-
Att tända ett ljus
Helt plötsligt blev det Allhelgona. Från början en högtid för att fira martyrerna och helgonen. Idag finns knappast nya helgon. Hur kommer det sig? Visst, Moder Teresa men hon är då ett undantag. – Visste ni att Finland har ett eget skyddshelgon, nämligen Sankt Henrik? I de katolska länderna firas Allhelgona mera allvarligt och i Mexiko är det rena spektaklet. Där firas de dödas dag (Día de muertos) med kalas vid gravarna. På spanska kursen blev vi mer än väl bekanta med detta udda fenomen. Man dukar fram mat och har ofta även musikanter som spelar musik för de döda. Det kan pågå i fler dagar. I Norden är vi…
-
Varför bär inte kvinnor?
Igår bevistade jag en begravning. En av byns äldsta innevånare har gått bort i en ålder av 93 år. Ytterligare ett hus i byn som troligen kommer att stå tomt. Sister Jane räknade att nu är vi ca. 60 själar i byn, helt klart en minskning de senare åren. Det som var positivt är att det finns 16 barn i byn, under 15 år räknat. Så många barn har inte funnits i byn på mycket länge. Det är nästan så att vi får öppna skolan igen, tyckte hon. Och visst är det positivt att det finns barn i byn. Jag hade annars planerat att besöka denna man senare i höst…
-
De dödas fest
Vad gör man då? När regnet strilar ned, det är mörkt ute som i en säck och väderleksrapportern lovar oväder. Typiskt novemberväder? Själv har jag ikväll tittat på ett TV-program via nätet från Telemadrid: ”De dödas fest” eller något sådant kan det kanske översättas. Programmet har spelats in i México och där firas allhelgona eller Día de Todos los Santos som helgen heter på spanska på ett helt annat sätt än här. Även annorlunda än i Spanien. Senaste kurstillfället i spanska kom denna högtid upp och en rätt livlig diskussion kom till stånd om denna högtid och om begravningsceremonier i allmänhet och kulturella skillnader. Roberto, vår lärare, tyckte det var…
-
Jag firade Allhelgona, inte Halloween
Halloween; skräckens, spökens och spexens högtid. Ett nytt firande som införts också i vårt land de senaste åren även om vi inte märker mycket av det i våra krokar. By är barnfattig. Det är barn som erbjuder Bus eller Godis. Ungefär som när små, söta påskhäxor knackar på med kaffepannan i handen och förväntar sig godis och choklad i utbyte. Tyvärr finns det idag inte så många barn i byn. Annat var det på min tid då vi var många och ännu längre tillbaka i tiden när det kryllade av barn på varje gård. Igår kväll körde jag till byns begravningsplats för att tända ljus på anhörigas gravar. Det var…