Strängt upptagen ung man i sina bästa år
Jag avslutade mitt förra inlägg med de smått dramatiska orden ”Må det dröja ännu många år. Jag har alltför mycket att se, höra, uppleva och lära!” – Jag har liksom inte tid att falla knall och fall just nu även om min önska är att dö med lien i hand. Den dagen, den stunden.
Idag har det varit fint väder. Lämpligt för utearbete eller bara en stilla, rolig promenad i skog och mark. Vilket som.
Tror ni jag gjorde det? Nehej, jag satt mest inne hela dagen och såg solstrålarna vandra över golvet mot min fot och där går solen strax ned i väster denna tid på året.
Som jag antydde så har jag många intressen. Ett är naturligtvis fotografering, men också bloggen, musiken och resor. Bland annat. En hobby som ibland skymtat fram är mitt intresse för att lyssna på radio.
Okey, jag lyssnar gärna på P1, Finnmix och P2 Världen och mycket annat – tacka vet jag våra nordiska public servicekanaler – men det som nu avses är mera långt-bort-ifrån och inte med fullt så kristallklart ljud. Jag är en så kallad dxare vilket innebär att jag lyssnar på något så gammalmodigt som mellanvåg och kortvåg och då gärna på stationer så långt borta som möjligt – helst på andra sidan jordklotet – vilket kräver avancerad utrustning och långa antenner. Idag sker detta ofta med program i datorn som är kopplade till en antenn i terrängen runt om men vanliga trafikmottagare finns också till hands.
Tyvärr har jag haft problem men ett par program i datorn vilket gjort att programmen hängt sig just som det är som mest spännande. Allt blir liksom fruset och inget fungerar. Jag har lokaliserat problemet till min gamla dator som inte hängt med. Därför inhandlade jag igår en ny dator – en laptop – för det humana priset av 299 europenningar. Stor hårddisk på 1000 GB hade den också vilket jag mer än väl behöver. RAM-minnet på 4 GB är kanske inte imponerande men det går att utöka.
Det som jag idag har hållit på med är att starta den nya datorn, fixa alla uppdateringar och få mina dx-program att fungera. Allt har inte gått som på räls men ikväll är äntligen det mesta på raden och jag väntar nu på att få nödvändig info för att flytta av ett av de sista programmen, med det ståtliga namnet Jaguar, till den nya datorn.
Jag menar, är något tillräckligt intressant så glömmer man både tid och rum. Det må vara röjning i skogen, matlagning, att måla tavlor eller något annat intressant. Jag glömde till och med att äta varför det var extra välkommet när sister Jane ringde och frågade om jag ville ha färdigt stekta strömmingar. Jodå, det tackade jag inte nej till. Stekt strömming är jättegott även om köket efteråt inte luktar alltför angenämt.
Jag med mitt radiointresse, sister Jane med sina kokkonster och svåger som hämtat fisken ur djupet. Alla har vi våra intressen och hobbies som kräver tid. Vilken är din tidsuppslukande hobby och intresse? Något du riktigt brinner för och glömmer att äta när det är som mest intensivt?
Nya datorn 45 grader till sidan. Här håller jag ofta till när jag lyssnar och skriver mina inlägg. Jag vill tillägga att detta är bara en liten del av alla kablar och sladdar som finns i mitt hus.
Detta kan jag sitta och titta på i timtal, fast mitt i natten. Bästa tid är dock soluppgången.
Du kanske också gillar
8 kommentarer
Erik Forsling
Här får du inget svar på din fråga till läsarna om våra tidsuppslukande intressen, utan bara helt vardagliga kommentarsord rörande eljest. Det kanske är eljest som tar min tid i anspråk? Att skriva är en passion, men helst på papper så man får en tryggare kontroll än på skärmen – eller varför inte skriva vykort, he, he. Jag har aldrig kommit någonvart i livet, troligtvis för att jag alltid har haft för många intressen som tar udden av s.k. fokusering, och en låt-gå-hållning till tillvaron och existensen.
DX-ing, och radio på ovanliga frekvenser, var jag fascinerad av när jag var en ung man, och är fortfarande – men till DX kom jag aldrig. Sedan trodde jag att det var ett helt utdött fenomen, ända tills jag stötte på det här på din blogg för ett okänt antal år sedan. Numera är det snarast så att jag vill göra mig av med intressen, hellre än att skaffa nya tidsödande. Så här råder radioskugga, förutom SRs kanaler. Jag har väl någon diagnos, det finns ju så många. Nu vill jag bara ha frid i mitt sinne, inte nya impulser till något som gör att man blir halvdan på det också.
En ny dator kostade även jag på mig för i runda slängar en månad sedan i samband med att jag besökte en lokal datorkille för att få hjälp med min gamla maskin, som hade börjat dumma sig. Han fixade geschwint problemet. Jag beställde, utan att leta bästa pris, en ny dator och ett USB-minne av honom. Jag kände mig trygg hos honom, och en juste person som dessutom är en ung lokal ensamföretagare gynnar jag gärna. Jag har redan ett antal USB-minnen, men kan inte finna ett enda, vilket säger en del om statusen i mitt hem. Datorn köpte jag därför att jag länge tänkt att min gamle, med betoning på gamle, vapenbroder oväntat kan stupa vilken dag som helst, men tidigare har jag inte haft pengar. Den unge mannen installerade maskinen med vad som behövs, förklarade och gjorde ”allt”. Det slank med en del extra också. Jag skulle behöva köpa några fler attiraljer av honom, men skulle skämmas lite för att gå dit just nu – den nya datorn är faktiskt ännu inte uppackad ur sin kartong utan står i mitt kök – så jag får bida min tid.
Annars öppnade jag tidigare idag ett antal uthämtade bokförsändelser som jag hämtat ut under den senaste månaden. Tänkte inte öppna dem förrän jag städat upp lite i mitt kaospalats, men det går trögt med det, så jag tänkte att det var bäst att för säkerhets skull göra det nu – och ärligt talat var det viljan att få göra det som vägde tyngst. Ett paket från Halléns Antikvariat i Stockholm, ett från Dansk Antikvarisk Boghandel i Gentofte, ett från AdLibris i Morgongåva – och idag hämtade jag ut amerikalådan från Amason. Har lite svårt att låta bli att plocka med böckerna, känna på dem, bläddra lite. Det gör mig gott.
Vidare har du fått konkurrens i bloggvärlden av en ung kvinna – mycket begåvad. Där finns mycket att läsa ikapp. Jag har aldrig varit någon som omgivit mig med många bloggar – och facebook är ett portförbjudet fenomen. Eriks blogghistoria. Jag ska inte gå in på plottriga detaljer, men det började med en, sedan växte det via ett kontaktnät från den första – men de var aldrig många. Varför ha alltför många cyberbekanta som man inte kan ha en adekvat relation till, utan allt blir bara hafsigt, dåligt, och … De där bloggarna dog sotdöden den ena efter den andra, men nya tillkom som av en händelse. De sista var bara du, Emma, och Syster Kanini, men också de senare drog sig ur.
På sista tiden har du varit helt ensam om min uppmärksamhet på bloggfronten, förutom när man stöter på en och annan sida när man söker något. Men nu är ni två.
Per-Johan Nylund
Där har du en poäng, att ha för många intressen gör att man provar på allt och kanske aldrig blir riktigt bra på något. Man vet lite om allt men sällan mycket om något. Vilket som är bättre må var och en själv avgöra. Det behövs både specialister och folk med breda kunskaper.
Förstår jag rätt är skrivandet och litteraturen din stora passion. Inte minst dina bokpaket, som du nästan genast packar upp för att känna på innehållet, tyder på det. Annat är det med den nya datorn som än så länge får stå för sig själv ouppackad. En månad? Då har du nog bidat din tid och det är dags att ge dig in i kampen med din nya dator. Även om ”allt” är installerat och klart finns det säkert massor att lära och skrapa sig i huvudet över. Det beror på om du känner till windows 10 sedan tidigare. Nåja, jag vill inte skrämma dig, allt har sin början och sedan går det mesta på rutin.
Din nya bloggbekantskap gör mig nyfiken. Det går inte att få en länk förmedlad för att utforska denna begåvning? Jag tror dig, ibland stöter man på bloggar som skiljer sig från mängden och det verkar du ha gjort. Det finns idag miljontals bloggar ute i världen men alltid är det någon som blir favorit. Jag har ett antal jag regelbundet besöker och några jag kollar nästan varje dag. Märkligt nog är det flest kvinnor jag läser. Av någon anledning är inte männen så på hugget när det gäller bloggar. Undantag finns och några bloggar skrivna av män är rent ut sagt lysande.
Själv tuffar jag på i sakta mak och är glad för varje läsare och speciellt om de dristar sig till att kommentera. Att sköta kommentarerna är viktigt för en bloggare.
Erik Forsling
I ditt första stycke låter du lite som dåvarande professorn i Idé- och lärdomshistoria, Gunnar Eriksson, när jag läste min första termin vid Akademin. Han förklarade ämnet för oss. I de flesta moderna vetenskaper gräver forskarna ner sig mer och mer i detaljer, och blir alltmer specialinriktade, medan vi söker de stora generaliserande historiska mönstren. Våran uppgift är att bli specialister på att vara generalister. Fritt citerat.
Du missförstod mig lite med böckerna. Det var bara amerikapaketet som var dagsfärskt, de övriga hade stått ett bra tag, utom ett som jag måste öppna, eftersom det skulle betalas via bifogad faktura. Apropå, naturligtvis hade du rätt rörande Adlibris och Sara Lidmans ”Gruva”. Det var e-boken jag helt obetänksamt beställde. Ett stolpskott. Men den finns ännu kvar i Skellefteå.
https://www.antikvariat.net/sv/search/Sara%2BLidman%2BGruva?letter=all&product_group=all&period=all&bookseller_title=Antikvariat%20Nordbok%20AB
Och t.ex. här: https://www.bokborsen.se/?qa=Lidman,%20Sara&qt=Gruva
Vad gäller datorn har jag ingen brådska med den, och vi kommer nog inte att behöva genomlida något envig. Windows 10 har jag haft länge här på Old Sherman Tank. Vi har ventilerat det där tidigare, eftersom jag tycker/tyckte bättre om Windovs 7, men till slut kände jag mig pressad att återinstallera 10:an, som jag en gång redan skrotat, medan du ansåg den senare bra. Den där datorn är en reservinvestering, och mitt hem är rörigt, så jag har ett bord för den, ett bord som ska röjas först, eftersom jag av lätt begripliga skäl tänker ha båda maskinerna klara för aktivitet samtidigt. På Old Sherman finns ju allt som jag skapat och sparat, alt. behöver tillgång till, medan den nya är en ren oskuld. Jag bidar tiden – i det fallet i lugn och ro.
Min nyfunna bekantskap tänker jag inte är något för dig, eftersom den kretsar kring film, och inte bara det, utan huvudsakligen kring stumfilm. Bloggen har det fiffiga namnet Silent-ology och är välskriven. Undersök den gärna. Lea, som hon heter, bor dessutom i Minnesota, på gränsen till Kanada, där många gamla svenskbygder finns. Det var där Karl Oskar och många av Vilhelm Mobergs utvandrare blev invandrare. Delstaten har också en svensk filmkoppling genom Jan Troells två väldiga tretimmarsepos ”Utvandrarna” och ”Nybyggarna”. Båda har jag personligen projicerat på Gamla Bion i Örsundsbro. Inte heller att förglömma, Bröderna Coen kommer därifrån och deras magnifika ”Fargo” utspelar sig där, med bl.a. svenske Peter Stormare som fåordig ”psykopat”, att hans partner i filmen spelas av Steve Buscemi gör inte saken sämre. Men nu är jag på väg in i min egen bubbla, och glömmer Lea och stumfilmerna.
Såklart ska du få en länk, här är hon: https://silentology.wordpress.com/about-silentology/
”Home” t.v. om ”About …” är inlägg, men t.h. finns också mycket högoktanigt att gräva ner sig i. Hon skriver inte så ofta – tur för mig det, som har mycket att hämta igen här. Jag har av ren entusiasm och ohejdad vana brett ut mig oförskämt mycket i ett fall, och jag var mycket trött när jag skrev det sista, så det är riktigt slarvigt författat på usel engelska. Men det är bara i två fall jag kommenterat. Skulle du mot all förmodan vara intresserad av mitt bludder så presenterar jag mig under ”Halloween”, och välkomnas. Under den intressanta artikeln ”Obscure Films: “The Portrait” (1915)” spårar jag ur lite mer. Det är allt.
Per-Johan Nylund
Bäst att svara på detta i tidig morgonstund eftersom jag på förmiddagen skall ut i skog och mark för antennarbeten. En historia för sig.
Jodå, Gruvan skall införskaffas på ett eller annat sätt. Troligen är det en bok som ändå inte är alltför sällsynt.
Aha, så du beställer hem ett och annat som sedan blir ståendes i avvaktande på lämpligt humör och omständigheter? Paketen öppnar jag alltid och en ny dator sätts ganska omgående igång medan böcker kan bli liggande ganska länge innan jag läser dem men det är alltid trevligt att bläddra i dem ett antal gånger innan jag verkligen sätter tänderna i dem.
När det gäller den nya datorn så menar jag att även om allt är klart så brukar det ändå dyka upp ett antal situationer där åtgärder behövs. T.ex. alla bokmärken i webbläsaren, epostkonton, uppdateringar och program mm som inte finns installerade. När det gäller innehållet på din gamla dator så hoppas jag att du har en aktuell backup ifall den plötsligt får för sig att dra sin sista suck. Via backupen kan du sedan köra över ditt personliga innehåll till nykomlingen. Om det inte redan är gjort av din datorhandlare vilket skulle förvåna mig lite.
Då förstår jag att du har en ny favorit i bloggvärlden. Film är ju ett av dina stora intressen och vad är bättre än att finna detta vattenhål i cyberrymden. Även om hon inte skriver så ofta så finns ju ett stort antal inlägg och artiklar att gotta ned sig i. En gång i veckan är väl annars ett ganska bra intervall för blogginlägg med kvalité?
Mycket välskrivna artiklar vad jag kan bedöma. En bedömning gjord av en amatör eftersom jag inte är expert på engelska språket. För mig är språk ett bra exempel på att kunna lite av varje utan att kunna något riktigt bra. Jag har varierande kunskaper i finska, engelska, tyska och spanska. Danska förstår jag bra men pratar inte danska speciellt ofta. Man klarar sig hyfsat i Danmark med svenska om god vilja finns. Samma med norskan.
Svenska, som är mitt modersmål, menar jag att jag behärskar bra även om det finns en hel del övrigt att önska i mina blogginlägg som ofta skrivs i stor brådska. T.ex. så måste jag naturligtvis prova högskoleprovets ordförståelsetest som fanns i en tidning. 19 rätt av 20 fick jag vilket jag är nöjd med även om jag stupade på ordet mani vars rätta svar jag inte ännu är helt nöjd med. Det rätta svaret var ”överdrivet intresse” vilket är sant men jag menar också att mani har ett visst mått av tvång över sig vilket inte framkom.
Det om det.
annepauline
Ojoj, nu fick jag mycket att läsa, ditt intressanta inlägg och Erik Forslings alltid roande kommentarer.
Intressen? Böcker, böcker och åter böcker. Undrar hur många hundra böcker av alla olika slag jag läst i mitt liv?
Ett annat intresse är växter. Inomhus. Jag har säkert ett hundratal växter som hänger och klänger överallt i fönster och på väggar. De tar sin tid att vattna och sköta om. Trevligt är det när man får dem att blomma. Astråkigt jobb är det att hålla på och plantera om dem.
Per-Johan Nylund
Ja, Erik har skrivandets gåva och är därmed också ett av hans intressen. Även om han försöker trappa ned på sina fritidsintressen, som han skriver, må vi hoppas att nedskärningarna inte drabbar skrivandet! Här eller annorstädes.
Aha, växter och böcker! Kanske lite lador också? 😉 Fast inte hemma hos dig.
Är du en flitigt läsande människa så handlar det nog om tusentals böcker, skulle jag tro. Själv läser jag långsamt men jag vet de som tröskar genom en tjock lunta på några dagar, max en vecka.
Gröna fingrar är också en konst. Vissa får blommorna att trivs och frodas, med för andra dör de sotdöden. Själv brukar jag hota mina tillfällig blommor med sophinken och jisses vad de växer. Just då i alla fall.
Jag föreställer mig ditt hem som en liten djungel; i positiv bemärkelse. Fattas bara kvittrande fåglar. Eller de finns kanske också?
annepauline
För tillfället har jag inga fåglar men jag har haft undulater. Kan du tänka dig, en undulat lärde sig att tala! Det var verkligen en väldigt speciell fågel. Han kunde säkert uppemot hundra ord. Det knepigaste av allt var att han kom med ord eller meningar på upp till fyra ord precis exakt där det för tillfället passade in. Jag hade varje morgon sagt ”god morgon pussgubben” till undulaten, så småningom hann han före och sa ”god morgon pussgubben, puss, puss” till mig. Hahaa! Han talade klart och tydligt så vem som helst hörde och förstod vad han sa.
Per-Johan Nylund
Det var en begåvad fågel! Märkligt att vissa fåglar kan prata.
Kanske lika märkligt som att vissa människor kan sjunga två stämmor på samma gång.
Ordet härmapa finns ju även om apor inte kan prata. De borde ju vara närmast till det mänskliga språket. Tycker man.