Jag blev nästan frälst

Som ni säkert anat tillbringade jag senaste veckoslut i Björkarnas stad. Tillbringa, kan man skriva så? Är jag en tillbringare då?

Jag satte mig en stund i en av de alltför få och luggslitna vilfåtöljerna ombord på färjan för att ta en tupplur. Bakom mig satt en äldre kvinna och en kvinna från Thailand eller något land från den världsregionen. De pratade engelska. Den äldre kvinnan som var pensionär från Pampas talade en mycket tydlig och grammatisk korrekt engelska men långsamt och med ganska hög röst (det lät nästan som en talmaskin) så jag hörde det mesta de diskuterade.

”No one can force you to believe in Jesus…” (”Ingen kan tvinga dig att tro på Jesus…”) svarade hon på en mera lågmäld fråga från sin reskamrat som nyss varit ute en liten runda på båten. Jag förstod genast vad det handlade om.

Uppe på däck 9 i fören hade en proselyt av något slag tagit position i trapphuset och attackerade alla som han bara hann med frågan: ”Tar du emot Jesus?” Han kollade språket först innan han satte igång med sina ganska ettriga övertalningsförsök. Jag blev helt ställd och undrade vad detta var för en kuf. ”Säg ja till Jesus!” gick han på med flera gånger och jag svarade med ett förvånat: ”Va?”. Detta tolkade han som ett ja och trodde att nu hade han en räddad själ på kroken. ”Säg efter mig: …” sade han och började rabbla någon slags trosbekännelse. Här fann jag för gott att avbryta det hastigt påkomna samtalet för att ta en närmare titt på honom. Han såg trött ut eller så var han hög på något. Jag gissar det senare men man kan säkert bli trött av alltför ivrigt agiterande också.

Så här i efterhand började jag fundera på om det var ett försök att komma nära folk för att om möjligt förse sig med plånbok eller annat värdefullt ur en förtappad själs fickor enligt ordspråket: för sent skall syndaren vakna. Jag kan ha fel men metoderna för dylik verksamhet är idag både överraskande och sofistikerade. Jag säger inte att alla inte har rätt att framföra sitt budskap men detta verkade lite skumt. Jag fruktar att det var en sjörövare, lättskrämd och fantasifull som jag är.

Kvinnor till vattnets och livets försvar
I Umeå predikade de för annat. Här var det gruvmotstånd både inrikes och utrikes. Kvinnor för vattnets och livets försvar hade gjort denna fina banderoll.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s