”Det är dags att börja bli artig mot afrikaner”

Rätt ofta blir jag rent ut sagt bedrövad när jag läser, ser och hör allt elände i världen. Man kan knappt öppna en tidning (framför allt kommentarerna på online-versionen) innan man möter rasism, illa dold eller alltmer öppen, främlingsfientlighet, fula tillmälen människor emellan och tvärsäkra fördomar. För att inte tala om morden i Trollhättan, dagliga mordbränder och de råttbon som vissa Facebook-sidor är. Eller för den delen också de krig och fruktansvärda brott mot mänskligheten som just nu utspelas bl.a. i Mellersta Östern.

Dagligen talas om den kollaps som Sverige står inför, ett scenario som skapats av skickliga propagandamakare hos populistpartierna och som finner ivriga påblåsare bland domedagsprofeter och allmänt missnöjda personer. Jag tror inte ett dyft på dessa dystra profetior men blir så innerligt trött på att hör dem om och om igen. Upprepa en lögn tillräckligt ofta så blir den sanning! – Kollaps är idag det nya modeordet, precis som ordet vidrig som har en allmän blomstring. Jag väntar bara på nästa språkliga kvack-kvack som slungas in i propagandan.

Angående Sveriges kollaps på flera områden så tror jag det är på samma sätt som för två-tre år sedan när eurons vara eller inte vara var som hetast i diskussionen. Eurons kollaps var nära förestående förutsådde domedagsprofeterna och vanligt folk hakade gladeligen på. Jag minns att i Saltgruvan fanns det flera personer som på fullt allvar menade att det bara var tal om veckor innan vi fick marken tillbaka. Och här sitter vi fortfarande med euron! Jag tror att  Sverige, och även Finland, kommer att klara av de problem som finns och den anstormning av flyktingar som kommer.

Bedrövad men så piggnar jag till och är ändå för det mesta glad. Glad när jag ser att så många människor ställer upp och hjälper till som volontärer, vänfamiljer som stäcker fram en hand, kläder och livnödvändiga ting som samlas in till de som är utan och så många artister, kändisar och kulturpersonligheter som bannar enfalden och prisar solidariteten. Månne ändå inte de är i flertal?

En lisa för själen är också den artikel på nätet som jag läste ikväll: ”Det är dags att börja bli artig mot afrikaner”. Det är tidskriftgen Forskning & Framsteg som intervjuat min favoritprofessor Hans Rosling. ”Innan jag ens hinner ställa min första fråga inleder Hans Rosling intervjun” skriver Henrik Höjer som gjorde intervjun och skrev artikeln. Hans Rosling bubblar av iver och serverar den ena strålande liknelsen efter den andra kryddad med siffor och statistik. Ibland måste jag fnissa för mig själv. Kan det vara sant?

Citat ur artikeln:

Antalet barn på jorden har slutat öka! Det är en otrolig händelse – och det känner många inte till!

Att tro att icke-européer inte ska kunna föda sig själva är arrogant. När väl människor får det bättre, bromsas befolkningsökningen.

Vet du vad ett par från Mali eller någon annan fattig del av Afrika vill ha? En madrass i sängen.— I Sverige fick vi madrasser 1890 – och sedan färre barn.

Till detta ska läggas att den ekonomiska tillväxten i Afrika är omkring fem procent, enligt Världsbanken. Vad driver utvecklingen framåt? —- – Läskunniga mammor.

— om journalisternas ytlighet: ”Man kan inte använda medier om man ska förstå världen.”

– Många – även jag själv en gång i tiden – har en föreställning om att vi från den rika världen är mer framstående än alla andra. Detta skulle alltså nästan vara inbyggt i vår kultur. Men det är tvärtom! De som levt i en hårdare verklighet förstår mer.

Sista stycket i artikeln är verkligen en pärla. Läs artikeln och begrunda!