-
Hästkuren
Fredagskväll värkte min skuldra och nacke något fruktansvärt. Jag visst inte vart jag skulle vända mig; till sist fann jag ett läge i sängen och kunde slumra in korta stunder. Lördagsmorgon var det bättre men nu var jag på så uselt humör att jag var beredd att betala ett kungarike för lindring mot den malande värken. Jag hade fått tips om att på att på Motonet, landskapets ledande affär i bildelar och andra fritidsprodukter fanns botemedlet: hästsalvan, pferdebalsam auf Deutsch. Jo, då lär den heta, ett liniment som skall vara dunderkuren för hästar, idrottmänniskor och så vanliga dödliga med diverse muskelkrämpor. Sagt och gjort inhandlades en sådan ganska stor burk…
-
Frost som bär, is som brister
Att det hör till årstiden med både snöyra och köldknäppar är kanske inget märkvärdigt. December räknas väl som den första riktiga vintermånaden? Något som dock överraskade mig ikväll var en skördetröska i fullt arbete på åkern i grannbyn. Men stark belysning från strålkastarna rullade den runt åkern och gjorde ett senkommet skördearbete. Tur att det inte kom mera snö än det gjorde. Jag tror knappast att det var något av de vanliga sädeslagen som tröskades, fastmer ryps eller raps. Tydligen går det ännu att bärga skörden av dessa växter. Orsaken till den sena skörden torde vara den vattensjuka åkern som inte bar dessa stora skördetröskor eftersom det regnat ovanligt mycket…
-
Minnen från diket
Tidigt i ottan när jag med Brunte rusar fram i landskapet, över back och krön, har jag senaste tid fått syn på ett par lysande figurer på nästan exakt samma ställe varje morgon. Just där i den branta backen innan bron lyser det upp i mörkret. Nästan som ett par änglar syns de. Det är två damer som är ute på tidig motionsrunda. De är riktiga friskusar, klockan är inte ens sex en gång. De månar om liv och lem. Därför har de rejäla reflexvästar. Hösten är en vacker årstid med färger och klar luft. Den första frosten nyper snart både löv och kind. Svartisen lurar och då gäller det…