Resor
-
Besöket i Umeå
Kamerorna följde med till Umeå i fredags även om jag inte tog alltför många bilder. De flesta sevärda vyerna i Umeå centrum har jag sedan länge förevigat men ett par promenader för att få frisk luft hör till och alltid blir det knäppt någon bild. Min systemkamera (Canon D6) tar utan tvekan de bästa bilderna medan min mobil (Samsung A42) tar de bästa videorna. Min bloggkamera (Sony RX100 III) är ett mellanting, liten, nätt och behändig; tar bättre bilder än mobilen men något sämre videor. Nackdelen med min D6 är att den är något tung att släpa med mig överallt, därför är det RX100 som ständigt sitter i bältesväskan. Så…
-
Jag kände min föranlåten att ingripa
I terminalerna i Vasklot och Holmsund har jag lärt mig att ta hissarna i stället för att föras framåt, uppåt, nedåt av ett flertal rullband vilket i och för sig också är rätt bekvämt och snabbt. Men det går ändå klart snabbare med hissarna om man vet var de finns och ingen annan hittat samma transportmetod till och från färjan. Blir det kö vid hissen är det kört. Tills vidare är det få som använder hissarna och egentligen borde jag hållit tyst om saken. Incheckningarna går också smidigt med avläsning av QR-koden på biljetten vid grindarna i terminalerna; i telefonen eller på papper. Överhuvudtaget tycker jag det mesta går smidig…
-
Emil Jensen, hostningar och färd över Kvarken
Det är snart tre år sedan pandemin trängde sig på allt mera. Då när det blev tyst med allt snörvlande, hostande, nysande, pysande och fräsande (i näsduken). Aldrig har det har det varit så förkylningsfritt som under pandemin. Alla var friska förutom de som drabbades av covid. Råkade någon hosta lätt eller harkla sig lite obetänksamt blev hen uttittad, utskälld och utkastad. Ingen pardon. Det är slut med det nu. I fredags besökte jag Umeå och jag kunde konstatera redan på färjan att hostandet kommit tillbaka, nosen putsades med näsduk och någon levererade till och med högljudda nysningar. Också jag bidrog så gott jag kunde eftersom jag haft och har…
-
Att samla med sig hem
Jag gillar att resa även om det inte blivit speciellt mycket under pandemin och nu verkar priset på resor och flyg ha gått upp vilket kan bromsa reslusten något. Mest har jag rest i Norden de senaste åren. Dock finns ett antal resor på min önskelista och som bara väntar på att bli av. Vi får se hur det blir med det. På Facebook är jag med i en grupp som heter ”Vi som gillar att resa” där ett inlägg häromdagen handlade om sådant som folk eventuellt samlar på under sina resor. Kanske rena souvenirer med resmålets namn inpräntat men som likväl kan vara tillverkat på andra sidan jordklotet. Men…
-
På söndag går ingen buss och ”Hon vars hjärta var som mitt”
I tidig otta på söndagsmorgonen satte jag mig till rätta bakom Bettans ratt och vred om startnyckeln. Motorn spann fint men när jag vred om ljusregalget hände ingenting, till och med instrumentbelysningen var död. Ve och fasa, inte åker man långt utan belysning när det är mörkt ute och det ännu dröjer en god stund innan solen stiger upp i öster. Ja, alltså bakom molnen för det var mulet och regnigt väder. Aurora Botnia väntade i Vasa på min ankomst men inte efter klockan åtta när hon enligt tidtabell avgick till Umeå. Vad göra i mitt mörker? Jo, jag ringer sister Jane nästgårds och väcker henne i hopp om att…
-
Drakryggen
De senaste åren har jag varje september gjort en tur runt om i Norrland, ofta till fjälls. Det är så vackert i naturen när träden tappar allt det gröna och i stället får vi ett färgsprakande landskap som i fjällen ofta kan ses miltals med olika skiftningar och nyanser. En höst for jag ända till Lofoten, en minnesvärd resa. Så har jag också funderat i år, visst vore det fint med en sväng runt om i fjällen, men frågan vart infinner sig. Jag har redan besökt många pärlor i Norrland och många platser är mig kända. Var finns det nya, det lockande och spännande? I mitten på september har jag…
-
Vikens kapell
Någon gång på 70-talet köpte jag en dubbel-LP med musik, sång och tal av Beppe Wolgers och Merit Hemmingsson. Den tiden var jag en stor beundrare av Merits musik på hammondorgel och jag köpte flera album med hennes ljuva toner och takter. Det var kanske därför som jag också köpte detta album ”Det for två vita duvor”; kanske trodde jag att Merits musik skulle dominera mera än vad den gjorde på dessa två vinyler. Jag minns inte om jag lyssnade så mycket på denna skiva tiden strax efter att jag köpte den och den försvann småningom i gömmorna. För några år sedan när jag rotade i mina skivbackar upptäckte jag…
-
Maten
Frukost på Urkult åt jag varje morgon klockan nio på Församlingshemmet där det serverades vegetariskt. Inte minsta lilla korvskiva så långt ögat nådde. Inte direkt någon mastig hotellfrukost med bacon, småkorvar och diverse uppskärningar som jag föredrar. Nåja, detta gick också att äta och jag överlevde. Huvudsaken var att jag fick något i magen redan från morgonen, en viktig sak för mig. Äggsalladen som serverades första morgonen var riktigt god men sedan försvann den. Annars åt jag den bästa och rikligaste frukosten under min resa på First Hotell Stadt i Örnsköldsvik där jag övernattade första natten. Högt till tak och med kristallkrona i taket. Svåger från den Lyckliga staden har…
-
Två dagar i Malmö
Min Skånetripp för två veckor sedan avslutades med ett par dagars vistelse i Malmö. Naturligtvis kunde jag inte strunta i Malmö, min stad. Jag är fullt nöjd med att bo i Oxkangar, på landsbygden, men skulle jag bosätta mig i en stad skulle det utan tvekan bli Malmö. Jag känner bra till staden och även om det har byggts en hel del runt om har jag inga svårigheter att hitta och busslinjerna är relativt enkla att använda. Kanske de olika linjerna fått andra nummer med annars är det bara att stiga på och blippa kortet. Jo, en sak har förändrats, de rysligt långa bussarna har kommit. Jag vet inte hur…
-
Bilder från Österlen II
Det finns det många fler bilder från min resa att visa och jag kan naturligtvis inte undanhålla er åtminstone ett smakprov på vad jag upplevde förra söndagen på Österlen. Tvärtom vill jag gärna underhålla er kära bloggläsare med några av mina bästa bilder. Håll till godo, vi tittar på några bilder till. Ännu en bild från det naturens tempel som finns på Österlen under våren. Jag kunde lägga mig raklång i fjolårslöven och titta uppåt mot det skimrande gröna ljus som erbjuds under bokarnas hägn. Något jag inte gjorde men som jag efteråt kom på att jag borde ha gjort. Lätt att vara efterklok. I stället blev det besök på…