Allehanda,  musik

En hälsning från Härnösand

Igår damp det ned ytterligare ett vykort och denna gång avsänd från Härnösand av en anonym bloggläsare på resa. Då kan jag räkna in att jag fått sju vykort. Alltid lika roligt att få vykort! Kortet kom igår men ikväll när skymningen närmade sig tog jag en extra tur till brevlådan i hopp om att finna något kort till men nope, jag får nöja mig denna vecka med ett kort. Gott så, glad även åt detta kort.

För att något fylla ut detta blogginlägg vill jag berätta en kort historia från Umefolk för några veckor sedan. Jag satt i godan ro och väntande på att Allspel skulle starta. En plats jämte mig var ledig och en bänkgranne hojtade till en man som såg ut att spana efter plats att ”här finns en plats till dig”. De kände tydligen varandra. Och jo, mannen ifråga kom längs bänkraden och satte sig på den tomma stolen. Och vem var det om inte självaste Thomas Andersson, spelmannen och berättaren. Jag har sett honom på scen för något år sedan på just Umefolk och hade blivit helt betagen av hans berättade och framträdande. Just så som jag föreställer mig att en bra berättare agerar på scen eller för en liten grupp människor. De har en begåvning som är unik, de som kan berätta så att man fängslas av historien. Det behöver inte alla gånger vara så märkvärdig historia men deras sätt att berätta gör att nästan allt blir intressant. Alla konstpauserna, upprepningarna, nystarten på historien, kroppsspråket. Allt byggs till ett mästerverk som är i klass med nästan vilken storfilm som helst.

Det blev det inte något längre samtal, Allspel skulle alldeles strax starta, men jag presenterade mig i alla fall. Sämre bänkgranne kan man få. Som tur är finns det på YouTube en video med denna Thomas Andersson där han är i sitt esse. Vill ni denna helg ha en lugn men ändå underhållande stund, ta er tid att lyssna och se denna video! Jag lovar, har ni bara det minsta intresse för historieberättande så kommer ni att bli nöjda. Han berättar om musiken och människorna bakom, original och händelser.

Kortet från Härnösand hade  poststämpel 13 mars och kom fram den 20 mars vilket blir en vecka på färd. En hel vecka! Nu får jag snart testa att skicka ett vykort till mig själv med min officiella adress och se hur länge det tar. Av texten på baksidan får jag uppmaningen att ”fortsätt i samma stil” och det tar jag som ett gott betyg för bloggen. Jag gillar sådana gamla motiv. De visar hur det var en gång i tiden, hur folk var klädda, hästar och segelskutor vid kaj, cyklister och kanske en och annan T-ford. Jag är själv med i flera FB-grupper som visar sådana gamla motiv från bygd och stad. Här på kortet ser vi domkyrkan till höger. Annars vet jag inte mycket om Härnösand, det går så fort när man åker förbi på E4-an. Det är en kuststad och jag kan tänka att på sommaren är det fint där med detta havsnära läge. Kanske en lagom stor stad och hamnstad. Stort tack för kortet!

Så över till Thomas Andersson efter att vi beundrat Härnösand år 1892. Sätt er i bästa stolen, kanske med en kopp te och något gott därtill.

 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Translate blog »