Äta bör man, annars dör man

HSS Media och Yle Österbotten vill veta vad vi äter i landskapet. En enkät har upprättats på Internet och det är fritt fram att svara på frågor för att en gång för alla utreda vad vi spisar. Naturligtvis har även jag deltagit och därför vill jag lyfta fram vad jag tycker i några av frågorna.

Har dina matvanor (vad du äter) förändrats över tid? – Egentligen inte. Husmanskost är det som jag mest har hållit mig till i långan tid.

Allätare är jag både vad gäller mat och musik. Men visst kan jag också smaka på veganska rätter. Det ena utesluter inte det andra.

Var gör jag mina matuppköp? – Jag veckohandlar mest på Prisma i Vasa på grund av ett stort urval av varor men gör också en del uppköp hos kommunens lokala handlare. Fanns ett större urval hos de lokala handlarna skulle jag inte åka in till stan för att handla.

Vad är avgörande för dig när du handlar mat? – Stort urval av varor. Priset har också en viss betydelse men vad hjälper det att priset är lägre hos Stormarknader när vinsten går i bensinpengar. Matpengen blir alltid högre i glesbygden.

Vem tillreder i regel maten du äter hemma? – Ja, det får jag göra själv. Ingen annan syns till. Fördelen är att jag får äta när jag själv vill. Jag burkar äta när jag blir hungrig och inte vid en viss tidpunkt.

Tycker du om att laga mat? – ”Matlagning är ett nödvändigt ont”, kryssade jag för. Jag tycker om god mat men själva matlagningen överlåter jag helst till någon annan.

Hur ofta äter du lunch på restaurang? – Tja, det blir för det mesta en gång i veckan när Torsdagsklubben har sitt möte. Oftast på Kaffestugan i Oravais Fjärdsändan. God mat till en billig penning för pensionärer efter kl. 13.

Hur ofta tar du/ni hem färdigmat? – Inte så ofta och då blir det mest grillat revbensspjäll från Citymarket/Stenhaga. Där har de goda revbensspjäll.

Hur ofta går du/ni ut på restaurang och äter lite finare? – Inte så ofta men sker det blir det ofta under mina resor. – Senaste fina restaurangbesöket var hos Berny´s vid Replotbron. Sister Jane bjöd!

Vad åt du till middag i går? – Kålsoppa!

Vilken är din favoriträtt, om du själv lagar maten? – Stekt potatis, stekt ägg, grönsaker och kött/korv av något slag. Blir det korv skall det vara korv med hög köttprocent och inte den vanliga länkkorven.

Vilken är favoriträtten om du inte själv står i köket? – Fläskpannkaka med lingonsylt.

Finns det någon maträtt du avskyr? – Blodmat, typ blodbröd, blodkorv. Sedan gillar jag inte heller lutfisk och memma. Annars äter jag det mesta. Till och med surströmming har jag provat på men inget jag springer benen av mig för.

Kuriosa utom enkäten – Jag äter snabbt!

Såja, nu har ni på klart vad jag anser om mat och matlagning. Äta bör man annars dör man. Äter gör vi ändå dör vi!


Min mat – Vad äter vi i Österbotten? – Enkäten

Fjärdens Kaffestuga i Oravais

Restaurang Berny´s – Replotbron

Kvällstid blir det ofta en smörgås eller två med te. Ikväll blev det två.

Kamma dig!

Alla har vi säkert våra vanor, ovanor och later. Vissa helt onödiga, andra tillhör den dagliga rutinen. Att ta en cigg efter kaffet kan tyckas oss icke rökare helt onödigt men säg det till tobaksslaven. Fast det är en annan debatt.

Själv har jag mina egna vanor, de som jag uppmärksammat. Det är inte alltid säkert att jag lagt märke till alla mina egna övningar. Andra brukar då inte vara sena att se dem.

T.ex. så vill jag ha ordning i smörasken. Fina ytor och inga sprängda landskap. Därför drar jag alltid smörkniven vinkelrakt och putsar eventuella skavanker. Fullständigt onödigt?

När jag ätit mina smörgåsar på frukosten i Saltgruvan (halv nio) brukar jag alltid vika ihop plastpåsen som jag haft smörgåsarna i väldigt prydligt så att den inte blir mycket större än en chokladbit. Snyggt och fint. Sedan kastar jag den i roskis. Fullständigt onödigt?

När jag äter lämnar jag alltid en försvarlig del godbitar till sist. Varför? Äter jag en pizza så äter jag alltid upp kanterna först och lämnar till sist det område som är godast. Överhuvudtaget är det ett intressant ämne hur folk äter från sina tallrikar. En mängd olika stilar kan skönjas. Vissa plockar och flyttar maten i omständiga procedurer för att sedan helt plötsligt ta en bit från en motsatt sidan av tallriken och stoppa i munnen. Andra lämnar nästan alltid en liten del av maten kvar på tallriken. Kanske som ett offer till hustomten? 😉 Några småpetar i maten, ungefär som att känna på konsistensen, innan de väljer en bit. Jag undrar om det utförts vetenskapliga undersökningar om hur folk äter från tallrik och varför? Troligen, idag finns det knappt något som inte utsatts för ett noggrannare studium.

Nu halkade jag något från ämnet, mina vanor och ovanor.

Jo, den mest betydelsefulla (o)vanan jag har på morgonen är att jag som absolut första åtgärd måste kamma mig, det lilla som finns. Det före allt annat! Ve den morgon jag inte hittar min kam. Då är hela morgonen förstörd och jag muttrar ilsket medan jag söker. Jo, det är säkert, har kammen smitit kan jag inte göra något annat innan jag hittat den. Som tur är brukar jag oftast ha någon reservkam i beredskap. Märkligt är i alla fall vart alla kammar försvinner.

Rubriken har sin speciella betydelse: ”skärp dig” eller ”lägg av”. Med mina ovanor? Nee, så farliga är de inte.

Nåja, jag är ingen maniker men visst har vi alla våra (o)vanor?

körsbärsträdet
Visst kan snö vara vackert men klarar sig körsbärsträdet denna gång? Snön kan lätt bryta sönder grenarna.
snödriva
Det ser kanske mycket ut men det fordrade en hel del jobb med snöskyffeln innan jag röjt bort framför porten. Tung blötsnö är inget för mina axlar och handled som jag nu har problem med. Och mera väntar på taket.