Dan före dan
Jag sitter som bäst och tuggar i mig de första skivorna av julskinkan som jag köpte. Tyvärr fick den inte godkänt. Smaklös tycker jag är omdömet. Nåja, den får duga som pålägg senare men i morgon bitti kommer jag att göra ett nytt försök att få en godare skinka. Butikerna har öppet till 12 så kanske det finns någon kvar då ännu.
Lite grann har jag julpyntat men inget överdrivet. Ljusstake i fönstret, julstjärna på vinden och lite annat smått och gott. T.ex. en plansch med julmotiv har jag nålat upp på väggen. Sådana tyckte jag om att titta på när jag var liten gosse. Jag tyckte att de var nästan lika viktiga som julgranen. De var ofta innehållsrika på både tomtar, snö och röda stugor. Speciellt minns jag en bild från ett hem där julklappar delas ut. Den var så detaljrik med julklappar, julgran, tomtar, öppen spis av gammal modell (s.k. råspis) och minns jag inte fel så var det också dukat med grötfat på köksbordet. Tyvärr har den försvunnit, det är många år sedan nu, och någon ny har jag inte sett.
Råspisen var annars en viktig del i ett hem på landsbygden tidigare. En sådan fanns i mitt hem i unga år och jag minns hur vi barn kom in från våra lekar och färder i kallt vinterlandskap och värmde fötterna sittandes på en stol och med fötterna in mot elden. Den tiden eldade man inte i den öppna spisen enbart för trevnadens skull utan fastmer var den en viktig värmekälla. I råspisen kokades också mat till gris och höns i en stor gryta, minns jag. Gott luktade det inte men djuren fick sin mat. Kanske skinkan smakade godare då, med hemkokt foder till grisarna?
Här finns en länk till en blogg med ett par bilder av råspisar. Det var en liknande uppe till höger som fanns i mitt föräldrahem.
http://backlidensgard.blogspot.fi/2013/01/mer-om-raspisen.html
Du kanske också gillar
6 kommentarer
Erik Forsling
Hej du! Nu är det inte längre dan före dan, vare sig i Nordens republiker eller i monarkin. Även här har urvisarna tippat över mindnatt. Vill bara önska dig och de dina en mycket fin julhelg. Du ska ha stort tack och erkännande för att du för att du låter oss utbölingar komma in hos dig. Det är trivsamt här.
Mycket igenkännande i ditt dagsinlägg, men det får anstå – förutom ett par ord om de uppenbarligen gemensamma minnena av de där (undrar om vi inte kallade dem) väggbonaderna. De förekom ibland även till påsk, men det var mindre vanligt. Jag minns dem mycket väl, och uppfattade dem som smått magiska. Har några mindre varianter liggandes någonstans, men jag är dålig på att dekorera.
Själv har jag en del just nu. Det är tjockt med i-landsproblem. Men hädanefter ska jag mest bara renbädda och strax krypa ner. I morgon ska jag till en man som jobbar på Den Medelstora Fabriken, f.ö. med etniskt ursprung från din sida av pölen, för att tomta. Den unga familjens son har nämligen börjat hysa tvivel på tomtens existens, så därför ville han städsla en tomte utan mask.
Och där fick du en fingervisning om hur jag (för tillfället) ser ut! En människa har ju ofta olika ansikten – och då syftar jag inte bara på skådespelare. Gossen tvivlar som sagt var gnuttan, och har uttryckligen förklarat att han inte minst ska titta efter eventuella resårband/gummisnoddar på tomtens bakhuvud. Men i mitt fall går han bet, liksom på ett eventuellt dragprov gällande det vita skägget.
Harri fixar paketsäck, luva och tomterock. Själv har jag letat fram en del övrig rekvisita. T.ex. skodon, tröja, (omaka) strumpor, stickade vantar, ett par glasögon från nittonhundraåttiotalet – med nästan runda jätteglas. De där glasögonen har jag tränat med hemma i lägenheten under veckan, eftersom jag verkligen ser riktigt ruttet genom dem. I synnerhet på nära håll, och är det inte där paketens ”adresslappar” sitter!
Innan detta spektakel hoppas jag orka ta mig till Tierps finfina badhus. Skägget blir f.ö. betydligt bättre när det är nybadat!
Och givetvis tänker jag såklart också mycket på Emma. Jag tycker att vi alla som ”känner” henne ska ägna henne och hennes familj mycket varma tankar och hälsningar, när de nu står inför en julhelg med en nyligen avliden, och mycket saknad, make/far/morfar – ännu icke ens i jorden. Vit eller grön jul, det är nog inte hennes/deras stora problem just nu. Jag tycker än en gång att vi ägnar en omtanke åt hennes familj, och åtminstone jag tänker – om jag överlever gossens tomtetest – tända ett ljus för hennes far när jag kommer hem – trots att jag är en sketen agnostiker!
Lev väl och God Jul!
PJ
Tack det samma! Hoppas att du får en fin jul.
Javisst, till påsk fanns de och också till midsommar. Som barn tyckte jag att de var vackra och roliga att titta på. Vi hade ju då inte TV och Kalle Anka på julaftonen. Då dög betydligt enklare grejor.
Då har vi samma syssla denna dag. Själv kan jag inte ståta med eget skägg. Jag får hoppas mina gummisnoddar inte syns alltför mycket :-). Tänk om något av de små liven fick för sig att slita av mig masken. Vilket trauma både för de minsta barnen och mig!
Ja, det är inte alla som får fira jul i glädje. Sorgen går ringen runt när någon när och kär gått bort. En fin handling att du tänder ett ljus. Det är på jul vi får stilla oss och tänka till lite, både med glädje och saknad. Åtminstone borde vi det.
Erik Forsling
Tomtandet är över, och lär ha blivit en hygglig succé, enligt värdfolket. Tomten återvände till sitt krypin med dels en vacker ståltermos, dels med såväl revbensspjäll som hemrökt fisk i bagaget. Jag hade gjort klart att tomtandet hade ett pris, och priset var att jag inte ville ha någon ersättning – i.s.h.t. inte i form av ekonomisk sådan. O.K. då om ett paket till tomten redan var planerat. Om jag kunde göra föräldrarna och gossen glada så var också detta belöning nog. Nu valde de att lösa frågan på ovanstående vis. Och ljuset för Emmas avlidne far brinner sedan en tid tillbaka i ensamt majestät i kvällen.
Nu skrev jag dock inte denna kommentar för att skryta upp mitt enorma ädelmod, utan för att påpeka en pinsam lapsus från min sida!
Se första inlägget ovan: ” … vare sig i Nordens republiker eller i monarkin …”, ska naturligtvis vara ”… vare sig i Nordens republiker eller i monarkier …”. Det är ju monarkierna som är flest, men det blir inte så enkelt som tvärs om! Även republik skall stå i pluralis, eftersom även Island räknas till Norden.
PJ
Jag lade märke till detaljerna i Nordens styrelseskick enligt ovan anförda kommentar men lät det bero, enär jag menade att det var en tillfällig lapsus. 😉 Visst är monarkierna tre!
Jag tror också att mitt tomtande blev en succé. En av gossarna kom fram till mig och frågade hur många tomtenissar jag hade i min tjänst. Jag drog till med 13 av varje, pojkar och flickor. Man vill ju vara lite jämställd och ett föredöme för kommande generationer. 🙂
”Ersättningen” blev en diger korg med diverse läckerheter.
Erik Forsling
Det finns ett par olika personlighetstyper som jag tänker på just nu – rörande bl.a. mig själv. Det finns de där som alltid ska vara värst, de som alltid har gjort, sett eller ägt något väldigare än alla andra. De som ofta bakom ryggen blir avhånade. Jag anser mig verkligen inte tillhöra den kategorin, men ikväll kanske jag tangerar.
Också gossen i min värdfamilj ställde frågan om hur många nissar jag hade, och han styrde själv svaret genom att undra om de var hundra. Jag replikerade att det ju egentligen är hemligt, men eftersom det nu var han som frågade så kunde jag bekräfta att det allt var ungefär så. Men exakt antal ville jag inte uppge. Vidare har jag medhjälpare som också agerar tomtar, för hur skulle jag annars hinna med! Det finns många förväntansfulla människor i världen.
Tomteverkstaden finns visserligen kvar, men fungerar numera som ett slags museieverksamhet (typ Skansen). Sådana där leksaker (för det är sådana som intresserar ett litet barn) som tillverkas i den gamla verkstaden är inte så eftertraktade numera, utan säljs mest som souvenirer eller till entusiaster. Den bild man får genom Disney´s traditionella julfilm klockan tre på de svenska julaftonseftermiddagarna är visserligen ”ganska” sann, men överdriven, ungefär som en reklamfilm – och så är den ju tecknad. Numera är trycket så stort att vi måste agera genom uppköp på den öppna marknaden för att få bukt med efterfrågan. Gossen kan ju själv se att klapparna ligger i kartonger från etablerade företag med produkter i vanliga butiker.
O.K. då, jag använde kanske inte just de orden, men i princip, … typ. Så jag driver nog ett gnuttan större företag än du, käre bloggägare. Och apropå tomtemor så har hon sin slappardag efter julaftonens första gryningstimmar. Det har hon rejält förtjänat efter ett stressigt och gediget arbete som chef för hela underhållsavdelningen. Jag har nog aldrig ljugit så hämningslöst i hela mitt liv! Stackars gosse. Och inte nog med det – rädd för att i det civila oförhappandes träffa på denna gosse (som jag aldrig tidigare träffat, även om jag fick honom att hålla med om att vi träffats tidigare jular) påstod jag att även jag, precis som Fantomen, ibland vandrar som en vanlig man bland vanliga människor. Och då bär jag helt vanliga kläder. För man kan ju inte gå omkring i sina arbetskläder (tomtedräkten) t.ex. mitt i sommaren. Det skulle bli tokigt.
Ljuset för Emmas far har just brunnit ner. Julaftonen är över, men SR P2 spelar så vacker seren musik. Johann Sebastian Bach [1685-1750] Juloratoriet, så jag ugglar nog ännu ett tag i det underbara midvintermörkret.
Den andra personlighetstypen jag tänker på i den gryende juldagsmorgonen är den som inte klarar av att korrigera en felskrivning, utan att den behöver korrigeras än en gång, minst. Till den gruppen sällar jag mig! Erkännes.
Se första och tredje inläggen ovan:
” … vare sig i Nordens republiker eller i monarkin …”, ska naturligtvis vara ”… vare sig i Nordens republiker eller i monarkier …”.
Suck så trött jag blir på mig själv! ”… vare sig i Nordens republiker eller monarkier …” blir mitt nya bud.
En tredje personlighetstyp knackade just också på dörren. Typen som inte kan hålla sig kort i sina kommentarer utan hänsynslöst utnyttjar värden för att breda ut sig. Ber om ursäkt för att jag brett ut mig, men det var så fantastiskt skönt att sitta här och plita av sig, efter en virrig dag. Men det var inte min avsikt egentligen. Att du förhoppningsvis tolererar det kanske kan bli din julklapp till mig! Och du behöver inte läsa bara för att jag skriver … Det går även att radera.
PJ
Ja, det var flera personligheter som kan poppa upp hos både dig och oss andra.
Gossen fick då en ingående utredning om tomtens vardag i nutid. Om den är sant eller inte må förborga i det dolda. Det är nog bäst både för gossen och tomten. 🙂
Längden på kommentarer har ingen betydelse så länge de är relevanta och intressanta.