Dagen inleddes sittandes på en stol. Vi väntade på en hop galningar som per cykel skulle avverka ett icke föraktligt antal kilometer, 67 eller 106. 10-nde Botnialoppet på cykel gick av stapeln. Svåger med kryckor var den som hejade mest på de tappra velocipedryttarna medan undertecknad skötte kameran. De första som kom hade enbart tunnelseende vilket gjorde att de inte med minsta min uppmärksammade de friska heja-rop som hördes på backen. Fort-fort och ännu fortare gick pedalerna i backen. Tävling, tävling. I detta skeda av loppet kan man gott spara stämbanden. Småningom kom de mera sansade deltagarna i loppet och man kunde nu höra både glada tillrop och ett och…