Igår hade jag gott om tid på JFK. Jag fick vänta en och en halv timme innan de öppnade check-in. Vad göra? Jo, jag ställde mig vid utgången där flygresenärerna kommer. Inte för att jag väntade på någon men det var intressant att se möten mellan människor. Man kunde riktigt se hur de med spänd förväntan spanade mot glasdörrarna. Sträckte på halsarna, kollade klockan, skickade meddelanden, förflyttade sig närmare. Och så kommer deras resenärer och ansikten spricker upp i leenden, händer viftar, kramar utdelas. De hjälps åt att ta hand om bagaget. Speciellt lade jag märke till en familj med 20-årig dotter som väntade på någon. De pratade franska. Så…