Fotosafari som kom av sig

En härligt, underbar vinterdag, idag, måndagen den 8 januari.  Solen sken och temperaturen låg på behagliga – 5 C. Vindstilla och nyfallen snö både på mark och på gren. En dag när man tar kameran och ger sig ut på fototsafari!

Först blev det dock snösvängen. Svåger kom med traktorn och tog bort stora drivor som samlats på gårdstunet.  Snökarmarna börjar bli rätt höga och då är det strax tyngre att göra allt för hand. Han jobbade en god stund med Forden innan det mesta var rensat och jag själv kunde finputsa lite.

Sedan trampade jag upp stigen till grannarna genom skogsbacken så att katten Lisa har lättare att göra sitt patrullarbete. Samtidigt tog jag lite bilder. Mera bilder skulle det bli, hade jag tänkt.

Men det går inte alltid som man tänkt utan istället kom ett datakonsultuppdrag emellan och när det var färdigt höll solen redan på att gå ned. Jag hade annars tänkt mig bilder med snötyngda unggranar med fina långa skuggor på mjuka, bulliga snödrivor.

Nåja, det kommer väl fler fina vinterdagar men tiden går så fort att hux flux är vintern förbi. Det som skall göras, skall göra nu! Kan låta tråkigt men det gäller att ta vara på tiden. Tiden går och vi med den.

Bulliga snödrivor i solens första strålar strax efter kl. 10.

Har ses Lisas stig till gården
Någon bild av vinterskog fick jag trots allt.

När jag på morgonen gick ut för att se om det fanns spår av vilt i närheten av stugan så mötte jag en man som kom gåendes med raska steg på landsvägen. Utan mössa på huvudet men med ett frodigt, rödlätt hår som nog skyddade något mot kölden. Jag sa ett muntert Hej! men han svarade inte utan slog ut med armarna och fortsatte. Kanske också ett sätt att hälsa, vad vet jag.

Där gick han, mannen utan ord

En klassisk solnedgång hann jag med iaf. I morgon en ny dag!
Annonser