Så gick det inte längre än till tisdagsmorgon innan jag fick kasta in handduken trots ett tappert försök att få igång maskineriet. Mitt ryggonda slog till och blev bara värre. Brunte förde jag först till verkstaden, kamremmen skall bytas, och sedan gick jag till Saltgruvan men det blev en vandring med små steg. En vandring som jag hade hoppats skulle lösa upp knuten i ryggen men som istället ökade på smärtan och styvheten. Jag fann för gott att ta min Mats ur skolan. Hemma igen upptäckte jag att jag inte kunde ligga på rygg och att stå tröttade ryggen fort. Bäst var att halvligga. Som tur är har jag en…