välja det till nationalrätt är väl ändå att ta i?

Nationalrätt är kanske ett svävande begrepp men uttrycker ändå något om landets karaktär. Köttbullar med mos måste väl ändå Sverige ha som sin nationalrätt och sushi för Japan. Danmark har en mera sofistikerad variant av rågbröd, nämligen smørrebrød. Det kallar jag nationalrätt! Ungern har sin gulasch, USA sina hamburgare och Argentina sin asado (grillat kött). Norge gillar får i kål och Spanien tycker om paella. Pasta hör hemma i Italien och fish and chips är på topp i GB. Och så kommer Finland dragandes med sitt rågbröd! –  OK, fish and chips är kanske inte heller någon gourmet-anrättning.

Som sagt, rågbröd kan vara gott och då speciellt som brödkok. Det är mera en maträtt än ett simpelt rågbröd. Brödkok är torkat rågbröd som skurits i bitar och kokats upp i vatten till en slags gryta eller vad man kan kalla det. Stor, äkta smörklick mitt i! Det kan jag möjligen kalla maträtt. Jag kan tro att dagens ungdomar inte har en blekaste susning om vad brödkok är.

På andra plats i republikens enkät kom karelsk stek. Ganska jämt i toppen, visade det sig. Det kan jag acceptera som en värdig nationalrätt. En slags köttgryta men vad som är utmärkande för karelsk stek är jag inte riktigt på det klara med. Gott har det varit de gånger jag ätit denna maträtt.

Karelska piroger kom på tredje plats men de tycker inte jag är något speciellt så de kan jag gott undvara. På fjärde plats kom stekta muikor/stekt strömming med potatismos. Det är också en höjdare enligt min mening. Helst utan mos; bara en stor tallrik med nystekta strömmingar! Fast muikor, vet jag inte. Nä, de gillar jag inte speciellt. Då skall jag vara mycket hungrig.

Karelsk stek röstar jag för som nationalrätt, med fastlagssoppa på andra plats. Vad anser ni borde vara Finlands, respektive Sveriges nationalrätt?

rainbow-loksill
På tal om mat, här ser ni två olika prislappar på samma sill i löksås som säljs på Prisma. Köper man en liten burk på 120 gr är priset 1,95 europenningar. Köper man en stor burk på 275 gr betalar man 1,98 euro. 3 cents skillnad och stor skillnad på kilopriset. Gissa vilken jag köper! Konstigt att folk alls köper den lilla burken. – Klicka på bilden  två gånger för att förstora. Fast det vet ni väl redan?

Julfrid

Igår kväll besöktes kyrkan i Oravais tillsammans med sister Jane och svåger. Där sjöngs traditionsenligt julfriden in med julsånger av olika slag. En fin sed i vår kommun. Min niece Stina sjöng även denna jul tillsammans med kören Sångfoglarna. Egentligen skulle jag vilja att kören heter Sångfoglarne, med e på slutet. Fast det är väl för språkligt avancerat?

Hur som haver, vackert sjöng de tillsammans med solister och instrumentalister. Speciellt tyckte jag om violinen, trakterad av Salla Niemi.

Vi anlände mera än en halvtimme innan och redan då var det ganska mycket folk i kyrkan. Vi sökte oss upp på orgelläktaren denna gång. Har aldrig varit där förr och fin utsikt hade man. Innan kyrkklockorna klämtat färdigt vid 8-tiden och koncerten inleddes var kyrkan fullsatt.

Jag läste i Expressen en artikel med rubriken: Fira jul som i Finland – 6 steg till en deppigare jul
Läs artikeln först innan ni läser mitt bemötande nedan.

Jag håller inte alls med om den negativa vinklig rubriken ger sken av. Julfreden som utlyses kl. 12 i Åbo på julaftonen är en fin tradition som även direktsänds i svensk TV. Samma med julfriden som sjungs in i Oravais kyrka dagarna innan julafton. En högtidlig stund när förhoppningsvis julstress och julprestation glöms. Något positivt.

Deppig julmusik i republiken? Håller inte alls med. Bara att lyssna på koncerten igår.

Bastubad med släkten? Det är ett julfirande jag inte känner till. Kanske ett alternativt julfirande som motvikt till julstress och julprestation? Jag utgår ifrån att man inte sitter hela julen i bastun. 😉

Besök på kyrkogården för att hedra nära och kära som gått ur tiden. – Visst, det gör vi. Också en fin tradition tycker jag. Görs inte det i kungariket? Om inte borde seden införas omedelbart! Hellre det än att glo på Kalle Anka.

Julmaten består i republiken enbart av lådor? En grov generalisering! Visst, lådor förekommer på julbordet. Den bästa är morotslådan men kålrotslådan kan avskaffas. Men vi har mycket annat som t.ex. ”köttbullar, prinskorv och ägghalvor” för att inte tala om skinka, sill av flera olika sorter, paté, sallader, gravad lax, lutfisk (inte min favorit direkt) och både snaps och julöl för den om så önskar. Själv bidrar jag varje jul med Skåne Akvavit.

Jultårtor som dessert? Vet jag inte. De serveras väl mest tiden före jul? Eller är jag fel ute? Sister Jane som är chefsarkitekt för julbordet brukar bjuda en både god och varierande efterätt. Få se vad det blir i morgon?

Expressen, där högg ni rejält i sten! Tur att ni lade in brasklappen ”med glimten i ögat”!

oravais-kyrka-20161222
Utsikt från läktaren. En stund senare var det fullsatt.

Att lida på Lidl

Black Friday. Tror ni jag rusade åstad för att göra tidernas fynd? Nej då, jag höll huvudet kallt och inhandlade bara det nödvändigaste för kommande vecka, d.v.s. mat. Men på andra håll i världen var det rena paniken för att komma först till varorna. Heller hade jag då anammat köp-fria-dagen som också var i fredags.

Men ärende till provinshuvudstaden hade jag, uppdrag bl.a. att inhandla två stycken USB-minnen. Jag passade då på att besöka den nyöppnade elektronikaffären Power i Stenhaga. En hel del folk i affären och försäljarna pratade sig svettiga, det såg jag. Men jag handlade inget, tittade bara. En till som vill sälja billig elektronik, var mitt slutomdöme. Och snart kommer XXL i samma byggnad men de är inriktade på friluftsliv, fiske och jakt.

På Stenhaga har också öppnats ett nytt Lidl, ni vet den där tyska kedjan som säljer billig mat. Och visst är det billigare än i den köplada där jag normalt köper mina livsmedel. Men samtidigt andra varor och produktmärken. Vad kan man köpa och vad bör man undvika? Det gäller att prova sig fram under x antal veckor. Och maken till villervalla får man leta efter. Just som jag letade smör dök kattmaten upp och utbudet på fisk på burk var begränsat som mycket annat. Var fanns toapapper och olivolja? Och deras koncept med att ha ett torg mitt i med diverseprylar och billiga kläder tilltalar mig inte.

De ”svenska köttbullar” (Dulano) jag köpte smakade nästan ingenting men löksillen var helt ok. De godaste köttbullar man kan få finns för närvarande i cafeterian på Wasalines färja till Umeå. Jättegoda och det är bara att ösa på så mycket man täcks, ofta blir det för mig 9-10 köttbullar. Och potatismosen som tidigare var under all kritik var nu hur bra som helst när jag åt ombord förra veckan.

För att återgå till Lidl… Ingen våg hade de heller där jag kunde väga mina tomater och sätta prislapp på, något som finns i de flesta finländska affärer. Istället fanns våg i kassan där kassörskan gjorde jobbet. Detta med att själv väga och prismärka sina lösviktprodukter är något av det bästa som finns i republiken. Fungerar hur bra som helst.

Jag sprang runt och letade, fann en del men min inköpsrutin var rubbad. Därför gjorde jag också en runda till min vanliga köplada. Där fanns allt på sin givna plats och jag behövde inte yra omkring som ett höns. Visserligen något dyrare men tryggheten och rutinen infann sig snabbt.

På tal om mat, finns det något billigare baslivsmedel än makaroner? 12 cent kostar en påse makaroner (400 gr) på Lidl medan den på Prisma kostar 13 cent. 8 % dyrare om jag inte räknar fel. Visserligen bara 1 cent men i procent blir det mycket. Rent allmänt så lägger nog den inhemska handeln en hel del mera på priset jämfört med Lidl.  Har man tid och möjlighet som pensionär kunde man tjäna en hel del genom att forska i butikernas utbud och erbjudanden inför sina veckoinköp. Det skall jag börja med sedan när den dagen kommer.

Inte så dumt med makaroner men man blir nog trött på dem om man äter makaroner varje dag. Fattiga studenter brukar visst köra med den kosten i väntan på studiepengar. Ärtsoppa på burk är också billigt och smakar ok om man sätter till lite kryddor och bacontärningar. Gröt, visst, är också billigt men någon grötmänniska är jag inte.

Nåja, jag fick det mesta som jag skulle ha, inklusive ingredienserna till min hotellfrukost jag brukar inmundiga lördag-söndag.

Lidl är billigt men det fordrar att man lär känna sortimentet och platsen där varorna finns. Med lite tålamod och envishet kan jag kanske vänja mig vid deras affär utan att behöva lida varje gång jag går dit.

Är ni prismedvetna och letar extrapriser istället för att välja fina affären med stort utbud men också högt pris? Handlar ni alltid på samma ställe eller styr prisnivån och extrapriser era inköp?

tomtar-pa-prisma-2016-11-25
De här typerna tittade vädjande på mig och vill hemskt gärna med i min vagn men jag sa till dem: det är nog bäst att ni stannar där ni är. Både för mig och för er!

Stekt strömming

Just som jag stod och beundrade alla hyllmeter med pasta och makaroner ringde sister Jane. Ringsignalen skar genom luften klar, gäll och uppfordrande. Hon bjöd på strömming. Färdigt rensad men jag fick steka själv, sa hon. Snålvattnet rann till och utan större tveksamhet lovade jag att hämta en bunke senare på kvällen.

Så gott stekt strömming är!  Bara att vända i mjöl, salt och citronpeppar; stekpannan nästa. Citronpeppar är mitt eget påhitt. Några minuter på varje sida. Så enkelt!

Väl hemma sattes stekpannan på spisen och strömmingarna lindades in i mjöldammet. Rent smör, för att smörja panna, fanns inte i kylskåpet men det fick gå ändå med en blandning av smör och olivolja. Konsten att få strömmingarna vackert gyllenbruna är inte allom givna. Det fordras träning och kännedom om spisens karaktär och egenskaper. Jag lyckades si så där med utseendet men smaken var gudomlig! Som jag smaskade i mig!

Inga verktyg utan med fingrarna greppades strömmingarna på fatet. Rev loss en sida, smakade och njöt. Lite som ett vilddjur.

Makaroner må vara billig mat men egen fiskad strömming kostar nästan ingenting förutom arbetet. Ibland får man den till skänks, som idag.

Rensad strömming
Rensad strömming, inte så aptitlig i detta tillstånd men saltad, stekt eller rökt är den en delikatess.
Stekt strömming
Här gäller det att ha konsten inne. Inte silverblank, inte bränd utan härligt gyllenbrun.
Stekt strömming
Stekt strömming från Kvarken, tomat från Närpes, low carb bröd från Andreas Knips bageri, ost från Allerum och öl från Malmgårdens bryggeri i östra Nyland; kan det bli bättre en fredagskväll?

Född och väl gödd

Gossen var född och skulle döpas; jag blev på kuppen väl gödd. Inte bara på dopets efterfest utan också senare på dagen.

Av någon anledning blir jag ibland anlitad som fotograf på diverse tillställningar. Idag var det dop i Maxmo kyrka som sedan övergick i vigsel av föräldrarna. Två flugor på smällen, kan man säga. Bröllopet var hemligt förutom för ett fåtal, inklusive hovfotografen själv som invigd, dock inte vigd. Det hade blivit för trassligt med fler flugor i den smällen. Eller kanske inte, efter att jag lyssnat på några av deltagarna efteråt så misstänkte nog en och annan att något mera var på gång.

Att fotografera på dop och bröllop ställer vissa krav på att bilderna skall bli bra. Det är en livsomtumlande händelse som skall förevigas och bilderna får inte misslyckas. Ljuset kan ställa till det, både motljus inne och skarpt solljus ute. Var finns de rätta vinklarna, vilka bilder vill föräldrarana/brudparet ha, är det bra fokus på det väsentliga. Var hittar man det där lilla extra fina motivet som ingen förväntar sig? Man kan inte heller klampa omkring som en elefant i porslinsbutik och störa den högtidliga ceremonin. Så det kan vara lite pirrigt innan man fått alla bilder och sedan i datorn konstatera om man lyckats eller inte. Sedan vidtar ett ganska omfattande arbete med att bildbehandla och förbättra raw-filerna så att de blir begripliga för alla bildprogram och eventuella utskrifter.

Det var ingen stor tillställning men desto mera intim och hjärtlig. Efteråt bjöds på kakor, tårtor och smörgåstårta. Så jag blev ganska mätt. På väg hem ringde en bybo och ville bjuda på middag som ett tack för lite hjälp som jag stått till tjänst med. Då gick det inte ned mera i min kista så det blev uppskjutet till på kvällsidan. Då var det åter plats för lite mera god mat.

På väg hem från den bespisningen ringde åter telefonen och då ville sister Jane bjuda på plättar med sylt och vispgrädde. Nåja, någon plätt kunde jag väl kränga ned så jag tackade ja. Jag fick på samma gång höra om deras seglats senaste dygn.

Man kan med fog säga att jag idag blev väl gödd och dessutom helt gratis! Bara att gapa och ta emot.

Gossen ja, han var så snäll och tålamodig och fick namnet Jesper Emil.

2016-06-12 Maxmo kyrka
En bild av kyrkan i Maxmo. Bilder från själva dopet och bröllopet tycker jag inte att jag som bloggare kan publicera eftersom det är andras privata angelägenhet. Men kyrkan, den går väl an. Soligt väder och blå himmel som synes.

Smaker, dofter och allsång

Så är det mesta av julen förbi och jag kan göra en förnöjd summering även om det inte blev en särdeles vit och kall högtid.

Julafton tog jag en promenad i byn. Vädret var fint och vid byns begravningsplats lyste ljusen vackra på gravarna. I syd syntes en fin aftonrodnad. Jag tände några ljus på anhörigas gravar och vid sista ljuset tappade jag fullständigt bort tändsticksasken. Den fanns ingenstans tills jag såg något märkligt i det sista tända ljusets plastbehållare. Jodå, jag hade lyckats tappade den dit och även satt på locket. Asken gick inte att rädda så med lite knep fick jag återtända ett av ljusen som slocknat.

Sister Jane bjöd på utsökt julmiddag och vi lät oss alla väl smaka. Där fanns alla julbordets läckerheter förutom lutfisk, vilket jag var glad för. Jag är ingen vän av denna fisk. Däremot smakade siken utmärkt och kalopsen doftade mustigt! Middagen fick vänta lite för en av husets mågar skulle absolut se Kalla Anka. Det tillhör traditionen hävdade han bestämt. Jag kom att tänka lite på Svenson, Svenson. Husmor fogade sig snällt i 10 minuter men sedan satte vi igång. Ett par timmar satt vi och avnjöt julbordet, utan att jag för den skull behövde justera bältet.

Men trött blev jag och hem gick jag för att ta en tupplur. Den blev längre än jag tänkt mig men beslöt ändå att fullfölja min avsikt att återvända för att bjuda på ett särdeles gott destillat som avslutning på kvällen. Flaskan har stått oöppnad i skåpet i närmare 6 år och var ytterligare lagrad på fat 12 år så det var inget fuskverk. Lagavulin, min favorit malt whiskey, hälldes upp i konjakskupa för att doften inte skulle gå till spillo. En sådan innehållsrik doft! Egentligen hade det räckt med att dofta på drycken men för att få full valuta för pengarna så fick även tunga och gom ta del av upplevelsen. Detta är ingen dryck som intages i mängd utan bör nyttjas sparsamt. Som tilltugg rekommenderas ost som Gorgonzola, Roquefort eller Stilton. Vi nöjde oss dock med överblivna köttbullar från julbordet. Vanhelgade vi stunden?

Jag minns första gången jag smakade Lagavulin så kom jag att tänka på mormors båthus. Doft och smak av tjära, fiskeredskap, nät, stora kar för insaltning av fisk, tång och sjöluft, fiskebåt, petroleum, inpyrda stockväggar. Så var det också på julaftonen.

Juldagen blev en mellandag med regn och blåst men idag, jul annan dag, bjöd min granne fåraherden på födelsedagskalas på byastugan. Han fyllde jämna tiotal och ville fira det med en fest för de närmaste sörjande, som han skrev på FB. Vi samlades klockan ett på eftermiddagen och bjöds på smörgåstårta, rökt fårkött, snittar, piroger, sallad och jag vet inte allt vad. Tur att Juldagen hade varit en stilla dag. Därtill musikalisk underhållning från fiol och dragspel. Som mellanspel fick vi fylla i en frågetävling som rörde födelsedagsbarnets person och historia. Inte helt lätt att veta vilken modell på traktorn som han kör, hur ofta han fjällvandrat, vad hette hans historielärare? En lätt fråga var märket på ryggsäcken han fått som födelsedagspresent och som han hett åtstundade. Det var ju bara att gå fram och kika bland gåvorna. Jag fick 8 rätt av 10. Inte visste jag att Madonna var hans favoritartist. Sedan blev det tårta, kakor och godis tillsammans med allsång. Så bra vi sjöng! Särkskilt nästgårdssvåger som på äldre dagar blivit en flitig körsångare fick lufta sin talang.

Ikväll blir det stilla lugnt, jag lyssnar på en samisk grupp/artist som jag nyligen upptäckt och som spelar riktigt bra musik: Anja Storelv. https://open.spotify.com/artist/50yUEBlYBMUPgLMU1xhiBP

Förresten: dagarna har redan blivit längre!!!

2015-12-24 Julmånen
Full julmåne är inte så vanlig. Här smyger den bland trädkronorna på julaftonen.
2015-12-24 Oxkangar 045-1
Mitt-i-byn på julaftonen. Inte mycket snö som synes och på Juldagen regnade allt bort fullständigt. På Jul annan dagen nästan storm men sol.
Oxkangar 2015-12-24
Isläget på julaftonen var skröpligt. Inget fiske från is kom till stånd.