Trasa i ho och kring hals
Nu har det igen dykt upp en ny modegrej. Kanske jag är lite bakom som uppfattar det så men de senaste veckorna har det på både bloggar och på FB dykt upp ett nytt fenomen som åtminstone inte jag har hört talas om tidigare: nämligen att virka eller sticka sin egen disktrasa. Damer, både unga och äldre, måste absolut ha tillverkat en disktrasa och ibland dyker de upp på bild. Några herrar har jag ännu inte sett med sådana aktiviteter. Vi är väl lite trögtänkta när det gäller sådant.
Missförstå mig rätt; inget fel med att göra sin egen disktrasa men jag finner det ändå lite udda. Först sätter man tid, och lite pengar också, på att göra textilarbetet så snyggt som möjligt, sedan kladdar man ned kreationen i första bästa diskho. För det är väl så det är tänkt? Jag vet inte, jag är inte så hemma på att förgylla det husliga med specialtillverkade disktrasor.
Det som jag förundras mest över; varifrån kom denna fluga hux flux? Ännu för en månad sedan hade jag inte hört talas om detta. Nu går det nästan inte en dag så att jag inte upptäcker nya disktrasor på nätet tillverkade av stolta madamer. Är det något TV-program som gett inspiration, någon veckotidning eller är det bara en fluga som sprider sig med blixtens hastighet över nätet? Själv har jag bara köpe-disktrasor och det tänker jag fortsätta med. Kanske jag istället borde virka mig en slips inför sommarens begivenheter. Hmm, få se vilka färger och vilken randning som borde tillämpas? Får jag sedan beröm för min textila kreativitet får jag dölja min blysamma stolthet med gamla, kända: Äsch, den gamla trasan!
Du kanske också gillar
14 kommentarer
Erik Forsling
Prästkragar. Även jag hade idag ett rendezvous med prästkragar. Vildvuxna. Klippte gräsmattan på industritomten, och jag såg – och inspirerades av – en mängd arter av växter, liksom vid sidan om. Vilda, som det väl heter. Av någon okänd anledning fick jag för mig att plocka ihop en bukett, eller ett par. Till reparationsverkstaden – med risk för att bli brutalt avhånad – och till den gemensamma fikahörnan utanför produktionskontoret, den som faktiskt inte är en hörna. Ville så gärna bjuda alla praktiskt inriktade människor på möjligheten att stilla fråga sig: ”Har han, herr vaktmästare, inte bättre att göra än att plocka blommor”?
Men ärligt talat, inte ens jag bär på enbart mörka tankar och misantropi i min själ. Ville faktiskt bjuda på lite växtkraft, om än i vas, och lite skönhet. Prästkragarna i det vildvuxna var faktiskt det som utlöste idén, som senare ledde till praktik.
Bara ett problem som jag såväl förbisett, som inte väntat mig! Det var mycket varmt idag, i steksolen. Men det visste jag. Dock, när jag med mitt extremt primitiva dragfordon och tillhörande kärra, den som jag kallar ”multitasken” (därför att den fyller många funktioner), tog itu med uppgiften lärde jag mig något nytt. Skördade varierande slag av blomster, och även gräsarter. Placerade fångsten på flaket – bara för att se dem vissna, krypa samman, fisa ihop, bara under den korta tiden. Snacka om öken! Torkade växter var inte min ursprungsidé, men hellre det än vissna.
Skam den som ger sig. Tillredde två vaser av eländet och smög in dem på verkstaden, för att se om dessa Den Väldiges (som en kamrat från en svetskurs formulerade sig) skapelser skulle räta på ryggarna med stammarna i vatten och skallarna i en svalare miljö. Till viss del artade det sig, och när det var dags att gå till duschen innan bussen tassade jag in med en av buketterna till ett av ”hörnans” ståbord – populära numera.
Klagar någon får jag väl säga att de måste ha vissnat under natten. Å andra sidan – om inget fuckar upp – så kommer jag att vara bland de första imorgon bitti, så jag kan personligen rensa bort eventuellt trash!
PJN
Det var väl en fin intention. Lite blommor piggar alltid upp, även hos den mest inbitna dystergök.
Själv har jag haft ovanligt mycket blommor på bloggen denna vår/sommar. De är tacksamma att fota med min nya kamera. Vi får hoppas dina prästkragar klarade sig. Min klarar sig tills de blommat ut, sedan kör jag med berått mod gräsklipparen över dem. De kommer garanterat upp nästa sommar.
Erik Forsling
Faktiskt, när jag anlände till den medelstora fabriken i norra Uppland i morse såg buketten i fikahörnan (dit man kommer först på vägen mot reparationsverkstaden) så pass hyfsad ut att den fick leva vidare. Rallarrosen var inte på topp, men annars OK. På verkstaden hade den mindre buketten helt återhämtat sig – och var riktigt vacker. Flyttade den från karantänbänken till fikabordet.
Vad anbelangar gräsklippning delar vi beteende. På såväl industritomten som vid Plejset kör jag runt de blomster som är karska nog att sticka upp. På båda ställena är det några småblommiga vita, som jag inte vet vad de heter, men på fabriksområdet gäller det tidigare på säsongen även enstaka gullvivor som ståtar med sina klockor. När de sedan skämmer mer än de pryder, då gör jag som du!
P.S. Du skrev tidigare om radio, som även är mitt livselixir, och nämnde då även ”Kalejdoskop” – som jag så ofta brukar tjata om – och de kör ju mixar och en röra av musik. Har du lyssnat på ”Niagara” med den åldrade storsvammlaren Kjell Alinge? Det är nytt för i sommar, och bara två program har hittills sänts. När jag upptäckte det på SR P2:s hemsida klickade jag nyfiken fram första programmet för lyssning (”Science fiction”). Vår smak är säkert olika, men i min värld känns det enkelt att genast lystra till ett tvåtimmarsprogram som inleds med ett ljudklipp från filmen ”Blade Runner” av Ridley scott (när Deckard första gången möter Rachel). Herr Alinge spekulerar på och ljudklipp från filmer blandas med hans röst och musik så att man blir alldeles glad och varm. Mycket av mycket. Förra programmet hade rubriken ”Romantik” och kommande benämns ”Action”.
http://sverigesradio.se/sida/avsnitt?programId=4491
annepauline
Ack, så ljuvligt, prästkragar och rödklöver! En äng med vitklöver är också skönt.
Virkade disktrasor? Nää. – ”Förr i vääden” användes virkade disktrasor och dammtrasor. Virkade disktrasor kunde lukta rätt illa mellan varven även om de kokades allt som oftast. Allt var inte bättre förr.
PJN
Ja, det smög sig med en rödklöver också. Den ger liksom en extra färgklick i samlingen.
Så det har faktiskt stickats/virkats disktrasor förr i världen? Det är nytt för mig.
kicki
Här har du en som inte kommer att virka någon disktrasa. Kan inte tänka mig att de är bättre än traditionella wettextrasor och iej heller har jag lust att lägga tid och energi på disktrasvirkning – eller var det kanske stckning?
PJN
Intressen är olika, själv skulle jag hellre likt Emil tälja en trägubbe. Jag misstänker att det är själva arbetet med disktrasan är det som det viktiga i sammanhanget. Många kvinnor vill ju ha något att lägga händerna på när de ser på TV.
Ninna
Inser helt klart en sak! Jag ägnar mig alldeles för lite åt Facebook. Har missat den där trasan totalt.
Första spontana tanken är ”förspilld kvinnokraft”, men insåg sedan att de kanske tycker det är jätteroligt att virka eller sticka sådana, och då är det ju en bra sak. För dem. Eller hur?
Bara jag slipper så. Oh det gör jag ju.
En oerhört vacker bild på dina prästkragar. Med inte bara fägring, utan även tagen så man upplever en skön stämning!
Tack för den ljuvliga synen!
PJN
Det är min tanke också att var och en blir salig på sitt sätt. Det som jag förundras över att plötsligt dyker det upp stickande av disktrasor, varför inte tidigare, eller lite då och då?
Lite lutar bilden men jag orkar inte räta upp den nu, den får vara som den är.
Ninna
Det är ett underligt fenomen det där, när något blir mode och det verkar som om massor av människor bara plötsligt gör samma sak. Det är väl det där med den ”kritiska massan”!
Och jo, bilden kanske lutar en liten gnutta, men jag tycker inte det är nån nackdel. Snarare tvärtom! För det är ju inte det att man bara ser och tänker: OJJ vad bilden lutar! För mig känns det mer som att något skirt och vackert har fångats i flykten.
PJN
Du ser det väsentliga i bilden och det är ju bra. Jag försökte få med den dalande solen och lyckades med det utan att blomstren i förgrunden blev mörka. Det är jag mycket nöjd med.
Ninna
Ja det blev verkligen bra. Du kan vara helt nöjd! 😀
elvis
P-J i vår by stickades många trasor redan förra sommaren —skulle ju va så fint i ( tror jag) det var äkta bomullsgarn – torka fort- å hållas fina lääänge MEN där tog åtminstone mitt stickande slut .. Vanliga köpetrasa funkar bra ..men sticka den som vill .
PJN
Oj, det visste jag inte att det var inne redan då i vår by förra sommaren. Man är väl lite ”baket”. Så sant, sticka den som vill men åtminstone jag har stickat mer än de flesta så det får vara för min del.