• Upplevelser

    Edvinstigen, kanske det bästa i Vasa?

    Understundom funderar jag på vad jag med viss stolthet skulle visa upp som sevärdhet i provinshuvudstaden. Visst är stadens läge vid stränderna och närheten till skärgården fint men vad mera? Okey, museer och statyer men sådant finns i de flesta andra städer och jag vill påstå att Vasa inte har något extraordinärt ifråga om detta. Tja, shopping och restauranger i all ära men sedan saluhallen mer eller mindre säckat ihop är det kedjeaffärer som dominerar. Några spektakulära byggnader finns inte heller. Och torget, det sorgebarnet, borde definitivt få en upprustning! Idag stort, sluttande och ödsligt de flesta dagar på året. Skall Vasa centrum få en uppryckning borde torget få en…

  • Livet på landet,  Upplevelser

    En promenad till glasskiosken

    Äntligen, är ordet för dagen. På sociala medier och i samspråk människor emellan dryftas vädret och idag var det vanligaste ordet Äntligen! Äntligen fick vi lite snö och vitt på marken. Några minusgrader på morgonen. Solen tittade också fram lite smått mitt på dagen så det var en fin dag för promenad och andra aktiviteter utomhus. Jag gick till glasskiosken. Alltså inte för att köpa glass utan för att få en rask promenad på 6,5 km i benen. Glass- och Grillkiosken vid Hellnäs var målet och det nåddes. De fem centimeter snö vi fick senaste natt (natten till söndag) gjorde att ljuset fick en annan lyster och allt kändes bra…

  • Upplevelser

    En kväll på biografen

    Tänka sig, jag gick på bio i söndags och såg filmen ”En del av mitt hjärta”. År och dar sedan jag senast satt i en biosalong och faktiskt tittade på en film. Kanske årtionden? Annars har jag nog besökt Ritz i Vasa där filmen också visades. Fast då i andra ärenden, mest musikframträdanden. Men som sagt, nu var det bio och jag fick till och med smaka popcorn och ytterkläderna fick man ta med sig in i salongen. Riktig biokänsla. Hur var filmen då, kanske ni undrar? Jag skrev ju lite om den i ett tidigare inlägg men då mest om Tomas Ledins musik som är stommen i filmen. Skall…

  • Upplevelser

    Julen är förbi och nya planer smids

    Jag överlevde julen även om jag var ute och nästan flög upp och ned ett par gånger. Eller som vi också säger på dialekt här i Österbotten, jag höll på att ”stritta upp och ned”. Ja visst, halka under lömsk nysnö är inte att leka med och under dagens promenad var jag på vingarna ett par gånger. Det gick dock bra. Sämre gick det igår när jag vid Byholms hamn skulle ta några bilder vid stranden. Strandremsan var fin och jämn och jag skulle bara förflytta mig ett par meter och steg på en liten hög med torkad vass. Tyvärr fanns ett hål med vatten under vassen och helt plötsligt…

  • Upplevelser

    Från julbord till Bomullsängeln

    Jag läste häromdagen i provinsens ledande svenskspråkiga dagstidning Vasabladet att de som besöker teatrar och museer lever längre. För de som ser konst eller teater någon gång i månaden minskar risken att dö i förtid med 31 % jämfört med de som inte gjorde det alls. Man borde alltså springa på teater och museer titt som tätt så får man också motion på samma gång. Full fart med andra ord. Igår besöktes Wasa Teater där teaterstycket Bomullsängeln sågs. Hur mycket längre jag kommer att leva efter denna bedrift vet jag ej för inte springer jag på teater och museer varje månad. I bästa fall blev det kanske någon månad längre…

  • Livet på landet,  Upplevelser

    Stöket och böket i juletid

    Hur långt har ni kommit i julstöket? Frågan ställs på Facebook. Och granen, skall den vara av plast eller äkta? Är den av plast är det inte bra och är det en äkta gran är inte det heller bra. Om det inte är toppen av en gammal gran vill säga. Jag känner mig som ett helgon, jag tar inte in någon gran alls. Så har det varit i åratal. Jag har ju fullt med granar runt om. In på knutarna, bokstavligt talat. Jag bor i skydd av granar. Min egen vaktparad. Julstöket har jag inte heller några större problem med. Jag tar några tag mitt ur och det som jag…

  • Upplevelser

    Lämna tråkig TV hemma och kom med på en föreläsning!

    Update längst ned! Kölden närmar sig och i morse visade min digitala utetermometer endast + 0,4 C. Ifjol noterade jag den första riktiga kölden den 28 september. Hu huu, det gäller att leta fram varma tröjor och se över långkalsongerna. Igår eldade jag också för första gången i spiseln denna höst. En trevlig värme spred sig i stugan och den håller i sig långt in på denna dag. Det passar bättre nu att titta lite på TV emellanåt. Jag är ingen flitig TV-tittare och mitt TV-tittande går i vågor men igår fastnade jag i ett program som var så dåligt att jag knappt stod ut. Åhå, hur kommer det sig,…

  • Upplevelser

    Hög Tid för upprättelse

    Senaste weekend besökte jag Umeå, eller Ubmeje som staden heter på samiska. På Idun teatern fanns då föreställningen Hög Tid som handlar om den samiska spelmannen Nils Johannes Renström vars musikaliska begåvning var gudabenådad. Ingen kunde traktera fiolen som han. Han livsöde blev dock tragiskt i och med att han blev ihjälsparkad på ett bröllop i Västra Sjulsmark kring advent 1886 och begravdes 9 januari 1887 på Bygdeå kyrkogård. Hans baneman var en byaspelman som kände sig akterseglad av Renströms skicklighet och taktsinne varför han i ren avundsjuka och under rusets inverkan angrep Lappojken, som Renström också kallades, eftersom han var kortväxt. ”Nu ska ja spark ihjäl dä lappdjävul” var…

  • Upplevelser

    Höstmarknad på gång

    När den värsta sommarrusningen är förbi och dagarna blir svalare, de första gula löven syns till och skymningen kommer allt tidigare, då är det också dags för höstmarknad. Eller marknader. Jag hann med två senaste vecka. Jag hade ett ärende till provinshuvudstaden och blev tvungen att vänta en timme varför jag strövade omkring en stund. På torget fanns fler stånd än vanligt och några saluförde det som växer, bär, äpplen och morötter för att ta något. Kanske inte direkt någon rusning men ändå en och annan som flanerade runt. Att Vasa inte är någon stor stad är allom bekant, ej heller småstad, och det är inte varje gång när jag…

  • Upplevelser

    Juthbacka-marknaden, bilder och buller

    Igår på Juthbacka-marknaden var det en gubbe som körde med ett litet trick i WC-kön. Några kvinnor stod i kö, han nästsist, jag sist. På finska och lätt påstruken höll han på och påpekade för damerna att deras toalett fanns på andra sidan, inte denna sida. De tog ingen notis om honom men till sist fattade en av dem vad han menade och då skyndade de till andra sidan och han blev först i kön. Tänk så enkelt det gick att bli först i kön! Jag tror inte det var någon skillnad på vilken toaletthytt man tog och det var nog i högsta grad unisex. Jag såg då ingen skylt…

Translate blog »