Funderingar

Höstens närvaro

Tänk vad fort tiden går. För två veckor sedan var jag nyss hemkommen från min road trip i Norrland och nu är vi redan inne i oktober, den riktiga höstmånaden enligt min mening, även om september har benämningen höstmånad. Jag tycker september är som en liten förlängning av sommaren och varmare lär det bli enligt olycksprofeterna. Oktober heter egentligen slaktmånad men nu för tiden är det få, förutom jägarna, som slaktar djur av tradition denna tid på året. De gamla benämningarna på månaderna ser ut att stämma allt sämre.

Min resa för två veckor sedan var intressant och resvärd men jag var knappast ensam om att resa norrut och till fjällen för att uppleva höstglöd och ruska. Jag tycker att på sociala medier har det redovisats bilder och upplevelser nästan varje dag den senaste tiden. Många hyr en stuga en hel vecka och går på tur och jag förstår dem. Kanske det vore något i stället för att kajka runt på vägarna?

Hösten har också på allvar kommit till Österbotten och vi kan betrakta vacker natur kanske någon vecka till även om höstprakten här inte riktigt kan mäta sig med fjällens och nordligare breddgraders. Så är det bara. Fast idag har det blåst ganska friskt så löven har singlat ned mot marken i strid ström och redan har jag noterat lövlösa träd. Så friskt att till och med elektriciteten varit borta ett par gånger ikväll.

Gamla Wasa Express for också norrut efter att har fått sig en make over på varvet i Åbo och ståtar nu med ljusröd färg på skrovet och annat emblem på skorstenen. Flaggad till Cypern men med namnet Wasa Express kvar. Det känns fint! Jag trodde färjan nu skulle sätta kurs mot Egypten men så icke. I stället stävade hon igår lördag norrut längs den finländska kusten och ser man på, Holmsund fick besök än en gång av den gamla damen. Kanske hon hade hemlängtan?

Förklaringen är att i Holmsund skall hon lasta virke med destination Egypten. Rederiet är om sig och kring sig; inte köra tomt när man kan få in en slant för frakt på bildäck. De tänker kanske som bonden som begravde sin fru på kyrkogården och forslade dit kistan med häst och kärra. När ceremonin var över uppmanade han drängen som var kusk att ta hem ett hölass från ladan på utmarken när han ändå hade vägarna förbi. Livet går vidare!

Furirbostället i Oravais

En tur med bilen igår eftermiddag resulterade blanda annat i denna bild för att illustrera höstens närvaro i Österbotten. Furirbostället i Oravais. Ofta är det aspar och lönnar som bjuder den bästa färgprakten medan björkar har en mera brun ton i löven.

Kimo Bruk

Kimo Bruk bjuder på fina höstmotiv.

Skaget

Även ute i skärgården har vi höstglöd. Detta är utsikten från min villa mot Ladugrånn (Ladugrundet). Där fanns nämligen en lada sedan gammalt. På bilden syns också en lada men jag tippar att den är av nyare datum.

4 kommentarer

  • annepauline

    Jag tycker inte om oktober och november. Alla man möter ojar och vojar sig över att ”…det ääär ju så vackra färger i naturen nu…”. Det är ungefär som med de där ”goda” kräftorna…Här är det inga vackra färger, det är tio nyanser av ljusare och mörkare brunt blandat med lite blekgult. Är det vackra färger? Näh!
    Låter jag väldigt negativ nu? Jamen ärligt: Är dessa bruna nyanser vackra?
    Jag har god lust att gå i ide nu och vakna upp i slutet av mars. Fast då kan jag inte kommentera på din blogg så det går ju inte, haha.

    • Per

      För allt i världen, gå inte i ide, då tappar bloggen många fina kommentarer och det vill vi ju inte!

      Jag tycker det är mest björken som bjuder på nyanser av brunt här i Österbotten. Det blir inte riktigt den strålande orange färg som finns i fjällen. Men bestånd av aspar lyser upp landskapet, det är då säkert.
      Oktober har ändå lite färg men november är dötrist och grå. Stormarna är också här och det har blåst kraftigt även idag fast inte som ifjol den 17 september när vi hade storstormen. Och snart kommer snön… buhuuu…. den 18 oktober hade vi ifjol den första lilla snön.
      Men något har jag att se fram emot denna höst så allt är inte hopplöst! 🙂

  • Erika

    Jag avgudar hösten. Inte alltid höstfärgerna uppvisar det de normalt
    brukar. Hösten kan var oberäknelig. Ett år var det kontant gråmulet
    och regn. Inte en enda solglimt. Har aldrig varit med om en sådan
    inledning på hösten som den gången och, den bestod till första snön
    föll och ljusade upp tillvaron. Hade ett stort grönträd på golvet den
    gången som helt vissnade ner, allt på grund av det gråmulna
    vädret. Här skiftar färgerna allteftersom dagarna går. Återstår och
    se när det vita faller.

    • Per

      Förvisso, den ena hösten är inte den andra lik. Ifjol hade vid den stora höststormen redan den 17 september, i år har vi klarat oss från större ruskväder. Även färgerna kan variera år från år.
      Tråkigast är det när det är ett enda gråväder, som den hösten du minns. November är i allmänhet en sådan månad.
      Annars gillar också jag hösten, livet växlar tempo. Vi får vara glada åt att vi har fyra årstider här i Norden!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Translate blog »