Bettan

Oj, jag har nästan inte alls berättat om min nya följeslagare på vägar och turer. Som ni vet så fick gamla Brunte respass för någon vecka sedan när motorn fick fel och jag ansåg att det inte var värt att sätta mera pengar på honom. Så det fick bli skroten.

Istället inhandlades raskt en ny bil och denna gång blev det Bettan som får göra mig sällskap, förhoppningsvis många år framöver. Det blev en Mazda 6 av 2006 års modell, halvcombi. Jag hade annars tänkt att i lugn och ro titta mig omkring och se vad markanden bjöd men nu blev det att ta första bil jag gillade.

En riktigt trevlig bil att köra, pigg och lättstyrd. Ganska bra utrustad och med dragkrok. Ända minuset är att den har lite högt ljud i kupén men det får jag kanske vänja mig vid. Eventuellt kan val av däck också har sin inverkan.

På tal om ljud så har den radio och CD-spelare men ingen USB- eller AUX-ingång. Annars bra ljud i högtalarna men vem lyssnar på CD nu för tiden i bilen eller annorstädes? Nåja, jag skaffade en radiosändare till uttaget för cigarettändaren och på den kunde USB-minnet anslutas. En ledig frekvens hittades och nu kan jag åter njuta av musik som jag själv valt. Över 700 låtar och ytterligare 300 låtar borde det finnas plats för. Enda nackdelen med radiosändare i bilen är att frekvensen kan vara upptagen på annat ställe i landet och då blir det störningar. Vi få se om det blir stora problem eller om det går att lösa.

Vi har också haft vår första dust, Bettan och jag. Båda halvljusen slocknade så det blev att byta brännare. Inte helt lätt må jag säga. Trångt och besvärligt på vänster sida. För att komma åt i vänster sida måste två clips lossas från skärmkanten samt tre skruvar undertill så att jag kunde tränga in handen innanför innerskärmen. Först då fick jag tag i brännaren.

Skruvskallen till ena clipset var också mosat så det fick jag köpa nytt. Vad tror ni det kostade? Hela 6 europenningar för en sketen liten plastbit med skruv.  T.o.m. försäljaren tyckte att det var dyrt. Själva brännaren var billigare. – Nåja, nu lyser det åter och allt är frid och fröjd.

Så ser ni Bettan och mig ute på vägarna så håll undan eller trampa gasen i botten! Fast å andra sidan har jag kört riktigt lugnt och sansat för att riktigt få njuta av själva körningen. För att dra ut på tiden, så att säga. Och tid har jag för det mesta, friherre som jag är.

En bild på skönheten får jag väl också bjuda på. Snygg färg eller vad tycks?
Annonser

Bruntes sista färd

Jodå, jag är hemma trots att jag ett tag befarade att Brunte skulle dra sin sista suck längst uppe på kalfjället vid Stekenjokk och lämna mig ståendes ensam bland renar och fjällbäckar inväntandes den första snön.

Sist jag bloggade, i söndags, befann jag mig i Å, längst söderut på Lofoten. Natthärbärget den kvällen var av enklare sort men eget rum hade jag med både toalett och dusch. Internet fungerade bra men frukost fick jag ordna själv eller låta bli. Luktade lite konstigt i rummet. Doft som nymålat men nya strykningar torde inte ha gjorts den senaste tiden.

Följande morgon, på måndagen, tog jag rederi Torghatten Nords färja från Moskenes till Bodø. Alltså vilket härligt namn på ett rederi, Torghatten Nord. – Planen var att stiga upp 04.30 och en timme senare, 05.30, köra till hamnen i Moskenes. Följaktligen ställde jag mobilen på väckning 05.30. Klantskalle! – Rusa upp, snurra runt, borsta tänder och rusa åstad.

Alltnog, jag hann gott och väl med färjan till Bodø och frukost kunde jag inta ombord. En fin överfart på 3 h 15 min.

Brunte hade ända sedan jag först kom till Norge haft spasmer i motorn. Ryckningar här och då, ibland mera, ibland nästan inget alls. Söndag morgon, i Svolvær, fick han ett första anfall av allvarligare sort. Motorn lät som den gick på två cylindrar och han hade förfärliga frossbrytningar. Dock lugnade han ned sig efter att jag fyllt på bränsle och dagen gick väl ändå ganska bra med bl.a. utfärd till Hovsundshamn.

I Bodø gjordes ny bränslepåfyllning och nu gick färden framåt som en dans. Inga som helst problem, gasa och tuta. Från Saltfjell och mot Mo i Rana fanns stor vägbyggen på gång men passerades relativt lätt. Så fint det var där uppe. Påminde om Stekenjokk.

På tisdag närmade vi oss Saxnäs och då gjorde Bruntes krämpor sig mera påminda. Visserligen kunde besök göras på Fatmomakke och färden styrdes också mot Stekenjokk men där uppe på kalfjället trodde jag att Brunte skulle lägga sig ned och dö. Inte var det heller mycket trafik att lifta tillbaks med. Dock repade han sig men därefter var det att köra på gehör och med lämpor. Varvtal kring 3000 v/min för att inte maskin skulle vibrera sönder. Femmans växel kunde jag glömma eftersom hastighetsbegränsningarna oftast var på 80 eller 90 km/h. Jag körde på onsdag från Saxnäs till Holmsund på fyrans växel och med ett varvtal på ca 3000v/sek. 350 km. Snacka om att det gick mycket bränsle.

Detta inlägg handlar mycket om Brunte och med rätta. Brunte gör sin sista tjänst dessa dagar och snart hoppas jag finna en annan bil som kan vara mig lika trogen som Brunte alla dessa år sedan 2004, året när vi träffades. Annars är årsmodellen 1996.

Diagnosen på Bruntes krämpor varierar; allt från att ettans tändstiftsgängor är kaputt till att en avgasventil är bränd. Hur som haver, Brunte sjunger på sista versen. Finns där ute en bra bil till salu, combi med dragkrok?

Förmodligen kommer mera om min road trip i Norrland och på Lofoten men just nu känner jag mest för God Natt!

Brunte uppe på Saltfjell norr om Mo i Rana
En sista bild av Brunte även denna gång på Saltfjell
På väg till Fatmomakke
Kyrkan i Fatmomakke
Ett par övernattningskåtor som samerna använde och kanske fortfarande använder vid sammankomster på Fatmomakke.
Uppe på Stekenjokk bland renar
Till sist fyren på Fjärdgrund strax utanför hamnen i Holmsund med tillbehör i förgrunden.

Inget lager på lager

Som ni kanske minns så hade Brunte vissa olater för sig när jag körde till och från Urkult. Ett av hjullagren i bakändan förde oväsen. Det har naturligtvis inte blivit bättre och för en vecka sedan besökte jag verkstaden för att åtgärda problemet. Döm om min förvåning när beskedet kom att inga hjullager finns till gamla Brunte som är av känt märke och modell.

Idag gjorde jag ett återbesök för att utröna om ytterligare forskning i ärendet gjorts men möttes av samma svar. Inte på ett enda ställe i hela Finland finns detta lager på lager; inte i Sverige heller för den delen. Märkligt!

När jag kom hem satte jag mig vid datorn och gjorde en runda på nätet i syfte att beskåda detta mysterium. Inom några minuter hade jag hittat hjullagret i Sverige och på prov lagt en beställning. Fungerade hur bra som helst. Jag ringde verkstaden och meddelade att jag hittat lagret färdigt för leverans.

Aha, det visade sig att denna firma också finns i Finland och nu gjordes beställning därifrån via verkstaden som för hoppningsvis snart kan ta sig an Bruntes krämpa inom en snar framtid.

Vad lära vi av detta? Jo, att inte ta allt för givet utan också själva undersöka saker och ting. Möjligheterna är nästan oändliga på nätet via vår allvetande Google.

En liknande sak hände mig för några år sedan när Brunte även då var krasslig. Motorn fick ryckningar vid jämt gaspådrag men hade inga problem vid acceleration. En annan verkstad än den nu anlitade hittade inget fel utan började byta ut del för del av tändningssystemet enligt try-and-error-metoden. El-fel kan vara svåra att hitta och kan bli kostsamma.

Jag gjorde en sökning på nätet och ganska snart hittade jag andra bilägare med liknande problem. Lösingen fanns också till hands efter lite rotande bland frågor och trådar på diverse forum. Ett visst kablage i motorrummet hade tendens till att ärga och skapa löskontakt. Det enda som behövdes vara en pust av kontaktspray och så var den saken biff.

Förhoppningsvis är Brunte snart vid full vigör och att vi tillsammans kan anträda en liten roadtrip i vårt fagra Norden. Mera därom senare!


Vet ni förresten varifrån uttrycket ”saken är biff” kommer? Här kan ni läsa det.

Denna VW fick en helt ny makeup på Urkult. Borde jag lägga ett bud?

 

Ishockey, rosa mus och byta bil

Var skall detta sluta? Jag tittade ishockey ikväll på TV, något jag inte gjort på år och dar, och så vinner Tjeckien över Sverige med 8-4.  En snöplig förlust! Sport är inte min starka sida kan jag lugnt säga. Men spännande i början när det var mera jämnspelt.

Köpte en rosa mus i veckan. Alltså inte en livslevande mus utan datormanicken. Skrollhjulet på den gamla musen lade av. Val av färg spelar kanske inte stor roll men jag tyckte jag kunde vara lite rebellisk. Musen blev rosa och inte strikt och tråkigt grå.

Brunte hämnades igår. På väg hem lade plötsligt blinkers av. Hur jag än vippade på spaken hände inget och blinkers är en mycket viktig funktion på bilen. Kanske Brunte blev lite stött när jag i förbifarten kollade in en Volvo V40? Brunte är till åren kommen men motorn går fint och ingen olja behöver jag fylla på. Men rost har börjat synas här och var och detta har gjort att jag allt mera kommit att fundera på bilköp. Brunte som också är en Volvo har mera än 20 år på nacken så det är snart dags att uppdatera körtyget. – Inga blinkers, Brunte är sur!

Skall jag satsa på en bättre begagnad Volvo eller finns det andra modeller som rekommenderas? En kombi bör det vara och dragkrok skall den ha. Att köpa bil är inget stort nöje utan mera en nödvändighet för den som bor i glesbygd där inga allmänna kommunikationsmedel finns. Helst skulle jag vara utan bil men då måste jag bo i tätort eller stad där stoj och gatubelysning finns, något jag betackar mig för. Kortvariga besök i storstaden kan vara givande men att bo hela tiden i metropolen känns inte lockande. Därför bor jag som jag bor och behöver bilen.

Så här såg det ut i mitten på veckan. Kanske samma i morgon? Snöoväder väntas.
En rejäl snödriva framför fähuset väntar på varmare väder. I porten klurar Brunte.

Funderingar en regnig lördag i juni

Regn, regn och åter regn har vi upplevt och kommer att få mer av det närmaste dygnet. Inget vidare sommarväder men vi får hoppas att de fina dagarna sparas till midsommar och kanske längre fram. Bra väder för att sitta inne och planera det sista av min kommande road trip i Norrland senare i sommar. Det mesta är klart men de två sista dagarna är ännu inte helt spikade.

Det finns skäl att påminna sig om resans syfte och ett sådant är att få fina bilder. En fotoresa. Men också att träffa intressanta människor som har något att berätta. Norrland är fullt av vackra vyer, mycket skog, vatten och fjäll. Och min högsta önskan är att få se en björn i vilt tillstånd men på säkert avstånd; en dröm som knappast går i uppfyllelse.

Jag fick igår beröm för mina norrlandsbilder och det värmer. På Flickr har jag en hel del bilder från denna vackra del av vår värld och fler hoppas jag kunna fånga i min fotografiapparat. Flickr är samlingsplats för mina bästa bilder. Där vet jag att de finns även om alla min hårddiskar pajar och där kan även andra ta del av bilderna. Egentligen borde alla som har fotografering som hobby ha en fotosida på nätet med sina samlade bilder!

För tillfället finns också tre av mina bilder på en fotoutställning på Vörå huvudbibliotek. Jag inspekterade utställningen igår och den fick godkänt även om inga namn på fotograferna var utsatta. Lite synd för bibliotekarien sade att flera hade frågat vem som tagit bilderna men det kunde hon naturligtvis inte svara på. Vi som ställer ut bilderna är deltagarna i den fotokurs som jag deltog i senaste vinter. 7 fotografer borde det vara och sammanlagt 18 bilder. Gå och se utställningen, ni som har vägarna förbi i sommar! Ni andra får nedan ta del av de tre bilder jag har på utställningen. Håll till godo!

Lite sugen har jag också blivit på att uppgradera till en fullformat-kamera. Går på drygt ett par tusen europenningar med objektiv inkluderat men hobbys får kosta, heter det. Samtidigt kryper ett bilköp allt närmare så det gäller att hålla i slantarna.

Brunte har 20 år på nacken och har tjänat mig troget men någon gång skall även han hädan trots att han igår klarade besiktningen med glans. Det jag funderar på är en kombi av något slag, kanske en från Volvo-släktet av vilket också Brunte är. Vi får se nästa sommar vad som då sker; det är ju inte bara bilbyte som då är aktuellt utan också något mera livsomvälvande.

2015-11-16 Första lilla snön 010mod
Min utsikt från köksfönstret i november i fjol.
2015-12-23 Hellnäs 004-1
Hellnäs i decemberljus.
2015-08-01 Delphine Porcherot
Denna fiolspelande dam som jag fick på bild i somras visade sig vara en fransyska med det vackra förnamnet Delphine.

Brunte fick på nöten och fåglarna fick nöt på nöt

En rejäl smäll skakade Brunte! Nu är säkert ett nytt däck eller något annat kostsamt på kommande, tänkte jag. Jag hade igår kväll ärende till kommuncentrat. Fåglarna behövde påfyllning med nötter och fotokursen startade åter för säsongen.

Men Gud så dålig väg det var dit! Djupa hål, hål här, hål där i vägbanan på slätten genom Tuckor och angränsande byar. Jag körde rakt ned i ett hål och jag trodde att nu var Bruntes sista stund kommen. Inte konstigt att det blir reparationer på bilarna med tanke på alla hål i vägen. Jag blev tvungen att reducera farten till max 60 km/h för att alls ha en chans att undvika fler smällar i framvagnen. Vägunderhållet i republiken har fått stå tillbaka i många år och nu ser vi resultatet och bättring lovas inte heller från hösta hönset i huvudstaden. Bara spara, spara; snart har vi sparat oss till döds men bilverkstäderna mår gott. Nåja, det finns också bra vägar men många sidovägar har fått ta stryk.

Småfåglarna, mest talgoxar, har äntligen hittat till mitt fågelbord och förser sig dagligen med nötter. Nötter gjorde susen så nu får jag fylla på både en och två gånger per dag. De kommer liksom i flockar men sedan kan gå långa stunder utan att någon pippi syns till. Jag hoppas de gillar det nya märket på förpackningen.

Fotokursen började med en repetition av det som vi lärde oss i höstas och jag klarade mig ganska bra, tyckte jag, när jag fyllde i frågeformuläret. Förutom ett par tillfällen när vi lär oss mera om bildredigeringsprogrammet Lightroom skall vi också ut på expedition med våra kameror i högsta hugg. Nattfotografering vid havsstrand, landskapsfotografering vid Voitby fors och som avslutning i maj planerar vi en session med fotografering av hästar och eventuellt andra husdjur i fin terräng. Det lovar gott!

Jag har ju hållit på med fotografering i många år och tycker att jag lärt mig en hel del under årens gång men det finns alltid mera att lära, mera att upptäcka, mycket att diskutera. Vår lärare Johan är en mycket duktig fotograf och förebild. Mycket av kursinnehållet finns naturligtvis på nätet om man letar men just detta att få inspiration och nya idéer tillsammans med likasinnade är värdefullt. Vi i Österbotten är kända för att vara flitiga kursmänniskor. Snart får jag väl också gå på kurs för att bli fågelskådare och lära känna igen annat än talgoxar och kråkor. Kajor och svalor, mina gamla antagonister, räknas inte!

2016-02-15 Solnedgång Karvsor 002-1
Solnedgång med spinkiga men starka gubbar i dragkamp om watten och volten.

Min små fåglar flyger och far som yra höns men nötter gillar de!

Två klippningar

Idag gjorde jag ett besök hos min frisörska. En vill ju vara fin i huvudet inför helgen. De flesta frisörer/frisörskor är väldigt lättpratade. Idag gick konversationen om resor och Amerikas geografi. Inte alla gånger lätt att hålla reda på alla stater på denna kontinent. En del stater är lätta att känna till medan många inlandsstater är mera svårbestämbara på kartan.

Jag besökte också verkstaden där Brunte fick sina tändkablar utbytta. Det var trasiga tändkablar som var felet förra veckan när han trilskades rejält vid starten. Förhoppningsvis blir det inga fler besök på verkstaden nu på en lång tid.

Plötsligt kom en helikopter lågt sniffande över trädtopparna. Vad var på gång? Förklaringen var att den klippte träd och buskar längs med ellinjer så att vi kommande vinter inte behöver sitta utan elektricitet när snön tynger grenar och ungträd. Den gjorde även besök i vår by igår men då visste jag inte varför. Idag fick jag förklaringen att det var elbolagets frisör som var ute och snyggade till linjegatorna. Jag undrar vilket pris den frisören tog för sin klippning? Min frisörska var nog betydligt billigare och inte alls så högljudd. Jag tror jag håller mig till henne även i fortsättningen.

flygfä2
Bildutmaning 5. Även denna flygande varelse var rätt högljudd innan den landade mitt   på sidan jag läste.