Ni vet hur det är om man har en olägenhet som kommer till sin lösning. Det må vara en sprucken nagel som irriterar, den till bristningsgränsen nödiga turistens förtvivlade letande efter en toalett på främmande ort, ett skoskav, tandvärk eller en brännande törst. Finns det något bättre än när bekymret får sitt avslut? Det känns åter som om livet leker, solen skiner och allt är så mycket lättare. Just detta hände mig igår. I tidig otta begav jag mig av på resa till Björkarnas stad.  En kryssning ombord på Wasa Express och några timmar i Umeå stod på programmet. På programmet, som inte fanns, stod också jazzspelningar ombord. Jag hade…